Jodå. För det mesta. Räcker med armrörelser ibland så brukar min ena tjej förstå att det var "ajjabaja" hehe.

#1 Vad brukar hon göra för att busa till det?

Vad hon gör för att busa till det? Jag kanske är trög nu hehe, men förstår inte vad du menar

#3 Haha jag antar att du viftar med armarna för att hon gjort nåt som hon inte får göra?

Jag menar vad gör hon för att få en korrigering av dig*?

Ja men precis. :-)

Haha, men saker som att vara där hon inte ska vara. Framför TVn för att få uppmärksamhet när matte är tråkig och tittar på något (enligt henne) helt urfånigt program när man egentligen kan göra något skoj med henne. Då är det "vift" med armen och så går hon surt iväg.
Hon är väldans duktig skrutten :P

I övrigt tycker jag att mina katter är väldigt nonchalanta. Man måste tala hööögt och argt för att dom ska lyssna när dom är dumma annars.

Nä…de är katter. Ev är de lite ögontjänare, men gör ändå som de vill när ingen ser dem.

#6: man kan vara lydig för det.

#7

Ja, så länge du ser dem….

Ja, och då det handlar om en katt så är det tillräckligt lydigt.

Nja ibland när jag har tur så kan dom lyssna väldigt bra x'D Men det är inget som funkar varje gång;)

min ena har bott hos mig sen hon föddes, så började jag ''tukta'' dom och göra ett litet fräsljud. Nu fattar hon, så varje gång jag gör det så låter hon bli med det hon håller på med ! (:
dock är det lite jobbigt då hon ofta förknippar det ljudet med ''snyftljud''. drygt nu när jag är förkyld, då vågar jag knappt låta så :(
min andra dock har en liten egen vilja..

För det mesta, men inte när de busar för att få min uppmärksamhet. Jag använder dessutom olika ljud för hur allvarlig jag är, och de uppfattar skillnaderna. "Nej" blir uttjatat om jag säger det för ofta, så jag varierar med "appappapp" (som ett nejdu, dags att sluta med det där), "usch!" när det är absolut förbjudet, och några till varianter jag inte kommer ihåg just nu. Mamma Ester lyssnar alltid på mig, dottern Spoo är känsligare och henne nekar jag väldigt milt, medan sonen Zathras är en äkta buse som älskar att testa mina gränser. Han tycker det är sååå kul att provocera matte ibland, och sen springa iväg som ett skott med babian-svans när min gräns är nådd. Min pojkväns katter är också väldigt olika. Sigma är en fd skyggishona som fortfarande håller på att lära sig kommunicera med människor, och henne kan man inte beodra ett smack utan det är enbart positiv förstärkning som gäller, dvs inte säga nåt när hon gör fel utan bara berömma direkt när hon gör rätt. Shango är en dominant Hanne som blir riktigt sur om han blir tillsagd, men lyssnar gör han. I stort sett är min erfarenhet att de flesta katter kan lära sig "nej" och olika gränser, men att den effektivaste "träningen" är belöna rätt beteende. När Shango klöser på sängen säger jag "neheej!", varpå han stannar upp och blänger på mig, och då berömmer jag direkt med jollrande "duuktig kille" och goa, som ett exempel. Sedan jag började med det har sängen fått vara i fred mycket mer.

Ett PS är att mina katter mycket väl vet vad positiva ord betyder också. "Ska du ha middag?" orsakar tokspring ut i köket. "Ska vi gosa?" så kommer Zathras alltid upp i famnen. "Leta godis?" så sätter sig alla tre vid Activity Board-brädan i väntan på att jag ska lägga godis på den. Som exempel. Jag betonar alltid middag/gosa/godis extra.

Vår äldre dama kan kommandon som "nej", "gå ner" och "gå ut" (om hon tillexempel gått in i klädkammaren och jag skall stänga där, så backar hon snällt ut :)

Vår lite yngre herre som fyller ett år nu i maj är en gränstestare. Hoppar han upp på t.ex köksbänken och man säger "nej" och "gå ner", så biter det inte på honom förens man gör en halvryckig rörelse (typ som att man muckar gräl :P ) Men det skall nog gå att få honom till lite lätt lydnad, iaf när vi ser på :)

#5 Här måste jag också korrigera ganska högt till min katt, han fyller 18 år i Maj vettu

#14 Noggis (min katt) vet att han inte får vara på diskbänken men han hoppar upp där iallafall så fort han tror att det är något gott där.
Mamma brukar lämna fryst kött över natten på diskbänken för att det ska tina upp men jag har sagt flera gånger att hon ska ha typ en tallrik över det så att han inte biter upp påsen/förpackningen och river runt med köttet i köket.

När jag hör att han hoppar upp på diskbänken då går jag dit och säger "NOGGIS!" och sen fryser han till och tittar bakåt och hukar sig ner typ som att han "ger upp" och så jamar han, nästan som att han försöker komma med bortförklaringar

Antingen behöver jag bara säga "GÅ NER!" ganska högt eller så får jag bära ner honom för att det är inte alltid han hoppar ner på kommando

Hihi, mina lyssnar relativt men idiotförklarar mig ofta med blicken :P
Säger jag åt Jalle att inte klösa på soffan så brukar han blääänga på mig och typ testa klo för klo tills jag reser mig. Då ger han sig :P
Sally är den som gärna testar och när man säger åt henne så skäms hon otroligt mycket. Men man måste vara försiktigt, allra helt folk av det manliga könet. Usch, de är farliga enligt Sally.
Men dom lyssnar relativt bra på nej, gå ut, kom in osv. Det vet även vad jag menar när jag frågar vad de vill. Typ "Vad vill du?" Då går de antingen till dörren om de ska ut, eller till köket om det gäller mat. Säger jag bara "Ska du ut?" Så brukar de fatta de också. Mat ordet är magiskt och få användas försiktigt här hemma då iaf Sally förväntar sig att hon faktiskt ska få mat VARNDENDA gång jag säger det xD

har 3 lydiga katter som lyssnar men den minsta bara kollar på mig typ

- vad menar du nu? menar du mig? ska JAG gå ner från bordet ? 

Haha, en riktigt busunge. men hon är ju en rex också 

men possitiva saker lyssnar hon gärna på. mat och gosuppmaningar tackas aldrig nej till.

dom lyder bara min sambo men inte mig eller ibland lyder dom mig… det är för att jag är den "snälla" och han den "stränga"

#18 Hihi så är det många gånger här också :P Fast ibland kan sambon vara lite fööör sträng och Sally blir nervös för honom och han får inte ta i henne på ett par dagar. Men sen är allt som vanligt igen ^^
Är de något hon vet att hon inte får göra inför honom så kan hon ändå testa att göra det inför mig :P
Jag försöker att inte vara alltför hård på henne. Som nämndes ovan ngnstans, försöker att belöna mer bra beteénde än "bestraffa" det dåliga :) Det verkar många gånger även bita bättre på henne.
Jalle däremot verkar det inte finnas ett dugg som kan skrämma. Han ger bara det mesta en idiotblick xD Tar honom MAX fem minuter att komma till ro på ett helt nytt ställe :P Första dagen hos mig så tog det honom fem minuter att undersöka hemmet men sedan ist för att gå undan lite som många katter gör i början, så hängde han upp och ned i mina gardiner och svinga fram och tillbaka ^^

#19 efter som att min sambo är den stränga så är det inte okey att han klappar dom alla gånger, dom är ibland liksom lite rädda för honom, när han vill klappa dom så springer dom iväg och tror att han jagar dom för att han är arg. men det händer aldrig med mig han är den stora läskiga och jag är den snälla ängeln som kommer och räddar dom 

Min Findus är oftast lydig (inte alltid då katter har mycket egen vilja och mer självständiga än en hund), men oftast. Fia däremot lyder enbart när hon själv känner för det, hon är 13 år iår och vi fick hem henne i december 2010 pga att ägaren hade dött, och hon gjorde lite som hon ville i sitt förra hem tror jag :)

Är det bara jag som knappt har olydiga katter? De har ju lärt sig att man inte får vara på diskbänken och då är de aldrig där heller.

Det ända olydiga ena katten gör är att skrika tillbaka om man säger nej eller tyst men hon är ju tonåring så de växer nog ur henne. Det gjorde det på hanen och han var riktigt trotsig som ung.

Våra två killar har lärt sig att "kss kss" betyder "schas" ungefär. Det använder vi om de smiter in i sovrummet eller är på bordet när vi ska äta.

Annars gör de inget som de inte får. Eller, jo, Picasso brukar vilja trampa på datorn men då fintar jag undan honom med lite gos

mina kan vara så otroligt olydiga. Zorro har börjat riva på soffan lite o då måste jag lägga handen på honom för då slutar han.. zigge lyssnar aldrig o när jag e riktigt sträng mot honom piper han bara trotsigt tillbaka.. Puma e gamlingen i kattligan o hon räcker det att bara säga till så lyssnar hon. men pojkarna e hopplösa.. jag vet att de e på diskbänken o soffbordet när jag inte e hemma för jag hittar päls där..

#24 Det gör min gamla honkatt på 13 år, rivit sönder stöden på soffan :/

Kazoo lyssnar på "nä", "nej", "vänta", "kom då" och "stanna" i tillrättelsesyfte. Men vi har väldigt få regler, bara att han ska stanna på hallmattan efter prommenad, vänta med att dra upp rullgardinerna och inte klättra upp i hatthyllan. Han är fenomenal på att lyda.

våra katter river varken på soffan eller på högtalarna.. MEN dom har alltid tyckt om Basen.. men när vi säger deras namn tittar dom på oss och går där ifrån.. fast problemet är att man kan ju inte säga åt dom på nätterna.. så tyvärr har vi börjat stänga in dom i halva lägenheten.

Är inneboende hos fyra kattkillar och två fröknar,måste säga dom är duktiga allihopa även om bus förekommer men då är det på lek aldrig på ren pin tji.Leka måste dom få men jag tycker dom är underbart ordentliga.Har haft 6 katter i många år och en del ha gått ur tiden medans andra flyttat in och till min häpnad har ingenting rivits ner eller hafts sönder.Så nog är dom fina allt och duktiga på alla vis/

Fast blomkrukor fick jag sluta med för en av dom äldsta bröderna på 17 år äter upp dom,inte så nyttigt

Stolt Matte

#28 jag minns förra året när jag fick en bukett vitsippor av min sambo. då började katterna plocka ut dom, en efter en, dagen efter låg alla hela men utorkade på golvet.

och påskris, ja, det leker dom bara med me tassarna.. så det är alldeles för riskabelt att ha hemma, tråkigt men katterna är viktigare

#29 Hi hi håller fullt med katterna är viktigare,påskris är inte att tänka på eller fjädrar som tigger om att bli lekta med

#30 exakt! haha, plastblommor är det enda alternativet.