Jag skulle låta den nya katten få bo in sig i ett eget rum med maten hon åt hos förra hemmet och låda, leksaker mm Sätt in något som luktar den andra katten i rummet och tvärtom. Se hur de reagerar och handla där efter.

Jag skulle släppa ihop dem direkt…katter flyger väldigt sällan ihop utan sitter hellre o fräser åt varandra. Skulle köpa hem feliway och sätta i kontakten.

Jag skulle också prova att släppa ihop dom direkt, man behöver inte förstora upp ett problem som kanske inte blir något problem alls. Lite fräs och morr är fullt normalt då katterna testar rangordningen. Prova att gnid in eran katt med lukten från den andra innan den kommer till er om det är möjligt. Alltså ta med en tex handduk till den nya och gnid runt den på katten och så gör ni likadant med er katt.

Hej! Tack för era svar!

Kom nyss hem med Lucky, ställde transportlådan i hallen och Misse kom snabbt fram och var riktigt nyfiken. Efter en liten stund satt hon där och glodde på transportlådan och fräste och morrade som en galning. Lucky sa dock inget alls.

Gjorde trots allt i ordning en egen plats åt Lucky i badrummet, ställde in låda, vatten och mat för att hon ska få en liten chans att bekanta sig med våran doft och att det springer hundar utanför dörren.

Men på samma gång känner jag lite som du #3, att jag gärna inte skulle vilja förstora ett problem som kanske inte alls finns.. Jag menar, lika stora är oddsen att de hatar varandra som att de kommer överens genast.. Så hmm, vad tycker ni, borde jag släppa ut henne från badrummet och låta henne möta alla tre hundarna (chihuahuan alla tre, och supersnälla. Den yngsta kan på sin höjd skälla till en gång och lekjaga katten, aldrig elak!) och katten genast eller göra nåt annat ?
Jag var in på djuraffären idag och skulle köpa Feliway, men så var de ju såklart slut. Typiskt.. Åh, lite nervös är jag allt. Lucky är en jättefin katt och det skulle vara mer än kul att få behålla henne, men om de inte kommer överens sinsemellan så är det såklart uteslutet.

Bifogar en bild på fina Lucky också :)

#4 är katten inte van hundar tycker jag iaf att man kan hålla henne instängd första dygnet eller 2 så hon får äta och göra sina behov ifred. Sedan är det viktigt att du håller koll på att hundarna inte jagar katten (om än på lek)

#6 Lucky är van med hundar men jag har en hundbur som valpen är i när vi inte är hemma så jag kan ju ha henne där någon timme så att hon ser den nya katten utan att hon ändå kan springa efter henne..

Öppna dörren till badrummet, så kan hon själv gå ut när hon känner sig redo.

#8 okej, men du tror inte att Misse går in av ren nyfikenhet och så blir Lucky rädd och försvarar sig då utrymmet är såpass litet? Jag måste säga att det är otroligt skönt att kunna ställa frågor och bolla lite tankar med andra som kanske har mer erfarenhet av att sätta ihop jämngamla katter.. Jag har aldrig gjort det förut så jag vet inte om såna små tips och tricks som kanske kan underlätta introduktionen :) Så ett stort tack till er !

Katter är duktiga på att lösa sådana situtaioner själva utan våran inblandning, sen är det ju individuellt hur lång tid det tar innan dom är "vänner"

När jag läser vad en del skriver så blir jag riktigt rädd. Att bara släppa ihop två främmande katter är att be om problem. Låt Lucky få vara i badrummet ett par dagar och känna sig hemma.

Ta en handuk till vardera katten och gnugga på sidorna i ansiktet på dem och byt sedan handuken och gnugga på den andra katten, på så sätt så får de varandras doft.

När du släpper ihop dem så var med och håll koll. Låt gärna Lucky gå ut och se sig omkring utan hundar och annan katt.

Hoppas att det går bra för alla.

När jag fick hem Blue fick han träffa Goliat med en gång men jag höll dem skilda när jag inte var hemma. Nu har det gått fyra dagar och det har inte varit värre än lite fräs och morr. Håll koll så att båda katter äter och går på lådan så borde det inte vara några problem.

Hjälp nu blir jag lite förvirrad av de olika tipsen. Några säger att jag ska öppna badrumsdörren och låta dem träffas och några säger att jag ska låta henne vara ifred där inne och vänja sig..

Jag kollade nyss läget och Lucky har gått och gömt sig under duschskåpet, längst in, längst bak. Hon verkar inte vara allt för intresserad av att komma fram heller.. Men jag förstår henne, allt är nytt och skrämmande, jag skulle också gömma mig så gott jag kunde om jag vore i hennes situation.

Jag tror jag låter henne vara där ifred och kollar läget imorgon igen, och så stänger jag in hundarna i buren och öppnar badrumsdörren så kommer hon ut om hon vill det. Jag kommer väl kissa på mig när hon och Misse väl träffas, jag är alltid överdrivet nojig när det kommer till introduktioner (jag är råttuppfödare och har sett några första möten go badly wrong).. Men som ni säger så kommer de antagligen sitta och morra och fräsa åt varann och om de ryker ihop så gör väl dom det..

Något annat värt att tänka på? Jag såg att Lucky ätit lite torrfoder men hon har inte gått på lådan än. När bör jag oroa mig ?

Efter 12h. En katt kan lätt hålla sig upp till 16 timmar. Min katt slappnar av och äter om jag sitter brevid

Nu har Misse och Lucky träffats. Vi sitter i vardagsrummet och Lucky sitter brevid mig på soffan medan Misse sitter en meter ifrån och morrar så ondskefullt som hon bara kan :p Lucky säger inte ett ljud, hon är bara intresserad av allt som händer här med hundarna (som inte kunde bry sig mindre om henne faktiskt, det är jag glad för!), och ingen av dem har visat något tecken på att bli agressiv heller. 

Början ser i alla fall bra ut men jag jublar inte förrän vi är över ån. Undrar hur länge det kommer ta innan de godkänner varandra.. Har ni några erfarenheter?

Mycket individuellt. Från ett par timmar till ett par månader, men aldrig med morr och fräs så länge. Tänk på att gosa med eran gamla katt precis lika mycket som innan.

#15 individuellt. har varit med om 3 dar till 4 månader. Den på 4 månadar var tom egen uppfödning… mamman ville inte ha med henna att göra..

Har du testa medf handdukarna?

Jag släppte ihop dem direkt, och hankatten fräste i några dagar. Efter några dagar så låg de i soffan tillsammans (säkert två meters mellanrum) och honkatten (den nya katten) smög sig närmare och närmare hankatten utan att han flyttade på sig. Tillslut la hon en tass på honom, utan att han drog sig undan (smidig liten fröken) och efter det så insåg jag att det nog kommer lösa sig. Hela förloppet höll säkert på i en timme. Har foton på det hela, jag satt i soffan tillsammans med dem. Då var jag så glad :)

Härligt att höra att det går bra, låt dem hållas… det kommer säkert att lösa sig när de börjar vänja sig med varandra! Men det kan ta tid, lång tid, men så länge det inte är några stora bråk så skulle jag inte ge upp..!

#18 Det verkar som ett bra tips men tyvärr hann Lucky gömma sig bakom soffan innan jag såg tipset här..

Förövrigt är situationen den samma som idag på dagen. Nu har Lucky flyttat sig bakom soffan och Misse sitter och glor på henne och morrar dovt och hotfullt.. Jag måste säga att jag tycker det är lite lustigt hela det här beteendet, Misse tror verkligen att hon är väldigt farlig och att Lucky sitter bakom soffan för att hon är så hotfull så att hon inte vågar komma fram :D Jag var över till min mamma runt 20.00 och under tiden hade Lucky vågat sig fram och bajsat mitt på golvet.. 

En sak som jag dock undrar över. Misse har bott i det här huset tillsammans med hundarna snart i 2 år. Hon kommer överens med dem på den nivån att hon lever med dem och finner sig i att sova i samma soffa och dricka från samma vattenskål. Men de är ju inte bästa vänner precis, hon och hundarna. Men trots det så har Misse aldrig visat några som helst agressiva tecken mot hundarna, de helt enkelt bara är :)
Men, idag när jag kom hem från mamma så fräste och morrade Misse genast då nån utav hundarna kom närmare än två meter. Hon burrade upp sig och visade tecken på att vilja attackera. Men det är inte det konstigaste.. När jag gick förbi Misse för att gå på toaletten så stirrade hon på mig och morrade lite dovt, och när jag sträckte fram handen för att klappa henne lite så blev hon "galen" och attackerade mot mig. Jag blev ju såklart rädd och ropade till av ren reaktion, och då sprang Misse till sängen. När jag följde efter henne för att kolla vad tusan som händer så tänkte hon göra samma sak igen, men lät mig ändå klappa henne. Så tog det bara några sekunder så låg hon där och njöt och purrade. Tilläggas bör att jag har bytt kläder och duschat efter att jag rörde vid Lucky senast så jag kunde inte luktat som henne heller när jag gick fram till Misse.. Jag är lite konfunderad eftersom jag aldrig sett en sån humörsvägning innan.. Vad berodde Misses underliga beteende på?

Puffar upp lite..

Nu kommer Luckys orientaliska sida fram. Hon pallar inte att vara utan social kontakt som den oriental hon är, så hon har börjat våga sig fram bakom soffan ifrån och spinner som en galning så fort man rör vid henne :) 

Inatt blev dock Misse riktigt sur och satt på sängen brevid mig och morrade och fräste åt Lucky när hon försökte hoppa upp i sängen för att checka läget. Lucky protesterade hej vilt åt Misses hotelser, så hon jamade för fulla muggar till svar. Misse gick inte till attack eller nåt, men efter fyra och en halv timme konstant morrande och hur länge kan jag stirra på dig utan att du vänder bort blicken-leken bestämde jag mig för att sätta stopp för det (dels för att det inte kan vara hälsosamt för kattens hals att morra så länge, och dels för att jag tappar förståndet helt om jag inte får sova.), så jag lyfte ut Misse i köket/hallen och lät henne vara på den sidan. Lucky verkade helt nöjd med det men vågade inte riktigt komma upp ändå.

Nu sitter hon återigen bakom soffan, även om hon nu kommit ut flera gånger för att ta sig en titt. Undrar hur länge det kommer ta innan hon vågar typ komma fram till mig? 
Aja, det ser ljust ut i varje fall. Jag tror starkt på att Misse och Lucky kommer bli kompisar och jag kommer säkert tappa förståndet på vägen :D

Jag tycker du har gjort rätt som har öppnat och släppt ihop dem. Att Lucky bajsade på golvet är nog bara något temporärt. Jag tror detta kommer gå bra. :)

Att kissen är sur även på dig och naller beror på den mycket ansträngda situationen hon är i. Mina katter är snällheten själv men de morrar och fräser även åt mig de första dagarna varje gång jag tar hem nya jourkatter. Ge henne tid, och försök leka med henne istället, avleda uppmärksamheten.

#11

Jag har under 16 års tid "bara släppt ihop" katter, jag kan inte se vad du menar med att det är att BE om problem!

Nu sist släppte jag ihop en 10 månaders halvfertil med mina två redan fertila 2,5 år gamla hanar. Det gick HUR bra som helst!

Givetvis var det sista en aningen extrem situation, men normalt sett med kastrerade katter är det inte någon fara att släppa ihop katter.

Vet man hur katten fungerar så vet man också att så länge tillgången på föda är obegränsad så är det sällan problem i kattgrupper.

Sen finns det alltid individer som bara inte går ihop, precis som med oss människor så finns det gånger då personkemin bara inte stämmer och de helt enkelt bara inte kan med varandra. Men detta är ytterst sällan.

Däremot kan det ta olika lång tid och ju mer vi lägger oss i desto längre tar det ofta. Låt dem fräsa och muttra så länge de inte flyger på varandra vilket sällan sker så är det ingen fara att låta dem hållas.

#24 halvfertil? antingen är väl katter fertil eller inte…vid 10 månaders ålder är katter med säkerhet fertil…

#25

Nej nu har du fått det helt om bakfoten, de behöver inte vara antingen eller de kan vara på gång att bli fertila men inte vara det helt. De kan vara fertila fysiskt men alldeles för omogna psykiskt.

En hane som visserligen blivit fertil rent fysiskt men som tittar på en löpande hona som om hon vore från jupiter och som inte har minsta tanke på att para henne, är defintivit inte fertil.

En halvfertil hane är just en hane i gränslandet, han är inte fullt ut fertil men heller inte kattunge fysiskt. Han skulle rent fysiskt kunna få ungar men är inte mogen nog att vilja det. Andra hanar upplever honom fortfarande som en tveksamhet eftersom han visserligen luktar fertil hane, men inte riktigt beter sig som en.

Och nej det är extremt många som absolut inte är fertila vid 10 månader en del är inte ordentligt fertila förrän upp emot 2 års ålder beroende på ras.

Tack för alla tips och råd! 

Morrandet och fräsande fortsätter som tidigare, det enda som har ändrat är väl att Lucky nu vågar sig fram så gott som hela tiden och går omkring och inspekterar varje vrå och hörn. Misse tycker förstås inte om detta, men hon gör heller ingen protest.

Idag råkade Misse hamna in i ett hörn och så smög Lucky sig fram mot henne, bara för att lukta lite, inte för att attackera eller nåt, och Misse kände sig såklart hotad av situationen och det blev ett jäkla hallå. Katterna sprang omkring som om de hade eld i baken men det lugnade ner sig lika fort som det började. Jag har fortfarande inte upplevt en enda gång att någondera av dem skulle vara intresserade av någon slags konflikt, de blir väl mest bara chockade när den andra kommer för nära och försvarar sig då. Men inga strider fortfarande, så det är jag glad över! :)

En annan grej som måste fixas är en toalett med tak, för jisses vad Lucky sprätter omkring sanden! Jag har aldrig behövt fylla på sand så ofta som jag måste göra nu, det ligger verkligen kring halva rummet och inte i pottan som det borde :) Tur så är det djurmässa snart och där brukar det finnas hus-pottor för runt 200 kronor :)

#24 Det beror HELT på hur katterna är till sättet om det går bra att bara släppa in en ny katt. Vissa katter attackerar när en ny katt kommer in på deras revir. Jag har många exempel på då det har blivit fullkomligt kaos i hemmet när en ny katt kommit - attacker, slagsmål, felkissande, aggressivitet mot allt och alla, pga nya katten.

Vissa katter funkar det utmärkt med att bara släppa in nya katter, andra tål det bara inte utan måste antingen vara ensamkatter eller få en ordentlig tillvänjningsperiod exempelvis via nätdörr.