Grattis!

Tack så mycket!

Åhh! Vilken skönhet! Grattis!

GRATTIS!!!!

Tack så mycket Roger och dara!

Det var första gången vi var på klubbmästerskap, det var en spännande dag. När de 6 nominerade katterna skulle fram i famnen på sina ägare, då var det väldigt pirrigt och samtidigt roligt. Hör fortfarande orden som i en dröm när de började räknade bakifrån från trean, tvåan och så de magiska orden jag aldrig kommer att glömma "och på första plats har vi en liten birma som heter…". Det var hemskt skoj och överraskande. När ena domaren skulle motivera varför de valt henne så hörde jag inte längre (tyvärr), var ju helt borta i huvudet.

Kan tänka mig hur det var. Själv är jag bra nervös när dommaren skall dömma och lyssnar spänt på vad dom säger. Hela tiden tänker jag har jag missat något? det är ju många "experter"som står och tittar och lyssnar runt omkring.Sedan vill man ju inte "bara" ha ett cert utan man vill ja gärna gå vidare:)

Grattis  super fin katt med!

VAcker katt! härliga ögon. Grattis

Stort Grattis det är så det ska gå till när man börjar gå på klubbmästerskapSylvia

Tack alla!

#6 Roger. Sant det där med certet. Fast ibland har man gått tomhänt hem på certfronten också förstås, som Ex 2:a, eller 3:a eller nåt. Mycket har med den dagens konkurrens att göra. Ibland har katten varit ensam i sin klass och då blir det vanligen ett cert om missen uppfyllt kraven enl domarens sätt att se på det. För det kan nog vara lite olika det också tänker jag, på de olika domarnas sätt att se. Eller rent av dagsformen på katten? Jag vet inte riktigt med det senare, men det kan nog hända eller? Humörsmässigt och utseendemässigt (pälskondition och sånt). Fast går man vidare efter ett cert, då är det extra roligt, det går inte att komma ifrån och då är de svårt att få ordning på pulsverksamheten, den egna då. Den vill inte lugna ner sig riktigt.

#11 ofhelia. Jamen visst är det så det ska det ska gå till vid första klubbmästerskapet. Men det visste ju :o) inte jag. Man får lite glädjefnatt när sådant här händer. Som tur är så är Amazing (hittills i alla fall) rätt så ok-inställd när det gäller utställningar. Finner sig bra i det. Vi åker inte på så många, men 2-3 gånger om året har det blivit. Klubbmästerskap har vi dock inte varit på någon gång tidigare, har oftast jobbat när de haft det. FMK har annars en gång om året.
Men Sylvia, det är ju "Du"! Tror vi träffats någon gång eller?

#12  Ja vi har träffats.tror det var i Höör.Jag är kompis med Rose-Marie som fött Amazing.Har ju själv fött upp Birma förut men har Exotic/Perser nu men jag undrar om det inte är ett felval.Lycka till i fortsättningen.//Sylvia

ophelia - Javisst är det så, hon kommer från Kungsljusets min lilla misse. Aha, då var det nog på utställningen i Höör vi sågs.  

Nämen varför då? Inte har du väl valt fel heller. Före birmornas intåg här hade jag en svart-vit perserhane. Han blev hela 17 år gammal och det absolut snällaste och raraste man kan tänka sig. Men kul också att höra att du fött upp birmor tidigare. Själv blev jag fast efter min första och nu har jag fyra birmor.

Lycka till du också!