Jag hade en liknande katt en gång. Jag var tvungen att släppa ut henne för hon lugnade sig inte. Varje dag gick hon lös på allt man hade.

Hade en hund med ADHD faktiskt. Typiska syptom är att man inte kan få ögonkontakt med dem…

Undrar, har du en såndär liten leksak med batteri som kryper på golvet? Kanske hon kan "jaga" den

Man kan faktiskt överstimulera en katt & då kan det påminna om understimulering. Ofta visar det sig i destruktivt beteende.

Min ena katt är förtjust i krukväxter så jag har mina plantor på hyllor eller i amplar. Har du ett större mjukisdjur som hon kan bita i & sparka på?

#2 Högt upp hjälper inte för mina växter… Katterna tar dem ändå om jag inte prep dessa med piss of eller liknande

Köp någon kattmynta leksak från cosmic catnip, mina katter älskar att bita på den leksaken. Se min video på hur en av mina katter reagerar på en sån leksak :) Efter att hon fick en sån leksak slutade hon att bita på andra saker i hemmet.

#4 Det är nog ganska olika, mina rör dem inte av någon konstig anledning… men så är båda superrädda för riktiga möss också… mycket märkliga katter jag har…  Så söt den där var, är det en perser med den färgen?

#2 Att ha ögonkontakt är inget som är naturligt för hundar. Om en hund skulle stirra på en annan hund så är det en hotsingnal.. Så jag håller inte med dig överhuvudtaget om att det tyder på ADHD utan det är ett helt naturligt beteende. Vill man ha ögonkontakt med sin hund så är det något man måste träna in och lära hunden att det är positivt med ögonkontakt med människor… Sen så vet man inte ens om hundar kan ha ADHD men det finns forskning som tyder på att hundar kan ha snarlika symptom som människor med ADHD så som koncentartionssvårigheter och jobbigt med impulskontroll.. Dock måste man ju tänka på att det även kan bero på att det är en understimulerad, stressad eller rent av ouppfostrad hund och att det egentligen helt enkelt beror på ägaren till hunden!

Förlåt för lite OT ts, jag hoppas du får bra med tips och råd!

Jag tror att det först och främst beror på att hon är så pass ung och att hon "lärt sig" vad hon ska göra för att få din uppmärksamhet.

Lösningen är förmodligen att kattsäkra mer för att minimera det som hon inte "får" göra och helt enkelt ignorera henne när hon söker uppmärksamhet på det sättet.

Hur stort bor du och leker katterna med varandra också (jagar, brottas etc.)?

Tack för alla kommentarer!

Jag har en lägenhet på 59 kvadrat + innätad liten balkong. Ett rum är fritt från onödiga möbler så att de kan springa när det är lekdags.

Det kan stämma att de är överstimulerade, jag har aldrig tänkt att så kan vara fallet.  Jag har märkt att om jag inte leker med den vita katten så börjar hon till slut att leka med den svarta katten. Problemet började på min semestern och jag har ju lekt med henne som aldrig förr.

Visst, har jag bekräftat hennes "negativa beteenden" genom att börja leka med henne eller ge henne massor av uppmärksamhet när hon håller på. Allså kan det innebära att hon gör dessa tokigheter för att hon lärt sig att då kommer jag springandes.

Kattmyntaleksaker har jag inte testat. Vanlig kattmynta som jag sätter på ett av klösträden brukar få henne att gå igång så en leksak med mynta borde kunna fungera.

Kackerlacka med batteri har jag testat, men hon upplever den som för förutsebar, tror jag. Det vill säga att hon leker med den i 5 sekunder och sedan tappar hon intresset. Dessutom vänder hon på den och då ligger kackerlackan bara upp-och-ned.

Så, jag ska pröva en del av era tips och ignorera katten även om en del blommor rycker. Jag kanske har gjort henne lite beroende av mig då ska leka. I början kunde hon bita på saker av egen hand typ som Yoko (se tidigare kommentar). Gullig katt för övrigt den där Yoko.

är det bara på kvällen de händer? är de olika om du är ledig eller är typ borta/jobbar ovs..

#6 Du skulle nog se hunden… veterinären sa det var ADHD. Jag tror det själv också. Klart att människan ska kunna få ögonkontakt med sin hund och hunden ska inte flcka fram coh tillbaka med blicken och ge sig på allt materiellt i sin omgivning etc. Det var ganska mkt mer än bara blicken om jag säger så.

tycker själv att 59 kvm är ganska litet utrymme för att ha katter men det är min personliga åsikt.

59 kvm är inte för litet utrymme för 2 katter. När ytan är kattanpassad och de dessutom har tillgång till balkong och koppelpromenader är det en helt exemplarisk miljö för 2 katter att leva i.

Dessutom har jag placerat mina klösträd så att de kommer upp på alla bokhyllor.  Till den stora bokhyllan som är 5 meter bred kan de komma upp och ned från båda håll. Två av klösträden är vid vardagsrumsfönstret. Blomhyllorna vid fönstren har plats för katterna att ligga på. Ett klösträd, med bäddar och rep är placerad i sovrummet. Ett klösträd placerade jag i köket då den vita katten gärna vilar i det rummet.

Det är som mest på kvällen som hon håller på och problemet uppstod nu när jag har semester. Jag har bara haft katterna i 6 månader, innan dess levde de i ett akuthem.

Jag kanske ska byta plats på klösträdet i sovrummet. Om jag placerar det i vardagsrummet, där katterna oftast är, kanske repen blir mer attraktiva för den vita att bita i.

Min rubrik var lite illa vald. Jag tror inte att min kan har ADHD utan det beskriver min högst subjektiva upplevelse. Jag ber om ursäkt.

#12 Jag tycker som sagt att du verkar ha väldigt god koll på hur man kattanpassar ett hem utifrån katters behov!

Dina katter är unga (vuxna mentalt och socialt blir de inte förrän vid 2-4 års ålder). T.o.m. mina superlugna katter var små huliganer när de var yngre.

Att ni bara bott ihop i 6 månader kan också ha stor inverkan. Den vita katten har nog inte riktigt hunnit anpassa sig till den trygga och vardagliga lunken hemma hos dig ännu. Det kan ta tid att "bo ihop" sig..

#11 Det är säkert så men själv ser jag katter lite mer fritt liksom, därför tycker jag det verkar lite… kanske är för lite för just den ena katten? Dom är ju olika och kräver olika, liksom barn kräver olika… tänker jag. Jag har själv 280 kvm och ibland tycker jag det känns lite för katterna

ja 59 kvm är absolut inte för litet. Det sensommar nu och mina katter är mest utomhus då. Jag och min väninna startade ett katthem för 4 år se för runt 30-35 hemlösa/oönskade  omplaceringskatter. Dessa bor tilsammans  i en ganska stor lokal på ca 200 km2 som är som ett vanligt hem. De är alltså inte 

 Min egna (katt)familj har ökat under dessa år. Bor i lght på 67 km2 med sambo Under sommaren har vi varit många. Har 5 egna katter,2 ute/hitte katter som bara kommer för mat samt en (oönskad sommar-)katt med 4 ungar som snart ska vidare till katthemmet. Alla kan gå ut när de vill via en stege från balkongen. Och det fungerar jättebra.

Enligt egen erfarenhet är storleken på ens hem är inte det avgörande. I stället tycker jag att man bör utgå i från om lungt i gruppen? Verkar alla katter vara tillfreds och i harmoni? Har de en egen plats i hemmet för vila och lugn? Om ni alla katter och människor trivas och må bra så tycker jag att det är viktigare än storleken på bostaden.