Depreimerad katt
Hej! Nu är det så att mina föräldrar är skilda, och därmed har ''två hem''. Hos mamma har jag en hamster och hos pappa en katt. Nu är det ju såklart att jag vill hälsa både mamma och pappa, samt husdjuren, problemet är att så fort jag lämnar pappas ställe för att gå till mamma, blir katten deprimerad. Den tappar aptiten, går inte på lådan, förlorar leklusten (han leker ALLTID och är ständigt vaken och busar), samt att han sover hela tiden.. Min fråga är vad jag kan göra, för att katten kanske ska förstå att jag inte alltid kommer vara med honom? Han verkar vara extremt fast i mig. Sover i min säng, följer efter mig överallt.. HAn är dessutom en kattunge på tolv veckor, kan det kanske bero på att han inte släppt sin mamma än och kanske tror jag är..? Tips skadar inte! (:
![[[pimey]]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Han har väl inte hunnit anpassa sig i sitt nya hem ni kan inte ha haft han så länge då han är endast 12 veckor. Det är ju då de får lämna mamman så låt det gå ett tag så han hinner komma in i nya hemmet. Djur är inte som människor med såna sorters känslor
Jag hade samma problem när jag var yngre, jag fick en kattunge av min mamma och mina föräldrar var också skilda. Den kattungen blev också väldigt ledsen när jag åkte till min pappa men mamma lyckades tillslut få honom att må bättre genom att ge honom mycket uppmärksamhet i mitt ställe när jag inte var där. Så småningom fick han en kattkompis som han kunde leka med vilket säkert också hjälpte :) Han är idag 12 år.
Du får helt enkelt be din pappa att försöka leka och kela med katten så mycket som möjligt när du inte är där eller överväga att skaffa en kompis åt den? :)
Hej TS! Jag reagerar över att du redan har haft möjlighet att några gånger lämna katten som bara är 12 veckor. Den som sålde katten måste ha begått ett lagbrott och tagit den från mamma alldeles för tidigt. Men nu var det inte det som var din fråga, så jag släpper den detaljen. (Nu vet du alltså att en kattunge enligt lag inte får tas från mamman före 12 veckors ålder.)
Jag skulle aldrig sälja en kattunge som ensamkatt. De behöver en annan katt för att må bra. Det här sagt mer med din pappa som mottagare än dig. Som barn har du nog inte möjlighet att bestämma antalet husdjur. Har de inte en annan katt behöver de åtminstone kontinuitet vad gäller vårdgivare. Dvs. jag skulle rekommendera att katten blir 'flyttare' tillsammans med dig. Kan du få dina föräldrar att acceptera detta för kattens bästa? Katten är din fars ansvar eftersom den är införskaffad för att bo hos honom. Om katten inte mår bra när du inte finns där så måste han göra något. Det enklaste vore ju om han kunde få din mamma att acceptera den lösningen. Kanske i utbyte mot att hamstern följde med och bodde med dig även hos din pappa.
Nu vet jag att vuxna många gånger är fruktansvärt jobbiga, stelbenta och prestigefyllda efter en skillsmässa, så det jag skrivit är lättare sagt än gjort, men gör ett försök att få dem att förstå. Både du och katten skulle må mycket bättre då.
Medarbetare Hittekatter iFokus
Din katt kommer att växa till sig, du kan inte haft honom/henne så länge förmodar jag. Men även när du inte är hos din pappa måste det finnas någon som bryr sig lite om din kisse hoppas jag? En ung liten katt är i regel mer beroende av kel och uppmärksamhet. Annars får du ha två kattuppsättningar(låda, mat mm) och ta med dig din lilla katt. En katt är ju inte som en hamster som lever relativt bra i sin välordnade låda utan den behöver utrymme och uppmärksamhet för att må bra.
Lycka till.
Starta ny diskussion