Du har rätt och de har fel. Katter och monstera hör inte ihop. En del katter reagerar kraftigt och kan behöva veterinärvård. Det kan således bli ett dyrt experimenterande, samt ett avsevärt lidande för katten. Dessutom tvivlar jag på att katten har den typen av konsekvenstänk. Man kan fundera på om de gör lika mot sina barn: lägg nu handen på spisplattan så du lär dig att det ger brännskador.

Bra nyhet: Jag kontaktade admin och sammanfattade situationen. Hen sa att dessa "tips" är oansvariga (och stöttas inte av ledningen) och bad mig skicka länkarna. Så admin kommer hantera situationen.

Helt galet att folk tänker så… Men skönt att ha fått höra av andra att "Hej, ditt tankesätt är absolut inte fel, deras är det konstiga".
Man tvivlar liksom när alla är emot en. "Är det jag som är överbeskyddande?"

En av dem sa att det är ju växters naturliga vis att skydda sig så klar katterna borde få tugga på dem och lära sig förutsatt att växten ej är dödlig. Men varför skulle regeln gälla för UTVALDA växter?

Dessutom är det SÅ ENKELT att fixa fysiska barriärer för att säkerställa att ens djur inte kan riskera att skada sig.

Jag tänker att det här är ytterligare ett uttryck för kattens låga status. Få skulle nog resonera på samma sätt om det gällde en hund eller häst.

Sedan undrar jag var empatin är. Skulle de själva vilja drabbas av magont, kräkningar, brännande känsla i munnen, hypersalivering, svälj- och i värsta fall andningspåverkan? Symptom som också kan skapa oro och ångest hos djuret (och hos djurägaren).

Nej, sådant här får man se till att förebygga om man har djur.

Dessvärre finns det många uppfinningsrika och galna tips när det gäller katter. Man blir lika besviken varje gång över att människan är så korkad…

#4: Ja jag tycker att hävda att det är "lindriga symptom" är galet. Det har en irriterande effekt på slemhuden. Varför i HELA FRIDEN skulle det göra något okej? Det är fortfarande obehagliga symptom.

Själv säger jag alltid när någon vill veta hur man kan ha plantor och katt ihopp att ända lösningen är en fysisk barrier. För enligt mig är det den ända lösningen där man kan säkerställa att katten inte ens kan råka tugga på växten. Om det nu är ett annat rum , ett vitrinskåp, eller en jädra massa kompostgaller och nät… I do not care. Ett djur ska inte kunna "råka" äta en växt.

För det första så kan vi inte stoppa folk från att 'hoppa på en'. Sådana kommentarer i grupper (FB) svarar jag inte ens på - dessa människor är energitjuvar. Är de riktigt elaka så blockerar jag dem. 😊
Jag skulle aldrig låta mina katt tugga på något som inte var bra för den bara för att 'lära' den. Det finns mycket man kan använda på växterna för att hindra att katterna biter på bladen t.ex: citrusdofter, vinäger, pepparmynt m.fl.

#6 Fast det är ju också obehagligt för katten, med risk för hypersalivering, oro etc. Citrus och pepparmynta är därtill giftigt för katter.

Katter är känsliga djur. Inte djur med nio liv (som många vill göra gällande).

#7: De skyr sådana dofter utan att smaka på dem.

#6: Ingen här ville stoppa personer från att hoppa på en. :)

Det kom med som information till varför jag valde att vända mig hit och få andra kattägares perspektiv kring situationen

Hur kan man tycka det är ok att utsätta en älskad familjemedlem för någonting som är farligt?
Folk blir oftast arga när man gör barn-paralellen vilket jag tycker är dumt. Både barn och djur behöver ju en vuxen som skyddar dom.
Men byt barn mot gamla mormor istället. Men oavsett så borde det väl gå under nån djurskyddslag att man inte får göra nåt potentiellt skadligt mot sina djur. För mig går det väl enbart under kapitlet "sunt förnuft". Men den finns ju folk som har utekatter mitt i centrala stan bland bilar så sunt förnuft känns som överkurs ibland.

#8 Hade varit önskvärt om det var så, men tyvärr har du fel. Det finns alltid katter som "är tvärtom" och som gillar det som andra ogillar.

#11: Vilket också är ytterligare ett problem med "Låt katten testa en gång så lär den sig att det är obehagligt". Många katter har en tendens att dras till vissa typer av inputs. Så alla betoder som bygger på doft, smak, eller känsla i munnen för att avskräcka… Det är så riskant

I 45 år har jag haft katter och på 90-talet när två bröder föddes för att vara exakt 1994 kom dom in i mitt liv. Jag hade blommor men den ena brodern tålde dom inte han åt han kräktes det var ett enkelt beslut jag tog bort blommorna och sen dess har jag inte haft blommor mina katter är viktigare än blomster på fönsterbrädorna.

Det här går inte att lära in det är en allergisk reaktion som vi ska ta på allvar den som säger annat jag vill faktiskt täppa till truten på dom för då förstår dom inte sina djur och deras reaktioner.

Växter kan vara giftiga där måste vi som djurägare se och vara vaksamma men den som sätter sig på i sociala medier ursäkta men ärligt skit i och gå vidare dom är inte värda den energin sociala medier ska vi inte ge ett enda dugg för men vi ska värna våra djur.

Det folk inte förstår är att våra kära katter inte lär sig av sina misstag. Det finns ingen som helst inlärning i att låta katter utsätta sig för risker. Det enda som händer är att de blir sjuka/skadade.