Råd ang kattunge och ungkatt
Hej allihopa, behöver lite goda råd!
Vi har en kathane, kastrerad på snart två år, som heter Sheldon. Han är så busig och kelig att vi kom fram till att vi skulle skaffa en lekkamrat åt honom.
När vi är på jobb så märker man ibland att han är väldigt busig för att vi inte har varit hemma.
Han har träffat en katt förut, som han försökte bossa med eftersom han var könsmogen.
Hans mamma hade ingen mjölk åt honom när han var liten, så hans första minne är mig och flaskan.
(antar att han är osäker på om han är en katt )
Så igår åkte vi och köpte en kattunge, en hona som heter Ronja. Hon är jättebusig, men väldigt skygg och gömmer sig då och då under badkaret.
Men de har börjat att busa nu,
men det verkar väldigt hårdhänt och ibland fräser hon och blir rädd, ryser raggen och sådär.
Sheldon verkar inte riktigt förstå när det räcker utan mer står över henne och håller fast henne,
jag ser dock inte om han biter, det ser mest ut som att han har munnen öppen och håller den mot henne.
Jag blir lite orolig att det ska bli allvar, frågan är om jag ska gå emellan eller bara låta dem hålla på?
Och hur får jag henne att inte vara så skygg?
Tacksam för svar!
Nu försökte kattungen mysa med ungkatten, men han blev arg och brottade ner henne och bet till henne så hon lät.
Blir ju så orolig!
Katter som inte växt upp med sin mamma/kull blir ibland handikappade i det sociala språket med andra katter
Om kattungen verkar bli rädd skulle jag gå in och bryta den vuxna katten
I'm only responsible for what I say, not for what you understand