Katters utevistelse är en omstridd fråga som det finns många missuppfattningar och förutfattade meningar om.

Det är nog ingen som missunnar katter frisk luft och gräs under tassarna, men det många inte tycks förstå är att det är något som en innekatt i så fall måste vänjas vid. En katt som enbart levt inomhus "längtar inte ut"! För en innekatt är det vanligtvis rena skräcken att råka hamna utomhus, hur rastlös och uttråkad den än kan verka vara inomhus.

En utekatt van vid utevistelse inom ett visst område kan inte heller släppas i ett helt annat område utan att först vänjas in vid det området. Att hållas inomhus på nytt ställe i x antal veckor och därefter sätta på katten en GPS vänjer inte katten vid den nya utomhusmiljön. Att vänja vid utevistelse (eller utevistelse i nytt område) kräver ägarens fysiska närvaro. Först i koppel och när det känns invant och tryggt med "osynligt koppel". Det kan behöva pågå länge innan ägaren känner sig trygg med att katten förmodligen kommer hålla sig inom det begränsade område ägaren vant katten vid. DÅ kan GPS vara värdefullt som extra säkerhet för att säkerställa att katten faktiskt håller sig där det var tänkt. Gör den inte det får man backa tillbaka.

Kastrerade katter behöver inga jätterevir. Trygga, ohotade katter vill inte ge sig av från sitt eget invanda revir för att söka sig ett nytt. När kastrerade katter uppnått social/mental mognad vid ca 2-4 års ålder och utvecklat en vuxen katts revirkänsla och vaksamhet är "ny och okänd mark" något de aktar sig för.

En del tycker att det är charmigt med katter som rör sig över stora revir och då och då går på veckolånga vandringar, men jag blir bara beklämd. Så beter sig bara katter som fått tillgång till fri utevistelse för tidigt och/eller med otillräcklig introduktion. Alternativt p.g.a. att det inte känner sig trygga i det begränsade revir de borde känna sig trygga i. När katter väl vant sig vid ett onödigt stort område känner de även ett inre tvång att behöva patrullera det området, för det är så katter funkar.

Mina katters "utomhusrevir" består av husets tomt och skogsbacken bakom huset. Det är jag som har bestämt att deras revir inte ska vara större än så. Jag har bott på samma ställe i 20 år och har lyckats vänja ett antal katter vid att bara hålla sig där (även de korta stunder de ibland är ute själva), så det handlar inte bara om en enskild katts beteende.