Personligen är jag emot att ha katt i en etta. Vet inte hur många annonser jag sett där katten säljs för att den vantrivs i så litet utrymme. Jag säljer aldrig heller själv katter till någon i en etta.

Köper du katt från katthem så har du alltid möjlighet att lämna tillbaka den om det inte fungerar. En kattunge är inget hot mot din gamla så det är bara att släppa ut den. Jourkattungar släpper jag alltid ihop med de andra med en gång. Mina är så vana vid olika kattungar så det är aldirg några problem.

Hur fort det fungerar mellan dom är otroligt individuellt, fem minuter till veckor. Du bör vara hemma med dom tills du märker att det fungerar bra.

Tack för svar! :)

Det är just det med lägenhetsytan som oroar mig mest, men jag ska ta kontakt med mitt lokala katthem och se vad dom tycker om det, och om dom ser det som ett problem att sälja en katt till mig pga min lägenhet! :)

Annars tycker jag att du låter som en underbar kattägare som har det rätta tänket 

Jag har 2 katter på 32 kvadrat. Den ena var dock 11 år när vi flyttade in så jag visste hur hon skulle reagera. Har haft henne sen kattunge så jag känner henne väl.. och hon är ju inte så aktiv längre pga sin ålder. Hon har även varit utekatt (och är det fortfarande när hon är hos mina föräldrar, där hon är uppväxt) men trivs alldeles utmärkt med att bara ligga och sola på balkongen :)

Den andra katten är en raskatt och bortsätt från alla andra fördelar det är att köpa en katt med stamtavla (ärftliga sjukdomar är kontrollerade osv) så valde jag en raskatt pga ett säkrare kort när det kommer till psyket. Ville inte riskera ta mig ann en katt som skulle visa sig klättra på väggarna och kräva mer aktivering än jag känner att jag kan ge på dessa kvadrat..

Tror dock det är bättre att ha 2 katter på mindre utrymme än att bara ha 1. 2 katter kan leka med varandra och aktivera sig själva. En ensam katt behöver ju mer aktivering från ägaren och då känns det även som om en stor lägenhet kan hjälpa till att hålla katten nöjd?

Mina katter mår väldigt bra här hos mig :) Har införskaffat klätterträd och nätat in balkongen. Sen har dom varandra.. och det hjälper mycket. Dom har aldrig ställt till med några problem eller uppvisat något sorts protestbeteende.

Så ja, summan av allt är nog att det är en chansning. Om det är en huskatt du vill ha så är det en ännu större chansning.. har du tur får du en aschill katt som trivs ypperligt.. och att det fortfarandra går bra med den du har.. Eller så trivs dom inte alls..

Jag visste att om inte mina skulle trivas så kunde dom få flytta permanent till mina föräldrar i deras villa. (och där bor dom ändå nu på sommaren).

Det är alltid bra att ha en sådan nödlösning :P För det är inte kul att behöva omplacera till folk man inte känner.. om det nu skulle bli så illa..