Hej Sarah!

Vad roligt att ni fått flytta ihop och äntligen kan skaffa er en liten misse

Jag har själv ragdoll och har aldrig ångrat valet av ras! Ragdollen är en underbar sällskapskatt! Väldigt social och snäll! Vissa säger att dom är lite lata, men våran Tuva springer gärna och busar med våran huskatt Mollie eller leker apport med vad helst vi kastar iväg, sen kommer hon snabbt tillbaka med det i munnen och vill att man ska kasta igen! Men visst är dom i regel mer lugna och avslappnade än kanske andra raser, slappar gärna på soffan med dig, bara de får vara med där vi är!

Jag tycker du kan gå in på respektive forum för birma och ragdoll, jag är med i ragdollIfokus här, gå in och prata med alla, kanske du kan hitta någon som bor nära er så ni kan få komma och hälsa på eran ras/-er och gosa lite i verkligheten, då får ni kanske lite mer kött på benen inför erat val!

Jag kan inte säga så mkt om Birman då jag inte levt med någon själv, men som du säger så ska väl inte birman bli lika stor. En sak till är att de har inte samma typ av päls. Ragdollen har en mjuk silkig semilång päls som inte behöver borstas och kammas lika mkt som kanske birmans med sin lite mer ulligare päls. Men ni som har birma kanske ska prata mer om dem än jag som inte har den största erfarenheten. 

Tror inte ni blir besvikna om det blir en ragdoll iaf ett som är säkert!

Lyckatill!

Jag funderade själv på att köpa en birma först och har besökt uppfödare för att se hur de är. Till slut köpte jag en ragdoll, men det är nog inte för att jag tycker sämre om Birma katter, utan jag fick träffa en söt liten ragdoll kattunge och det klickade väldigt bra.:)

Hur som helst är de som du säger rätt lika, och du har ju redan pekat ut vissa små skillnader. Av de birmor och ragdoll jag har träffat så tycker jag att ragdollkatter är generellt liiite mer sociala än vad birma katter är. Birman är lite mer självständig medans ragdoll tycker om att följa efter människor och alltid vara i samma rum (måste inte nödvändigtvist mysa, men vill vara nära).

Även om de generella dragen om de två olika raserna stämmer för det mesta så har ju alla katter olika personligheter. Två av birmorna jag träffade va jätte gosiga och sociala, men jag har även träffat på en som var väldigt försiktig och en aning skygg.

En ragdoll ska vara tystare och lugnare än birman, men min ragdoll katt gillar att prata och gillar att leka. Men annars lever hon upp till ragdollens snälla, sociala och gosiga rykte.

Det jag har hört och läst är att Birma och ragdoll är båda relativt friska raser. Men jag har märkt att fler ragdoll uppfödare är noga med att DNA/sjukdomstesta sina katter.

Sammanfattningvist: Besök uppfödare och se vilken katt du/ni klickar bäst med :D

lycka till!

#1 va sött, min ragdoll leker också apport!

tror att det bästa är om du besöker uppfödare och går lite på känsla!

jag har 2 birmor, de är ybersocial båda två.
när jag är hemma är dom alltid där jag är i, i sängen, i köket, på toan. om jag går upp på toa på natten följer dom med, sen går vi tillbaks till sängen och sover. dom är pratiga ja, och det tycker jag är sött.

dom är väldigt närvarande hela tiden i allt jag gör, vet inte hur det är med andra raser men dom är väldigt mkt för ögonkontakt, att man kan ligga och se på varandra länge.

mina är bara ett drygt halvår, men har inte stött på några sjukdomar. dåliga i magen har dom varit nån gång, tror de inte tålde blötmaten. båda är kastrerade och det gick bra.
jag behöver aldrig borsta mina birmor men gör det ibland ändå då dom tycker det är så skönt =)

Ragdoll betyder ju trasdocka på engelska och den har ju fått sitt namn av en anledning.

Jag har fastnat för Ragdolls men Birman ligger mig varmt om hjärtat en Ragdoll blir ju både större och maffigare medans en Birma blir söt och pipinett.

Sjukdommar och mycket mer kan du läsa om på google och annat eller varför inte Ragdoll.ifokus och detta är efter vilken uppfödare du väljer om man väljer en uppfödare som strävar efter friska och hälsosamma katter får man katt därefter men för övrigt är Ragdollen en väldigt frisk ras. Besök respektive rasringar via internett och lägg mycket energi på ditt val av både kattunge och uppfödare.

Besök uppfödare och se själv. Tror dock inte att det spelar någon roll för alla katter är ju personligheter. Jag har en ragdoll som är suuuupergosig, helt orädd och rätt pratsam. Hon är en jätteliten ragdoll med sina 3,2kg (1½ år). Hon är dock jäääätelat. Hon kan sova hela dagar och leker max 10minuter om dagen sedan ligger hon helt utslagen och hon är hemskt klumpig. Skulle jag köpa en katt idag skulle det inte bli Ragdoll då jag inte gillar att det avlas fram en lat, klumpig katt med dålig kondis och defekta höfter så de inte kan röra sig som en vanlig katt. Vad gäller personlighet har jag även träffat en Ragdoll som varit väldigt skygg och inte alls social. Så de är ju olika, personligheter som sagt. Sök du efter den katt som passar dig, istället för att söka "rätt" ras.

Från Animal Planet, Cats 101: Ragdoll

Cats 101: Birma

Tack för alla blandade och bra svar!

Jag var idag och tittade på birmakatter där jag bor ( finns inte så många just här så får passa på när de finns tid)

Där var hankatten (avelhane) väldigt mysig och ville gärna vara med när vi fikade. Hon hade även två honkatter som gärna var för sig själva. Antar att honkatterna är så?

Hon hade också två kattungar som hon skulle sälja ( vi ska avvakta lite.) Och de var väldigt busiga.

Men många av dem var inte sådär framåt och ville hälsa utan vek gärna undan. Är det personligheten i dem som gör dem så eller är de mest allmänt rädda för nya människor?
Eller är det ett beteende som man lär upp?

Honkatter generellt är inte så, tror det beror mkt på hur de växer upp/lever. Min birmahona är hur social som helst men kan ibland vilja kolla in läget först, så hon låter hankatten gå först. Men när hon väl är trygg är hon definitivt den med mest speed i, hon är väldigt mkt för att pussa och tvätta både människor och hankatten. Jag jämför dem ofta med lejon, han är som en lejonhane, har precis samma stolta, maffiga gång, han slår sig gärna ner och bara njuter. Hon är mer speedad med jaktinstikt, kommer ofta upp och myser, pussar, går fram och tillbaka och vet inte vad hon ska ta sig till riktigt för hon tycker det är så mysigt =) båda kommer och lägger sig i mitt knä.

Hur gamla var dem? De tar ett tag innan de verkligen blir röjjiga med människor. Jag tog kattungen som var mest "off" i sin kull, och han är väldigt tillgiven nu, otroligt harmonisk. Så jag tror aboslut att det är ett beteende man lär upp, de är vanedjur.

Hankatten var nog cirka två år gammal. Kattungarna var väl 13 veckor och damerna, var lite blandade åldrar.

Okej, hur menar du med off i sin kull? För vissa säger att man ska ta den som visar sig mycket och går fram till en?

Honor är ju ofta mer egna än hankatter, ovansett ras. Tänker lite mer. Det kan yttra sig i att de är reserverade mot främlingar, ska ha saker och ting på sitt vis, osv. Hankatter är överlag mer simpla. Denna "regel" är såklart full med undantag, men väldigt många gånger stämmer detta väldigt bra. Jag själv trivs oftast mycket bättre med hankatter. Jag har jobbat på katthem i 4 år, och under hela denna tid har det varit väldigt få honor jag fallit för pga att de ofta är mer egensinniga och inte riktigt lika öppna som hanar. Däremot har det varit många hanar jag fallit pladask för oavsett personlighet.

Då alla katter är individer är det så olika från katt till katt i mitt hem t.e x är det honkatten som är modigast och mest frammåt.
Kattungar ska vara vilda och busiga, annars är det förmodligen någonting som inte står rätt till! ;)

#9 Nej, så är det inte, katter är individer. Jag har ibland varit med om att hanen varit mer framåt och honan ibland när jag tagit hand om ett kattpar. Det enda jag kunnat se generellt är att av de katter som varit skygga så har honkatterna varit mycket skyggare än de skygga hankatterna (i min djurpensionat-verksamhet). Men de mysigaste katterna jag haft här hemma är helt klart honkatter. Har haft 3st riktigt gosiga och helt orädda och ingen hankatt har varit lika tillgiven. Har väl haft ca 50 katter sammanlagt.

Jag tror absolut man måste hitta en individ som är lugn, trygg,busig, tillgiven…eller vad man nu söker. En ras innebär ju inte EN personlighet. Ras handlar ju mer om utseende än personlighet. Det man dock kan säga om Ragdoll som jag också hört av alla på ragdoll i fokus (ingen hade annan erfarenhet) är att de är lata när de blivit vuxna. Ordentligt lata menar jag då ;) Birmor har jag hört ska vara lite mer "rörliga". Annars tror jag nog det är hugget som stucket mellan raserna :)

okej!

vi vill ju gärna ha en katt som är lugn men busig samtidigt som den inte springer iväg när folk kommer.

Är det något som den vänjer sig vid? Eller är den så från den tidigare ägaren?

#15 Vill du ha en katt som fortfarande kan vilja busa när den passerat 2 år (och som orkar busa mer än 15min/dag efter 1 år) så ska du nog satsa på Birman ;) Det finns säkert undantag vad gäller Ragdoll-katter, men Birman är nog ett säkrare kort. Huruvida den springer iväg när någon kommer är nog väldigt svårt att veta när man köper kattunge, lättare med en lite äldre då man kan fråga uppfödaren. Annars är det nog bara att hålla tummarna :) Den kan nog också lättare vänja sig om man ofta får besök och om de som besöker inte är så påflugna så katten känner sig trängd. Men även framåt och supergosiga katter kan ju vara orolig för främlingar. Min katt exempelvis ogillar verkligen ringklockan, då gå hon under soffan, men om de bara knackar så är hon nyfiken.

#11 ja det smarta är väl att ta den som är framåt, men jag har alltid fastnat för "egna" djur, inte dom där snälla gulliga som alla gillar..

Med "off" menar jag att han mest höll sig för sig själv och inte kom fram och hälsade etc.

Båda mina är dock nu precis som du säger, lugna i sättet men busar gärna till, och gosar gärna med nytt folk. Så länge ni ger dem mycket space och kärlek tror jag eg inte det spelar nån roll :)

när jag skulle hämta min hona (då var hon 5 mån) sprang hon bara o gömde sig under sängen. Väl här hemma satt hon under sängen i 2 dygn och bara morrade/fräste. Så småningom kunde jag ta fram henne och gosa, då började hon spinna. nu är hon världens goaste sötnos <3

Skulle välja katten som kommer. =)

Jo katter är nog vane djur fast jag skulle nog ändå råda dig att välja den katten du klickar bäst med.

Är föräldrarna till katten skygga ärver ofta kattungen det beteendet oavsett vilken ras du väljer, så kolla hur föräldrarna till katten beter sig.

Jag har 2 ragdoll, en hona och en hane från olika uppfödare.

Honans pappa är skygg medan hanens båda föräldrar är sociala.

Honan är tyvärr skygg mot alla utom familjen, medan hanen älskar ALLA, både hundar, barn och vuxna. De som de har gemensamt är att de vill ha sällskap. Ingen av dem hade gillat att vara ensamkatt.

Hanen leker mycket, länge och ofta och ligger gärna i knät.

Honan tittar gärna på när hunden eller andra katten leker och ligger helst inte i knät, men gärna vid sidan om.