Tycker inte du ska släppa ut den över huvudtaget..
Man ska inte skrämma en katt till något..

#1 Jo annars hade jag inte skaffat katter. Hade en som blev 14år och han har inte vaccinerats eller fått någon medicin i hela sitt liv. Bara antibiotika vid kattbett av andra katter. Han klarade vägen tills förra året då han var helt döv.

Víll inte skrämma den utan bara att den ska få respekt för vägen. Hundar brukar man skramla med burkar för att de ska sluta med dumheter. Rädda för saker blir de ju hela tiden under sin uppväxt när de ska upptäcka nya saker.

Det är dock inte så ansvarsfullt att inte göra vad man moraliskt skyldig till, bara för att det gått väl med tidigare katter.

Om jag vore dig, skulle jag hålla min katt inne (en väg är en väg) för jag vill inte ha det livet på mitt samvete.

Jag gissar du inte kastrerar heller?

För att skrämma katten… ptja, om du slänger den framför en bil så den skadar sig så blir den kanske rädd. Om den överlever, vill säga.

#2 Men, vadå brukar? Det var väl det dumaste jag hört..!
Finns så mycket bättre sätt..

Sen är det som Mealyn säger..
Man har en skyldighet att hålla katten säker..
Finns det faror låter man kissen bli innekatt, eller så skaffar man inte katter..

Tyvärr, men jag själv skulle inte leka med livet på mina djur..
Och respekt för vägen.. ibland händer det ändå, hur rädda de än är för bilar.. Vet alldeles för många katter som fallit offer för dessa tankar.

#4 Jo det gör jag ,kasterar alltså. Men att kasta den framför en bil var väl att ta i .

#3 Ja man kan ju ha olika åsikter om detta, men min fråga var lite om hur man kan få tips på att hålla dem från vägen. Om det går….

Bästa är väl att bygga en rastgård. Då får katten vara ute, och är samtidigt trygg från bilar och andra djur.

#6 Kan säga att det kommer inte funka i det långa loppet..
Om man vet att vägen är en fara tycker jag inte man ska fundera ens..

Men vill man försöka så är det väl bara att släppa ut den och hoppas på det bästa..
Det är ju det man gör i alla fall..

(ja, jag är mycket medveten om att det finns katter som överlevt en väg - men varför chansa?)

Här är en bra artikel där du skulle kunna ha dom som "utekatter" men att dom ändå inte kommer ut till vägen.

Ja det är ett dilemma :-)

Glömde säga, jag går ut med mina katter i koppel och det går jättebra. Dom har klättrat i träd med koppel på sig och det brukar komma in flugor och nattfjärilar här som dom jagar. Fungerar utmärkt.

Tipset om att näta in hela gården kan ju vara bra om man vill ha dörren öppen på sommaren till exempel :)

#9 Tack , ja jag var in på den sidan och läste. Visst det är ju ett alternativ nu när den är kattunge och inte vet om ngt annat.

Jag är ju så rädd att de blir hängande när de har koppel med sig. Likaså för alla leksaker som finns med trådar.

#12 Precis, vänjer du den som kattunge så kommer den inte sakna utelivet nämnvärt, då vet den knappt vad det är. Mina tre katter är innekatter, flyttade hit som vuxna och har alla varit hemlösa men det fungerar ändå :)

Jag bor i lägenhet på andra våningen utan balkong så mina kan tyvärr inte vara ute mer än i koppel men när jag har hus vill jag gärna kunna ha dörren öppen så därför tycker jag att näta in hela gården verkar bra :)

Du är ju med när den har koppel på sig så då märker du ju också om något händer. Mina katter får inte klättra högre i träden än att jag kan plocka ner dom men dom får ändå klättra.

#13 Ja det låter bra, tack snälla du :-)

Kram och godnatt.

Missarna hälsar :-)

#14 Det var så lite så :) Alltid kul att kunna dela med sig av tips och råd och att vara till hjälp :)

#15

Innekatt-utekatt-död katt-ingen katt?

#17 Vad hemskt, konstigt att folk inte bryr sig fast det är deras egna djur som ligger på vägen :-(

Denna artikel borde det varnas för för en del kan ju må dåligt  av att se dessa bilder.

Jag utför en varning!!!!!!!

#17: Uscha… :'(

Ja men Jile, det är  ju precis det som kommer att hända med din katt! Du ber ju om det! Tack Alexej, jag tänkte lägga in den men du hann före.

Att släppa ut sin katt är som att släppa ut en tvååring ensam utan uppsikt. Mer vett i huvet har inte en katt. Så bor du inte så, att det är trafiksäkert, så avstå från katt om du inte vill se din egen katt som vägpizza.

Hittade för några dagar en långhårig svart mosad katt på E20. Stort villaområde brevid. Ingen har hört av sig på mina lappar. Huvud och baken var mosad så jag kunde inte se så mycket. Men fin i pälsen så det var nog en ägd katt.

#20 Vad menar du med  "ber ju om det" ?

JILE… tydligen väcker ämnet starka känslor… många bra argument har presenterats… håller nog med om de flesta…

… men så himla trist att du ska bli "påhoppad" bara… från början kändes det som om du ville ha ett gott råd…

… Hoppas i alla fall att du fått lite vägledning och bra tips av ovan svar och att du hittar ett bra alternativ SOM PASSAR JUST DIN KATT. Försök ignorera alla spydigheter och ta till det av det som verkar vettigt.Med andra ord, mitt råd; läs på, skaffa dig relevant kunskap och fatta ett beslut utifrån det. Hälsa missen!

Tja jag tror ärligt talat inte att det finns några bra råd o ge till den som väljer o släppa ut sin katt om man bor nära en väg o ännu värre om den är starkt trafikerad. Jag kör ca en gång i veckan igenom idylliska landskap men på en starkt trafikerad väg o bitvis är det Europaväg. De som bor på största delen av denna sträckan bor ju på landet o det ser idylliskt ut. Att en hel del tycker att det är idylliskt visar också att varje vecka ligger minst 1 katt överkörd. Vinterperioden är väl den lugnaste o inte lika mycket överkörda katter som resten av året annars.

Jag är säker på att alla dessa katter hade ägare som tycker att de bor på landet o att en katt därför kan o bör få vara ute. Vissa av katterna har kanske uppnått högre ålder, men en hel del är ungkatter. Jag håller med om att den som bor med utekatt nära större och/eller hårt trafikerad väg ber om att katten ska bli överkörd. De spelar helt enkelt rysk roulett med kattens liv. Jag kan förstå att man vill kunna släppa ut sin katt om man bor på landet, men i så fall bör man inte bo nära en större väg helt enkelt.

Lite OT.. Jag ser många barnfamiljer som bor precis intill mer trafikerade vägar/gator, Ska barnfamiljer inte bosätta sig så heller? Är det att be om olyckor?

Lite drastiskt kanske att jämföra katter med barn, men barn har inte heller mycket trafikvett.

Men att säga att det är att be om att katten blir pizza, är inte så schysst. Man kan forumulera sig på annat vis. De katter jag ser vid de mest trafikerade vägarna här, de har minsann respekt för bilar. Och är jag ute och cyklar så är det lite mysigt att se katterna som lurpassar på något som rör sig i gräset..

Då tycker jag personligen att det är värre att ha katter ute i ett bostadsområde. Eller att ha fem katter i rastgård, om de inte har tillgång att gå in och ut som de vill, utan måste vara utomhus hela tiden.

#24 Ja, men man måste ju få tycka och tänka vad man vill… och jag håller nog med dig i det du säger, men världen är inte svartvit (precis som #25 antyder) och råden består ju uppenbarligen i att "tänka om" och "hitta alternativ".

Aggressiva kommentarer och "påhopp" bidrar dock inte direkt till ökad förståelse. Vill man få människor att "tänka om" och se saker ur nya perspektiv måste man nog själv ha en schjysst attityd och "försöka förstå andra" och förstå andra perspektiv (enligt mig i alla fall). Då brukar det vara lättare att folk med sig.

 Att säga att personer "ber om att få sin katt dödad" borde inte höra hemma på en seriös sajt! Många av oss här på sajten har ju också en brinnande kärlek till katter. Vi borde hålla ihop, stötta och vägleda varandra!

Ja, nu är det jag som är ute på OT…. sorry.

Min åsikt i ämnet; håll katten inne om miljön kräver det, men observera att katter är väldigt olika som individer. De har olika behov.

Jag vet inte om detta hjälpe med jag läste i en bok (kommer ej ihåg titel nu) att man ska tala med katten på kattens vis. Allså spinna när katten gör något bra och fräsa när katten gör något icke önskvärt.

Jag har testat att spinna men lyckas inte att få till ljudet riktigt. Min katt bara tittar skeptiskt på mig :) Ett skarpt Schyss ljud när hon klättrar i gardinen fungerar lite bättre, hon kommer av sig och undrar vad "fa**" är det som låter.

Kanske du kan fräsa till om katten går på vägen/nära bilar

måste ju säga att efter att ha sett en katt bli påkörd, för även om en katt har "trafikvett" kan det hända mycket. den kan bli jagad ut i vägen av en annan katt, jaga något ut på vägen eller så kan den helt plötsligt en dag bara strunta i att det kommer en bil. efter att ha sett den kissen som jag såg helt plötsligt snedda över vägen under hjulet på en bil på mitten och sedan ligga levande kvar på marken med platt buk och skrika av smärta och skräck undrar jag om det verkligen är värt det? den som hört en påkörd katt skrika ut sin dödsångesk släpper nog aldrig ut sin katt mer själv, för det finns ju alternativ. jag har aldrig mina två i sele, utan de får strosa runt själva och jaga fåglar och insekter bäst de vill. men den gången de höll på att bli påkörda av en moppe hann jag ta fast dem båda två. jag tror att om den katten som låg mosad i sina egna inälvor på vägen, fortfarande levande, förlamad från framtassarna och ner med bara minuter kvar att leva skrikandes av obeskrivlig smärta och ångest skulle ge sin ena tass för att ha någon som lyft bort honom från vägkanten innan det var försent.

utgång med översikt betyder INTE per automatik att man begränsar kattens utevistese. bara att man har chansen att stoppa katten om den är på väg att råka ut för fara.

#25 det är nästan samma sak om man bara släpper ut sitt barn utan uppsikt tycker jag. Men det finns det väldigt få som gör, eller fixar åtgärder som gör att ungen måste stanna på gården. T.ex staket.

Jag vet bara en familj som inte tittar till sina barn ordentligt, och de har inte alla getter i hagen så att säga.

Men att veta att man bor nära en väg där det kör bilar och innebär en risk för katten, och ändå släppa ut den utan att ha uppsikt över katten är inte en bra idé.
Tycker man att alla andra alternativ är idiotiska angående katthållning så kanske man helt enkelt bör låta bli att skaffa katt när man inte bor tillräckligt bra till. Jag tycker i alla fall det är väldigt onödigt att chansa och försöka lära katten att hålla sig undan bilar.

För när katter blir skrämda t.ex verkar de inte alltid hålla koll på omgivningen utan söker bara skydd. Och när de jagar någonting, så kan nog fokus försvinna från vägar och bilar och enbart koncentrera sig på jakten. Här hemma tänker då inte katterna sig för vart de springer när de ser en fluga utan bara springer efter flugan utan att tänka vart de hamnar.

Utgång med översikt… och "kattpromenader utan koppel", som faktiskt en del kissar klarar av och tycker är kul, är faktiskt riktigt bra alternativ tycker jag.

#30 jag tror att de flesta katter klarar av det, och faktum är att när man börjar prata om det visar det sig ofta att även inbitna utekatter tycker att det aldra roligaste som finns är att få undersöka världen tillsammans med husse och matte. är man ute och påtar sitter gärna katten med och spatserar man runt följer katten gärna efter eller håller sig i närheten. personligen har jag lekt mycket med mina tjejer när vi varit ute, och de väljer faktiskt mig framför att jaga fåglar i många fall. sedan håller de sig alltid i närheten för man vill ju inte missa om jag skulle hitta på något bus :P

#25 Om man släpper ut sina barn nära en hårt trafikerad väg utan att vidta olika säkerhetsåtgäder som har för avsikt att förhindra barnen att komma ut på vägen, så är man så pass ansvarslös att man kan bli anmäld för detta. Önskar bara att man kunde bli detsamma för att man inte vidtar försiktighetsåtgärder för att katten inte skall kunna bli överkörd.

Dessutom har jag aldrig sagt att katten blir pizza, men vad spelar det för roll eg. blir katten överkörd så blir den med största sannolikhet dödad. Att den blir vägpizza är väl bara ett sätt att uttrycka hur äckligt det många gånger ser ut med en överkörd katt eller annat överkört djur för den delen.

Jo men jag anser det precis lika illa att ha utekatt i ett villaområde, men det var inte det saken gällde här så därför berörde jag inte det. Saken gällde att ha en katt ute nära en större hårt trafikerad väg o väljer man ha det - jo då spelar man medvetet rysk roulett med kattens liv. Går det så går det ungefär o då anser jag faktiskt inte att man är speciellt stor kattvän.

#32  Nu menade jag inte en hårt trafikerad väg, därför skrev jag bara trafikerad.

Men ändå tycker jag inte att man kan säga att någon ber om en olycka.

Ungar kan minsann rymma om de vill, de har minsann fantasi! Hur ofta har man inte fått tvärnita på gatan för att en unge är ute och åker sparkcykel? (ca 5-8 år gammal)..

Jo men då faller det tillbaka på barnets föräldrar för att de har bristande tillsyn av sina barn.

Visst kan en katt smita ut o visst kan man då vid höjden av otur att den råkar ut för en olycka. Beroende på hur utsmitandet gick till, så är det oftast att betrakta som en olycka.

Släpper man däremot ut sin katt för att man tror på att det är det bästa för katten, så bär man också fullt ansvar för vad som ev. händer med katten om den är ute. Det behöver inte nödvändigtvis vara att den blir överkörd. Den kan råka ut för en granne som är trött på att ha katter på sin tomt, en djurplågare, råka bli instängd i ett garage/förråd/källare o.s.v. men poängen är att om man som ägare medvetet har öppnat dörren o medvetet valt att låta sin katt vara utekatt. P.g.a. sitt val så har man också det fulla ansvaret för om katten blir överkörd eller råkar ut för någonting annat. Är det inte en olyckshändelse som råkade leda till att katten smet ut, så får man som kattägare faktiskt finna sig i ansvaret att det är ens eget fel att katten blev överkörd eller vad som nu drabbade den- Man kan inte både ha kakan o äta den. Spelar man rysk roulett med kattens liv så har vet man ju med sig att något kan hända o om någonting händer så får man allt finna sig att bära sin del av ansvaret för att det hände.

Då kan inga ungar vara ute och leka i villaområdena.. det är ju där på gatorna man cyklar, åker kickbike, skatar och allt vad det är.. tänk om det händer en 10-åring något.. Man kanske inte ska släppa ut ungar heller och leka utan tillsyn? Hmm…

Det är upp till var och en hur de gör med sina katter, jag moralpredikar inte för dem. De vet nog vilka risker som finns. Så länge man inte gör något olagligt.

Barn får ett eget ansvar efterhand som de växer. En katt är som att jämföra med att ha ansvaret för ett småbarn - alltid!

Tja det är ganska svagt att säga att man inte gör något olagligt, för med den manövern försöker du göra någon ansvarsfri. Oavsett o det är lagligt eller olagligt så sitter man ändå där med sitt eget ansvar. Väljer man att släppa ut katten o någonting händer så kan du som ägare aldrig svära dig fri från ditt eget ansvar. Må hända har du lov att släppa ut katten, men du visste om riskerna om vad som kan hända o alltså är det ditt eget fel om någonting händer katten.

Det är inte upp till var och en att göra som de vill med sina katter. Katter ska hållas under tillsyn! Och där finns som tur lagar och kattförbud.

Jag har utekatter och försöker lära de vara rädd för bilar genom att tuta och gasa högt (utan fart) när jag ser en av mina katter.

Men det är ingen garanti att de inte bli påkörda! Ingen skillnad mot att ha småbarn i trädgården bredvid en väg utan staket och bara går in.

Att ha utekatter överhuvudtaget tycker jag personligen inte är bra. Det kan hända dem mycket. Ansvarslöst? Kan en del tycka. Jag har ingen som helst rätt att döma någon för att de har utekatter, det är upp till var och en. Inte olagligt.

#36  Tycker du att det är ansvarslöst att ha utekatt?

Ibland tycker jag nästan att många inlägg går i överdrift. (egen tolkning). Det kommer alltid att finnas för och emot utekatter. Men man ska inte vara dum mot dem som tycker annorlunda.

#37  Vad jag menar med upp till var och en, är att vill man ha utekatt så har man det.

Mina katter går ut och in precis som de vill och trivs utmärkt med det. På ena sidan vår tomt går en lugn gata, på andra sidan en landsväg.

Katterna smyger oftast runt i vår trädgård - det verkar som att de har förstått att de är på vår mark när de är innanför staketet. De känner sig tryggast där. Bredvid finns också ett stall. Särskilt den ena katten gillar att vara inne hos hästarna. Båda katterna gillar att vara på loftet med all halm.

Det är väldigt sällsynt att katterna går över landsvägen, men det händer. Min erfarenhet är att katter lär sig att vägen är farligt område - den mest riskabla perioden är när de är små. Vi skaffade den ena katten i samband med att vi flyttade hit och det märktes stor skillnad i att hon inte fattade vad man ska vara rädd för, medan den stora katten hade bättre koll.

Vi bor på landet och folk gillar djur, så när den lilla katten ännu inte fattat vad som gällde, hände det i alla fall en gång att en bil stannade och väntade på att hon skulle gå av vägen. Men idag gör hon inte så.

När vi flyttade hit brukade det vara två hundar som gick fritt inne på den lugna gatan och där cyklade också små barn och annat. Det är nog aldrig någon som funderat på att det skulle vara farligt. Värre var det när den ena hunden gav sig ut på utflykter längs landsvägen, för då kom han till områden där folk inte tog samma hänsyn - men det gick bra det också.

Skulle ni som är människor vilja leva ett helt skyddat liv? Det skulle inte jag. En del av tjusningen med livet är att det finns faror, man blir stark när man lär sig att leva sida vid sida med faror eller att behärska faror.

Den stimulans som mina katter får av att vara ute i trädgården och smyga på fåglar, flugor, fjärilar och annat kul, kan jag aldrig återskapa i en rasthage. Deras glädje när de rusar upp och ner för träden, kastar sig fram från ett gömställe i en buske eller bara rullar sig på något extra härligt ställe i gräsmattan. För mig är det bästa kattlivet.

På vintern är de mest inne, har det bekvämt och bajsar i låda… Men då blir de också mycket mer uttråkade och behöver mer lek och tjo och tjim för att inte bli odrägliga.

Mina katter har aldrig *peppar peppar* varit sjuka. Båda är kastrerade.

Alla katter kommer att dö någon gång. Mina katter kommer att ha levt ett skönt kattliv innan de dör. De är idag 12 resp 9 år.

#39  Ett mycket bra inlägg!

Jag skulle vilja tillägga att en del av inläggen verkar utgå från att katter har noll IQ. En katt som får vara med om lite blir streetsmart. En katt som är instängd hela livet och som sedan råkar smita ut är förstås i större fara än en katt som lärt sig hur det är att leva i en viss miljö.

Jämför med stadsbarn som kommer ut på landet, eller lantisbarn som kommer in till stan - det funkar inte så bra det heller. Man behöver erfarenhet.

Hur mycket man än försöker skydda sin katt så kan den bryta benet, få problem med njurarna eller få cancer - ingen katt är totalt skyddad.

Jag känner folk med både ute- och innekatter. De som har innekatter har faktiskt drabbats mycket av sjukdomar och till följd av det, avlivning.

Vad gäller dem med utekatter så har ingen varit sjuk.. eller blivit påkörd, skadad eller försvunnit.

Är innekatter sjukare än utekatter? Lite OT.. *ler*

Jo var o en väljer, men man får också stå för sitt val, så enkelt är det. En del har tur o bor så pass bra att det fungerar bra med att ha utekatt o då har man givetvis gjort ett val utefrån en bedömning att det kan komma o fungera o då förstår jag att man vill ha utekatt. Bor man dock i närheten av en trafikerad väg, så spelar det ingen roll hur mycket någon pratar om att det inte finns någon lag, för blir katten oturligt nog överkörd eller råkar ut för något annat, så är det ägarens ansvar att detta har varit möjligt att ske. Oavsett vad man försöker göra för krumbukter, så har ägaren valt o ta en risk o ansvaret för att katten finns ute är ägarens o ingen annans.Man gör en kalkylerad risk o går det illa så får katten betala priset för ägarens val. Katter är inte ointelligenta - det har jag aldrig påstått, men ändå är det så att de som väljer ha utekatt o får den överkörd har medvetet gjort ett val där denna risken ingår. Ägaren är ansvarig för att detta kunde ske.

Krumbukter?

Och om man har valt att låta katten vara innekatt så har man valt att låta den leva i skyddad miljö där den inte får leva ut en del av det som är naturligt för en katt. Jag har haft innekatt också, så jag är inte emot det. Men för mig känns det som att mina utekatter lever ett mycket bättre liv än vad min innekatt gjorde.

Jo visst förstår jag valet av att ha utekatt o hade jag bott så att jag tyckt ett sådant val varit rimligt så hade min kisse också få varit ute, men nu bor jag i ett villaområde o även om trafiken är måttlig så är den ändå för hög enligt mitt sätt o se det, men framförallt har en hel del grannar runt om börjat protestera mot alla katter i området De vill inte ha dem på sina tomter (uträtta behoven i rabatter eller barnens sandlåder, ligger på deras utedynor, går in i husen om dörrar o fönster är öppna, ligger på varma motorhuvar med risk för att repa lacken) men den största anledningen är att vi har en pälsdjursallergiker till granne eller rättar sagt hennes barn o de blir rejält dåliga.

Så visst kan jag förstå att man väljer att ha utekatt där man så anser att det är möjligt, men oavsett vad o hur man tycker om innekatt resp. utekatt så är det ägarens ansvar om katten blir överkörd. Jag tror inte någon som släpper ut sin katt vill att den skall bli överkörd eller att något skall hända den, men det är en risk man tar o ett val man som kattägare gör o det är katten som får betala priset om det går fel, men ansvaret för att det kunde ske är alltid ägarens o ingen annans.

#43  Och visst får vi stå för våra val! Det gör vi varje dag.. Men bilföraren som kör på katten, denne har inget ansvar? Hmm..

Ok, det är jag som använder mig av den hårda attityden och ambulanshumorn. Alexej var smartare, hon la ut Göteborgs KAtthjälps artikel, som sa samma sak som jag säger. Vad jag menar med barn och katter, är att deras intelligensnivå är ungefär likadan. Skillnaden är, att ingen förare bara kör på när de ser en unge, men inte många tvärnitar när de ser en katt.

Nu råkar jag ha varit hemma hos Alexej och kan intyga, att den ute miljö som hon har, är näst intill perfekt. Det ska mycket till, att katterna söker sig till hårt trafikerad väg där. Ändå, min åsikt är, att hade det varit min båt och mina åror, så hade det varit inhägnad rastgård som gällt.

JAg har sett här i lilla Näsinge, där vi har 30 km gräns vid skolan, så blir katterna platta ändå.

Ja jag är hård. Sanningen kan serveras som en komocka rätt i ansiktet, eller föräras i rött paket med vita snören, det är samma sak i alla fall. JAg har också en syn  för mig, som aldrig lämnar mig, när jag och min dåvarande sambo bilade i Spanien. Vid motorvägen  halvlåg en katt, med halva kroppen mosad. Vi kunde inte stanna. KAtten skrek ut sin smärta och dess skrik jagar mig ännu… Det var 30 år sedan…

Jag har bott på ett ställe där det inte var trevligt att bo med katt just pga grannarna så det är självklart en del av sanningen att vissa platser passar bättre än andra att ha katt på.

Men den här oerhörda skräcken för att släppa ut katter har jag lite svårt med. Låter ni inte era barn klättra i träd heller?

Glöm inte dåren i Lerum. Sånt smittar……

OT: när jag var liten älskade jag att klättra. Jag klättrade i träd, i berg och faktiskt också på husets tak samt från ett rum till ett annat via fönstren. Inget jag skulle rekommendera någons barn att göra precis, men jag gjorde sånt lite i smyg som liten. När jag tänker på de här klättringarna blir jag glad, det var härligt att få testa vad som gick att göra.

Jag gick också ofta och badade i havet alldeles själv, dock med vissa förmaningar. Jag brukade se till att söka upp folk jag kände eller se till att andra som badade såg mig. Och om jag badade helt ensam är jag säker på att jag begränsade mitt badande efter det.

Ibland på nätterna testade jag att gå genom skogen. Det var spännande att se vad mörkret gjorde med synintrycken och hur jag ändå kunde navigera med hjälp av att se träden mot himlen.

Jag tror att jag blev stark och modig av att göra sånt här. Ungefär som Ronja i böckerna. Däremot blir jag väldigt skrämd av tanken att leva ett allt för skyddat liv. Jag vill ha FRIHET!

Jo men folk är folk och djur är djur.

Och djur är födda till att leva skyddade liv, eller vad då?

Mot dumhet kämpar även gudarna förgäves…..

Tja hade inte katten varit ute så hade den inte gått o köra över!

Självklart tycker jag ju att man skall försöka undvika o köra över vad det än månde vara - djur som människa o det är inte det detta gäller, utan väljer man att ha utekatt så väljer man ta vissa risker o då är det ägarens ansvar.

Tja jag har för mig att en bilförare som kör på ett djur o får skador på sin bil faktiskt kan söka upp ägaren o kräva att den ersätter ev. skador på bilen. Detta var på ett annat forum o för säkert 1½ år sedan detta påstogs, men tydligen var det rätt att man som djurägare kan tvingas betala för skadorna o ändå fått djuret överkört.

Det är ingen skräck att inte släppa ut katterna. Det beror på hur man bor om man kan eller inte kan, så skräck är det inte - däremot är det att ta sitt ansvar!

Tyvärr är det inte längre detsamma idag som det var för en 15-20 år tillbaka, det har blivit farligare att vistas ute både för människor och djur.

#56  Det har du så rätt i!

Ja och att bo vid en hårt trafikerad väg och ändå släppa ut sin katt, är rysk roulette. MEd 5 kulor i loppet och en plats tom…..

Håller med #58 - att släppa ut sin katt vind för våg när man bor vid trafikerad väg är som att spela rysk roulette med katten som måltavla. Det är helt enkelt ingen bra grej. Det är tyvärr en gamal myt att katter måste vara fritt utegående för att leva ett bra liv.

#3 Tyvärr har jag inget bra råd att ge dig annat än att ha din/dina katter under uppsikt när du bor som du gör vid en trafikerad väg. Trafikofferdöden är ingen trevlig död för en katt och något som vi som kattägare bör skydda den emot. Det finns massor av sätt att ge katten ett bra liv även fast den inte går helt fri ute. Varför inte bygga en rastgård åt den istället? Nej vägar och katter är ingen bra kommunikation.

#45 Håller inte alls med dig. Har också haft både ute- och innekatter. Numera bara innekatter och jag kan försäkra dig att våra kissar mår prima. Detta då vi har kattanpassat hela huset. :)

Här kan ni läsa en artikel om hur man göra innekattens liv till ett paradis.

#59  Hur har du anpassat ditt hus? Och hur många katter har du?

Läste artikeln om utekatter som lever farligt..

Ingen artikel om hur härligt en utekatt kan leva? *ler*

Ska nog stänga in min tonåring ang. allt man läser i tidningarna! Det händer en hel del här i landet… Hur mår man som förälder om något händer? OT igen.., jag vet.

#61……….det är väl ändå inte samma sak?!

#51 Att bada i havet ensam Prata om livsfarligt beteende. Du må ha överlevt, men många är de som inte gjort det. Att bada ensam är lika tossigt som att köra bilen obältad. Det går bra tills det smäller

Nej, kanske inte samma sak, men jag är rädd om tonåringen med. Men bara för det så kan jag inte hindra henne att prova på saker. Det kan hända olyckor. Fast det finns faktiskt hönsföräldrar med!

Man kan inte skydda sig mot allt. Men bor man så att man kan ha katt ute, så varför inte? Alla pratar ju om kattens naturliga föda, låt den då få det om man bor på landet?

Som jag skrev tidigare, jag vet ingen som har utekatt som det gått snett för, bara innekattsägare.. och där är de många!

Du kan få komma hit! Jag bor i ett ganska lugnt villaområde. Grannen på ena sidan är på dessa åren inne på sin 4:e försvunna katt. De behöver nödvändigtvis inte blivit överkörda, men borta med vinden är de. En annan som bor på gatan längre upp är inne på katt nr. 3 o där har de två första blivit just överkörda. Sedan har en annan faktiskt samma katt i snart 7 år, så vem vet den katten är kanske den som får ett lite längre liv, för en annan som flyttade hit i våras har redan blivit av med sin ena katt, men där vet ingen heller riktigt orsaken. Kanske har vi någon som hjälper katterna att försvinna. Vad vet jag, men här är i alla fall utekatt lika med en väldigt stor risk att de försvinner.

Bara för man tar sitt ansvar är man inte hönsmamma. Det är skillnad på situation o situation. Det är däremot gott om människor här i världen som varken tar sitt ansvar när det gäller sina katter eller tonåringar o det hade varit oändligt mycket bättre om det varit hönsmammor i så fall.

Jag har också sagt tidigare, att i villaområde är det inte lämpligt att ha utekatter, men om man bor på landet…

Tonåringar ja.. hittar de på bus, så är det ju alltid föräldrars fel. Så typiskt att tycka så. Eller missuppfattade jag dig nu? De har egna idéer, viljor och hormonerna sprutar, så de gör inte alltid som mamma och pappa vill. Hur många har inte gjort revolt som tonåring? Gjorde du alltid som dina "päron" sa? Isåfall är du en av de få..

Nåja, nu har vi uttryckt våra åsikter iaf. Och de är bra olika! *ler*

Nej men jag anser inte heller att tonåringar o katter är jämförbara o att uppfostra tonåringar är en helt annan historia. Däremot vet jag att många är de föräldrar som inte bryr sig o som inte finns där o s.a.s. inte tar sitt ansvar. Sedan vad man kan o vad man bör förhindra hos en tonåring är def. en helt helt annan historia.

jag bor på landet flera mil från stan,,, mina är innekatter med rastgård, grannarna här har med attityden att klatter lär sig, men ca en katt per familj per år lär sig inte, de blir överkörda,

'Jag har själv kört på en katt härute, mitt på landet, 70 väg, hadde inte en chans, den sprang rakt framför mororhuven, studsade i underreden så det small ordenligt, sprang i väg, jag hittade ägarn o den katten hadde inte lärt sig, för två dagar tidigare hadde den blivit överkörd första gången,. hur det gick om den klarade sig elr om den fick ligga och plågas ihjäl nånstanns med inre blödningar, vet jag inte,,

Jag har hellre katterna inomhus i inglasat uterum än i rastgård. Det är som att reta dem. De får vara ute, men med restriktioner. Inte smyga på fåglar m.m.. Då tar jag hellre en sväng med koppel så de får springa av sig lite när de apporterar och leker med bollar.

För mig handlar den här diskussionen om vilka förmågor man tränar upp hos katter eller barn. Den som tränar många förmågor har större överlevnadsberedskap. Och man kan inte kasta ut någon i en helt okänd situation och tro att de ska klara det hur lätt som helst.

Hur ni än vänder och vrider på det så får innekatter mindre överlevnadsberedskap än utekatter. Hur ni än vrider och vänder på det så är katter ursprungligen ett vilt djur som levde i naturen. Hur ni än vrider och vänder på det så trivs både människor och djur i naturen - ja det finns somliga som anser att vistelse i naturen är rena terapin.

Om man ska ge innekatten ett paradis så är det naturen man försöker återskapa. Naturen är den livsmiljö som ligger i botten för kattens beteende.

Jag har haft innekatt och det fungerade bra, men om jag har möjlighet att välja, så föredrar jag att bo som jag gör nu där katterna kan gå ute. Katterna njuter verkligen av att vara ute. Ibland tar vi en liten promenad ner till havet, katterna går helt fritt och om det kommer läskiga måsar får de ta skydd i min tröja. Trots de läskiga måsarna blir katterna själaglada när de ser att jag styr stegen mot havet. Nere vid havet finns en sandfläck med spännande doft som den ena katten vill rulla i. Höjden av spänning är att gå stigen genom de täta buskagen. Om de glömmer bort mig för en stund, så kommer de galopperande när jag ropar, för där är läskigt, men spännande att vara ensam. De vill verkligen gå där.

Det de är räddast för är människor, så möter vi människor springer katterna och gömmer sig eller så rusar de hem. Gömmer de sig får jag avvakta och gå och hämta dem när det är lite lugnare - men här är oftast lugnt, så det är brukar inte ta lång tid.

#69 Tja att bada ensam är nog bland det dummaste man någonsin kan göra o att du anser att du tränade upp dig är väl sin sak, men man badar aldrig ensam - aldrig aldrig någonsin!!!

Sedan - visst kan man ha utekatt - om man bor så att det går o ha det, för annars är allt bara ett sätt o försvara att man spelar rysk roulett med kattens liv med tjusiga försvarstal om kattens vilda förflutna. Har man ett djur så bör man ta sitt ansvar o bor man så att man inte spelar roulett med kattens liv - ja då kan man ha den ute, men bor man så att  det inte är lämpligt, så är det inte speciellt härdande för en katt att bli överkörd. Den blir antingen skadad eller mest sannolikt dör o allt sådant om naturen o tjusningen o …………  uppfattar jag då som tjusiga försvarstal över varför man inte tar sitt ansvar! Katten får betala priset.

Ja, men det är ju det folk säger.. det går bra att ha utekatt om man bor så att det går att ha det!

Och vill någon bada själv så gör man det, det beror ju på också hur man badar. Vid strandkanten, eller simmar ut?

Rysk roulette? Ett spel som inte kan jämföras med katter. Min åsikt.

Nej man får aldrig någonsin bada ensam! Det är en huvudregel som lika lite får tullas på som att köra utan bilbälte. Den gången det inte går vägen - den gången drunknar du. Man kan drunkna vid kramp även på tämligen grundt vatten.

Får och får, det är upp till var och en.. sen att köra utan bilbälte, det är olagligt.

Bör är ett annat ord man kan använda istället för Får..

Jag har bott på platser där det inte lämpade sig att ha utekatt. Hårt trafikerade vägar, byggarbeten kors och tvärs och oroligt. Den miljön innehöll så många överraskningar och faror av den typen att "normal naturträning" av en katt inte räckte långt. Plus att katten var skräckslagen inför alla stora byggmaskiner - så det fanns inte ens på kartan att han skulle vilja gå ut. Under den period det gällde valde jag att låta katten bo hos mina föräldrar.

Det jag vänder mig emot är den så ensidiga inställningen att det alltid är av ondo att katter går ute. Det tror jag inte på. Man måste utgå från den kattindivid man lever med och hur livsmiljön ser ut.

Jag har t.ex. också haft en katt som reste med mig kors och tvärs. Han åkte cykel, buss, bil, tåg, båt och flyg. Ofta satt han på mina axlar när vi förflyttade oss på ex stationer (dock med koppel). Det fungerade hur bra som helst. Han höll sig alltid till sin väska och litade på att jag hade koll på läget.

Om jag hade försökt göra samma sak med någon av de katter jag har idag så hade det blivit full kalabalik. Särskilt den lilla katten hade blivit skvatt galen, hon hade sannolikt skrikit, kräkts, försökt gömma sig och tagit varje chans till att rymma. Hon har helt enkelt ett helt annat temperament.

 Nej det är ingen lag, men det är en regel o det är också sunt förnuft. Att lära sig denna regeln kan vara lika livräddande som att använda bilbältet o att argumentera emot gör man i så fall bara för att man älskar o argumentera. Det handlar i alla fall inte om att man har sunt förnuft. Bada ensam är bland det dummaste man någonsin kan göra.

Jo då visst spelar den som bor olämpligt rysk roulett med sin katts liv o det är katten som får betala priset om det går fel, men so what - det finns ju fler katter

#72, Cessy, man kan ha olika uppfattningar om vad som är målet med livet. Om målet är att alla alltid ska skyddas mot allting, så självklart, då ska ingen någonsin bada ensam.

Fast, man kan också ha en idé om att livet ska levas med lagom härliga/farliga utmaningar och i det perspektivet blir det lite fånigt att stänga in sin lust att bada med ett absolut badförbud. Du kan inte stänga in mig med en sådan absolut regel.

För övrigt är det inte till så värst mycket skydd att folk badar i sällskap. På Gotland drunknade en man pga undervattensströmmar på ett ställe där det var fullt av folk i somras. Det som det brast i var information och kunskap om platsen.

Det finns ingen naturregel som säger att man måste klä av sig både kläder och hjärna bara för att man tar sig ett dopp i ensamhet. Det finns ingen naturregel som gör att man kan skydda sig mot allting, oavsett om man badar ensam eller inte. Om jag får välja dör jag hellre när jag tar ett härligt bad i ensamhet eller av att huset brinner upp. Tanken på att dö i ett brinnande hus efter ett helt liv som tillbringats i det huset ger mig kvävningskänslor.

För mig är FRIHET något av det viktigaste i livet. En förutsättning för att våga ta sig friheter är att man känner sig trygg i sig själv. Jag tror att jag är en ganska trygg person.

Mammaru: Var någonstans har jag skrivet att katten alltid skall vara inne??? Bor man så att det går, så visst kan katten vara ute, men väldigt många människor anser att det går där det inte går o beviset ser jag varje vecka på vägen. Minst en död katt ligger längs E22 varje vecka o periodvis är det fler o på vintern mindre o de människorna som bor längs E22 tycker sig säkert bo på landet eftersom det mesta man passerar igenom är rena landet, men att miljön ändå är olämplig ser jag beviset på vägen var endaste eländiga vecka.

Så bor man så att det går, så självklart kan katten vara ute, men bor man inte så att det är lämpligt. (stad, villaområde eller på landet när en större väg) så bör man ha katten som innekatt.

#74 Citerar dig: "Det jag vänder mig emot är den så ensidiga inställningen att det alltid är av ondo att katter går ute. Det tror jag inte på. Man måste utgå från den kattindivid man lever med och hur livsmiljön ser ut."

Tyvärr finns samma ensidiga inställning även bland många utekattsförespråkare. Det är det som gör att den här typen av diskussioner ofta låser sig och spårar ut. Det gäller att använda sitt sunda förnuft och göra en ordentlig skattning av sin utemiljö innan man tar beslutet om ens katt ska vara ute- eller innekatt. Det jag vänder mig mot är att många hoppar över den bedömningen helt och hållet då de anser att en katt ska vara utekatt punkt slut. Att t.ex låta sin katt gå lös ute när man bor utmed en tungt trafikerad Europaväg anser inte jag är att ta sitt ansvar som kattägare. Men det förekommer tyvärr. Har själv bott i en by där alla hade utekatt och där katterna på sin höjd levde i 2 år innan de blev mos på vägen.

Frihet är ett relativt begrepp.

Tja börjar man tulla på regler bara för att det behagar en så är där många regler man kan tulla på. Nej tyvärr kan inte alla livrädda, men oavsett vad så är det en regel - man skall aldrig bada ensam. Sedan kan du tycka att detta är så frihetsberövande du vill o visst det är som sagt var inte alla som kan livrädda, men att bada ensam är som att inte se sig för när man går över gatan o att argumentera emot detta är liksom bara för att man absolut älskar o argumentera o inte för att man har sunt förnuft.

Jag går ofta o badar - ensam, men ändå ser jag alltid till att det finns människor runt om. Visst har jag otur så kan det ändå bli så ingen kan livräddning eller ingen ser, men om man man nu gör det för att ständigt utmana, så måste jag säga att i så fall är det justare att begå självmord i badkaret, så att andra inte behöver drabbas av ens behov av att tänja på gränser.

Men nu handlar inte tråden om detta utan om utekatt o hur man bor. Visst anser jag att man kan ha utekatt om man bor så att detta är möjligt. Dock anser jag att alldeles för många anser att de kan ha utekatt även i miljöer som inte är lämpliga. Det verkar precis som man säger - går det så går det o går det inte så finns där ju alltid nya katter att införskaffa. Det är inte frihet - det är att värdelösförklara katten o inte tillskriva den något större personligt värde. Den är ersättningsbar o det är bara o skaffa en ny. För mig är katterna oändligt mycket mer värda än så.

jag tror att det största problemet i den här diskussionen är att folk i allmänhet förmänskligar sin katt. att säga t.ex. "vad skulle du tycka om att leva skyddad hela ditt liv" är ju bara ett sätt att förmänskliga sitt djur. statestiken säger att katter inte är något vidare på att klara av vägar. det är den, utan konkurens, vanligaste dödsorsaken för en katt. när en katt dör på en väg varannan timme, 12 katter om dagen (uträknat från Agrias statestik över antalet döda katter i trafiken) tycker jag det säger mycket mer än uttalanden som att en utekatt blir "streetsmart". uppenbarligen blir de inte det. till på köpet, varför jämför man katters frihet med människors i stort sett i alla diskussoner om uttekatt vs innekatt. jag ser aldrig någon människa på hundforum säga "jag använder inte koppel på min hund. tänk hur det skulle kännas för dig". varför är det så? är det för att vi på något vis ser oss själva i vår katt? förmänskligandet tas ett steg längre och vi förutsätter att katten blir kränkt av att inte få gå ut själv bara för att man själv skulle bli det. var ligger logiken? skulle inte en hund bli lika kränkt av att gå i koppel? eller kan man bara jämföra vissa djur efter behag och eget tycke med mänsklig frihet?

Har TS fått något svar egentligen på sin fråga? Nu har det ju glidit iväg rätt mycket..

"Man måste utgå från den kattindivid man lever med och hur livsmiljön ser ut." Tyckte du fick med det rätt bra där. :) Utifrån det kan man sen göra en liten egen analys. För mig är det att ta ansvar. :)

#80  Hundar klarar sig nog inte själva ute, de behöver någon som dominerar. Katten gör som den vill, och den jagar för att få mat.

#82 så länge den analysen är en realistisk riskbedömning, så får man göra den precis hur man vill. Jag har nästan skrivit i vartendaste inlägg - att tillåter miljön man bor i att katten kan vara ute så gärna för mig! Tyvärr tycks bara många göra bedömningen att det går bra även i miljöer där det inte borde ha låtit katten vara utekatt o det ser jag bevis för varenda eviga vecka o det är inte att ta ansvar. Det är att spela roulett med kattens liv. Går det så går det.

#83 i stora delar av världen är hundar lösgående precis som katter. på vissa ställen för att hålla rovdjur borta, på andra ställen går de ensamma med boskapsflockar och i många slumområden promenerar hunden fritt med öppen dörr. i stora delar av världen, och man behöver inte komma så långt utanför svenska gränsen, så är problemet med förvildade hundar större än problemet med förvildade katter. att hundar inte klarar sig själva är en inställning som vi har skapat. tänk på att bidrag för att skaffa boskapshundar som skydd mot varg, altså hundar som går med flocken dygnet runt och inte med den mänskliga ägaren är på förslag även här i sverige.

#84 Fast jag tror att de flesta som gör en ordentlig analys av sin närmiljö och sin egen katt, faktiskt i de flesta fall fattar vettiga beslut, i alla fall medvetna beslut. Jag tror problemet är att folk helt enkelt bara "gör", utan att tänka till. Finns faktiskt kattägare som inte alls lägger samma vikt vid sin fyrfota vän som många av oss här. Vilket känns mer relevant att motarbeta.

 Men som sagt det finns alternativ till "ren utekatt"… innekatt, ute under uppsyn lite då och då, koppel, kattpromenader, rastgård. Lära känna sin katt, se hur katten reagerar på sin omgivning, vänja katten vid sin omgivning (och då menar jag inte hårt trafikerade vägar såklart). Å kanske försöka "nollställa" sig själv. Dvs inte förutsätta att de t ena eller det andra är det självklara utgångsläget.

Fokus på att sprida konstruktiv kritik.

Vad glad jag blev av #39 inlägg, kunde inte skrivit det bättre själv :-)

De är ju väldigt kloka katterna, jag har bott på landet i hela mitt liv och katterna här har ju alltid gått lösa. De som blivit påkörda är statskatter som suttit i skyddad miljö och inte varit uppväxt i "bushen", och som plötsligt blir utsläppta.

Nu bor ju inte jag på en 90 väg, men det är ju ändå farligt. Min förra katt som blev 14år var aldrig sjuk ngn gång. När jag var till veterinären och satt i väntrummet, fanns det så många katter som hade diarrér bla och var inne på behandling. Jag tänkte då, varför de blir så sjuka. Tänkte då på detta med att få ta en råtta och knapra isig eller en fågel. Tror att denna födan är ett måste för en katt ska ha en bra fungerande mage…kanske bara mina funderingar.

Apropå min lilla misse, så är den nu ute under uppsikt om dagarna,  gammelmissen som går och kommer när han vill leker med lillmissen och tycker hon är för dryg som ska ta ihans svans hela tiden. Lillmissen har lärt sig tagit gräshoppor och börjar bli en flitig jägare. För det är ju det de är i botten, man får inte glömma att de är rovdjur.

Tack för alla inlägg, orkade inte läsa alla. Eller så valde jag de som lät bäst ur min synpunkt :-)

Lovar ta hand om min lilla Nellie. Tror nog att vi alla idetta forum vill våre djur det bästa.

Kram till er och era missar.

Jile

#86 Problemet är ju inte de som gör en väl genomtänkt analys utan de som inte gör dem. Beviset ser jag längs vägen - varje vecka

Beviset för inte helt väligenomtänkta utekatter ser jag dagligen i vår egen trädgård. Alla utekattägare försvarar sig med att katter måste få vara ute - jaga - klättra o.s.v. Jo går det så är det ju perfekt, men bor man i ett villområde så kan man trots att man som jag som älskar katter, jämnt hittar dem i rabatterna, på dynorna. Går in o lägger sig i förrådet när dörren står öppen o.s.v. Jag vill faktiskt inte ha grannarnas katter i min trädgård o eftersom alla vet att vi har innekatt (o har haft alltid sedan vi flyttade till området för snart 16 år sedan) o att jag går med henne i koppel, så får jag ofta höra från kattlösa grannar hur mycket de önskade att alla hade katterna som jag (som innekatter med utevistelse i koppel) o hur trötta de är på alla dessa katter. Från början sas ju aldrig någonting, men idag vet jag ju mer o det är många som inte gillar alla dessa utekatter. De som försvarar det är ju de som har utekatter. Här försvinner ju också katter på ett väldigt mysko sett. En del av dem har säkert blivit överkörda. Andra har helt enkelt flyttat till ett nytt hem - utan sin ägares tillstånd, men en del bara rätt o slätt försvinner Mest troligt har vi någon som gör något. Inget typ att hänga upp dem på ett tingshus o ingen vet ju hur det hela går til, men försvinner gör de i alla fall.

Skulle alla dessa inte vara seriösa kattägare - nej så illa tror jag faktiskt inte att det är, men de kan vara det i varierande grad. En hel del av dem tar faktiskt sina katter till vetrinären o kastrerar dem o ytterligare några få vaccinerar dem årligen, men det är som sagt var inte så många som gör det, men det gemensamma för dem alla är att de blundar för vad andra tycker om att deras katter går i andras trädgårdar m.m. De säger bara lite klämkäckt - att alla här i området tycker om katter, men så är det inte för det är väldigt många som snarast tycker tvärtom, men de ger helt enkelt inte luft för det speciellt tydligt. Jag tycker snarare att det är så att utekattägare i ett villaområde har en enastående förmåga att blunda för vad andra människor eg. tycker o att bara referera till vad andra utekattägare säger är liksom inte representativt för vad alla andra tycker.

#80 Håller med dig - vi kattägare har en tendens att förmänskliga våra katter. Det är inte alltid till fördel för katten.

Ett urdrag ur artikeln "Ett gott liv som innekatt":

"Katten lever i nuet

Om omgivningen motsvarar kattens behov kommer den att anpassa sig till rådande omständigheter. Har katten dessutom varit innekatt sedan den var liten längtar den helt enkelt inte ut. En katt är nämligen bara intresserad av här och nu. En innekatt kan leva ett gott och bekymmerslöst liv, medan utekatten ständigt hotas av faror eftersom medaljens baksida är att obegränsad frihet har ett högt pris."

Åsikterna kan vara hur många som helst, men så länge det inte finns någon lag på att hålla dem inne, så finns ingen anledning att hacka på dem som har utekatter. Det är nog ett fåtal som har utekatt vid en större trafikerad väg.

Jag tycker att ni har bra åsikter JILE och mammaru!

Jaha - Är det därför jag ser överkörda katter varje vecka???

Jo det finns lag om tillsyn o bara för de som har utekatter föredrar att blunda eller bara pratar med andra utekattägare om vad grannarna eg. tycker innebär inte att problemen inte finns - fast de föredrar o tro det.

#88 Trist område du verkar bo i. Särskilt attitydsmässigt. Lösa problem tillsammans och kommunikation verkar inte stå högt på dagordningen. Kanske ett problem ni borde ta upp i samfälligheten? Så att de kattägarna du hänvisar till tar sitt ansvar eller att ni "samarbetar". Finns ju faktiskt möjlighet till kompromisser. Till exempel sätt att göra det lite svårare för katten att smita in till grannen. Man kan ju som kattägare sätta nät vid tomtgränserna, för att göra det lite jobbigare t ex. Ja, det finns en massa ideér. Det i sin tur kan ju bidra till en positivare anda.

I ditt fall, är det nog svårt att stenhårt bara säga till sin granne att de ska hålla katten inne- punkt (även om man tycker det), man måste nog kompromissa helt enkelt, annars kommer devända dövörat till. och det behöevr inte vara svart eller vitt. Lägga ribban på rätt nivå i rätt situation… och du verkar ju ha en massa kunskap och ideér… använd dem konstruktivt! :)

Jaha… då var man OT igen… sorry!

Läskigt att katter försvinner by the way. Ni borde varna de med katter i området. Då kanske man automatiskt har lite bättre koll på sin katt också. You never know!

#92 Jag kommer aldrig säga till någon annan att de måste hålla sin katt inne, men pratar vi runt det så säger jag ju varför jag valt o ha min/a katt/er som innekatt/er. Detta för att inte angripa andra. Jag skulle aldrig få för mig att jaga andras katter eller göra dem någonting, men det innebär ju inte att jag blir överlycklig av att se de andra katterna i vår trädgård - speciellt inte när jag är ute med vår i koppel.

Sedan tycker jag faktiskt inte det är dens problem som inte vill ha in djuren i sin trädgård, utan det är ägarens problem. Det är i så fall den som borde sätta upp stängsel runt sin trädgård.

Nej jag tror inte attityden i vårt villaområde är speciellt annorlunda än mot andra villaområden, men utekattägare föredrar helt enkelt att blunda för problemen o pratar man bara om det med andra utekattägare, så finns där ju inga problem o det är ju ett smidigt sätt o blunda för problemet. Man kan låtsas som det inte finns i just deras område.

Men just det där med att katter försvinner är ju tämligen unikt för vårt område, för så långt hoppas jag ju inte konflikterna går i andra villaområden, men att problemen finns är jag däremot ganska säker på - bara man slutar o blunda (slå dövörat till) som utekattägare så skulle man nog bli förvånad över vad folk eg. tycker.

Absolut kattägarens ansvar att sätta nät vid tomtgräns i sånt fall… Hoppas det löser sig med försvinnandet av katter… du kan väl hålla oss lite uppdaterade…

Jo då om det försvinner någon ny så lär jag få höra det förr eller senare. Den sista försvann runt midsommar. Sedan saknar jag en grå stor semilånghårig katt som brukar komma travande. Men om den är försvunnen eller ändrat revir eller någonting annat har hänt vet jag i daxläget inte. Fast jag har varit lite road av att se att denna katten retade upp vår ena granne (jo utekattägare till 2 st katter). De har kattlucka så denna katten marcherad ju bara in till dem *fnissar* men nu har jag inte sett röken av denna katt på några veckor, men det behöver inte innebära att den är försvunnen.

#90 Jo det finns faktiskt skrivet i djurskyddslagen att man som kattägare ska ha uppsikt över sin katt och skydda den mot faror.

Vad vi talar om i den här tråden är att man som kattägare bör göra en ordentlig skattning av sin utemiljö för att bedöma om den är lämplig att ha sin katt fritt utegående i. Problemet uppstår när kattägare inte gör den bedömningen innan de släpper ut sina katter. Tyvärr är det vanligare än du tror att kattägare har katter i de mest olämpliga miljöer. Det är oerhört många katter som årligen förolyckas i trafiken eller försvinner. Kommer inte ihåg siffran nu men den ligger någonstanns mellan 40.000 - 70.000.

Man bör som kattägare titta på följande aspekter innan man låter kissen gå ut på egen tass: 

• trafik
• grannars inställning
• katthatare/djurplågare
• rovdjur
• löst springande hundar (kamphundar och liknande)
• fertila hankatter i området
• slottermaskiner
• gifter som glykol
• att egna katten är kastrerad

#90 Det finns många många som har utekatt i de märkligaste miljöer. I stan, vid vägar och allt möjligt. Det finns nog katter i de flesta miljöer.

Ett barn är ett barn och en katt är en katt.

Jag har lite svårt att jämföra människor och djur på detta viset, då jag tycker vi prånglar över våra mänskliga känslor på djuret.

Jag har katter som varit innekatter hela livet, och jag har de som varit ute innan de kom till mig. Har testat att ta med utekatterna i koppel ut på gräsmattan, men de vill inte, det tycker det är läskigt ute.

De är mer än nöjda med sin kattinredda balkong :)

En vän till mig flyttade till hus för några år sedan, och hade då två innekatter. De bor invid en väg som är hårt trafikerad, och har bara ett bullerplank mellan tomten och vägen.

De två gammelkatterna lät hon efter en tid få vara ute med dem när de var ute själva, och efter en tid fick de vara ute på egen hand. De har bott där i 4 år nu och katterna lever fortfarande.

Men att de lever, det tror jag är en portion tur, och en portion feghet ifrån katterna.

En av katterna försvann för 1-2 år sedan, och var borta i ca 14 dagar, och gick inte att hitta någonstans. De misstänkte att hon blev bortjagad av grannens elaka katt, och kommit vilse.

De skaffade sig senare en kattunge, som fick vara inne hela sitt första år, och började låta honom vara ute endast när de var ute, och tillslut fick han vara ute själv.

Men även han har varit med om ett missöde. Han försvann han ocksåk, och kom hem efter en ca 10 dagar med ett brutet ben.

Så visst, katterna lever ännu, och håller sig på gården, men jag tror det handlar mycket om tur.

Ja jag är så dum så jag badar ensam. MEn det är MITT val!

Om jag släpper ut mina katter vid vår 70-väg 200 meter bort, så är det också mitt val att riskera deras liv, inte deras. OCh djur är djur och folk är folk. JAg r inte rädd för räven, men för lon och ör trafiken och för elaka folk och för att de ska fasktan  eller bli instängda. Mina har rastgård och jagar i den, det går alldeles utmärkt. Så kan de även jaga inne i skrubben på vintrarna då det ramlar möss från himlen.

Så jag säger, så här…. NEJ TACK TILL UTEKATT!

Gunilla - jag blir mest ledsen när jag ser dig skriva att du badar ensam, för jag tror om du hade sett drunkningsoffer (precis som du såg den överkörda katten) så hade du sett annorlunda på det. I mina yngre år jobbade jag som badvakt på somrarna, så det är intre fria fantasier jag har om vad som händer när folk får kramp eller överraskas av en våg (kallsup), blir trötta m.m.. För mig är det lika självklart att man inte badar ensam, som att man kör bil bältad o det är för mig lika dumt vilket man väljer bort, men som sagt var det kräver nog att man har försökt livrädda ett antal o att man också sett drunkningsdöden några gånger för att inte se den hållningen som överbeskyddande. Självklart gör du som du själv vill o alla andra också för den delen, men jag skakar på huvudet o ser ledsen ut

Däremot har jag redan skrivit massor med gånger att visst kan man ha utekatt om det går utan att man riskerar kattens liv o kan man inte med gott hjärta säga att man inte riskerar kattens liv, så anser jag ju att självklart bör då katten vara innekatt. Det kräver lite mer jobb från dess ägare att ha innekatt om katten ska må bra, men samvaron med katten gör det värt detta tusen gånger om.

Var inte lessen över mitt baderi Cessy! HAr badat klart för  i år. Se min ljuvliga badsjö……Förlåt att jag drog in på sidospår…..

Jag ska inte bli dryg och tjata om katter och faror, men jag hade nog byggt en rastgård till katterna.

Sen finns där en annan högrisk när det gäller frigående utekatter, nämligen räven!

Hittade idag en ny påkörd katt. Trodde det var en hare för det fanns bara lite päls kvar. Många bilar som hade mosat katten.

Ja det är svårt med att katter går in till grannen som objuden gäst. Då går det ju inte att ha dem lösa om man bor så. Fast jag har aldrig haft grannens katt mer än att den nallar mat av min katt ute. Verkar som de vet att de inte hör hemma här.

Ja Morgaine, en rastgård är ju ett bra alternativ, fast då vill jag bygga in den i min skogsbacke så den kan ta lite råttor och hoppa på stenarna. Värst med dessa ormar, min andra katt blev ormbiten iår. Fick nog mycket gift isig för han blev bra dålig. Vi fick akut åka till veterinären här i närheten och få medicin. Sedan beställde jag homeopatpiller som hjälper till att få ut giftet.

Räven har sprungit här, men det har aldrig varit några problem med den. Tror nog att katterna kan försvara sig ganska bra.

kram Jile

Jag lånade den här listan från #90 Lenas inlägg. Där jag bor sedan snart tio år med mina katter gäller följande.

Man bör som kattägare titta på följande aspekter innan man låter kissen gå ut på egen tass:

• trafik - en landsväg, fast en bit ifrån vår trädgård och inte precis favoritmarker för katterna. En liten villagata (fast inte som i en stad) där barn, hundar och katter strosar runt. Landsvägen har 50 km/h precis utanför vårt. Vi bor på lugna landet.
• grannars inställning - här bor många djurvänner, folk har hund, katt, häst. Det är nog ovanligt att inte ha något djur alls.
• katthatare/djurplågare - känner inte till en enda sådan i vår lilla by.
• rovdjur - det skulle vara räv då. Vår trädgård är nog inte i rävens favoritstråk, men visst, teoretiskt skulle ju räven kunna hitta hit.
• löst springande hundar (kamphundar och liknande) - golden retriever hade grannen när vi flyttade hit, fast den gillade katter. Dock blev den äldsta katten mycket rädd för den här hunden. Båda de lösgående hundarna som fanns på gatan när vi flyttade hit har dött eller flyttat. Alltså inga hundar kvar nu.
• fertila hankatter i området - som vill slåss? Jodå, sådana finns, men våra katter har sin kattlucka och den lilla katten har en liten hylla som bara hon vågar/kan hoppa upp på.
• slåttermaskiner - okej, vi bor på landet, men det är mer hästhagar än åkrar just där vi bor.
• gifter som glykol - ??? känner inte till några gifter där vi bor.
• att egna katten är kastrerad - båda katterna är kastrerade.

Jag tycker nog att man bör komplettera listan med hur stor egen trädgård man har, för våra katter håller sig mest i vår trädgård, den är deras revir. Om vi haft en väldigt liten trädgård hade de nog inte nöjt sig med att stanna i just vår trädgård.

Räven är inte så farlig. Lon är värre……

Såg en påkörd kisse igår på ett ställe som inte är så stort. En enda väg i närheten på flera kilometers håll. Få hus, mycket skog.

#107 Kan ju varit en sommarkatt som de bara släpper av efter sommaren..sorligt.

Har en katthona här som är skygg och som jag matar, men måste bli av med. Det är ju fullt överallt på alla katthem. Grannen tyckte jag skulle be någon jägare att skjuta den isåfall. Synd om den ska frysa ihjäl i vinter.

#108 - Kontakta gärna Hittekatter på iFokus, eftersom det finns katthem runt om i Sverige. Kanske någon av dessa kan hjälpa dig. Men nämn inte någon om grannens tankar!

JILE, gå in på hittekatter.ifokus och kolla där. där inne finns många eldsjälar som hjälper katter.

#108 Fråga om du kan ställa henne i kön på katthemmet.

Annars är det bäst att ta in henne, kastrera och lägga ut annonser lite varstans.

Ja det finns en del katthem, och ska försöka ringa ngt för snart är det kallare igen. Hon har redan varit här en vinter och då gick hon in i våran bod med hö. Gjorde en liten lucka så hon kan gå in där. men hon flyger på min lillkisse är väl avundsjuk.

Tack och kram

Hade en granne en gång som "avverkade" 3 katter på bara några år genom att dessa blev mos på leden bredvid våra hus.

#108 kanske, svårt att veta. Men jag vet att det bor fler kissar där som inte är sommarkatter i alla fall.

Hoppas det ordnar sig med den katten!

Ja  du ska absolut kastrera henne i alla fall, eller till nöds, temporärt ge ppiller. OCh  Om det anbelangar hennes krypin, så är det ite fel på det. Gå till fiskhandlaren och be och fåt två såna där frigolitlådor som de får fisk i. Tvätta ur dem och sätt två stycken mot varandra och bind ihop och skär ett lagom litet hål i sidan och fyll lådan med halm. Den kan du byta emellanåt. Då får kissen en varm dragfri och torr plats att krypa in i.

Vad gäller katt/Väg, så står jag fast vid, att bor man vid en väg och släpper ut sin katt, så betraktar man den som förbrukningsartikel.