Fortfarande saknad
Det har gått ett halvår nu men saknaden är fortfarande stor efter 19 år tillsammans. Jag är tacksam för allt du gav mig och jag försöker minnas dig med glädje.
Minnas hur du tröstade mig när jag behövde det, minnas hur du uppfostrade hundvalpen som var större än dig, minnas hur bra du var som mamma till de söta kattungarna du gav liv, minnas ditt tiggande vid bordet, minnas allt det som var du och allt det jag saknar.
Sally, vännen. För alltid i mitt hjärta.
Jag överlevde tack vare dig. Nu måste jag klara av att leva utan dig.
/Ada
-----------------
Hemma hos mig bor två marsvin, två katter och en massa dammråttor
Blogg: http://blogg.vk.se/camilla
ja lilla vännen, du sitter i Regnbågslandet och har det bra nu
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
Ja livet är grymt. Idag är det 11 månader sedan min 11-åriga röda Börje fick somna in efter en tids sjukdom. Trodde aldrig jag skulle klara det så vuxen jag är. 50+.
Men livet går vidare, men ack så fattigt.
Det värsta är att veta att det aldrig mera blir som förr.
Inte i detta livet iallafall.
Jag vet att Börje väntar på mig och att vi ska ha ett fortsatt bra och bättre liv när min tid kommer. Men det är ju inte det jag vill längta till.
Du ska vara här nu Börje! Sova på min kudde och äta dina räkor.
Jag känner verkligen med dig. Fin kissekatt du hade.
röda katter är coola.
19 år! Min katt är 17 och jag vet inte när det är min tur att sörja..
Jag förstår på ett ungefär hur du känner dig.. börjar storböla och få smärtor i bröstkorgen om jag tänker för mycket på att min älskade katt som jag växte upp med kan dö närsomhelst pga åldern.
Starta ny diskussion