Hjälp med uppfostring/träning av kattunge
Hej!
Jag behöver tips och hjälp med ett jobbigt beteende hos vår yngsta katt. Han är helt hysterisk med mat och våra andra katter gillar honom inte alls… :-(
I somras tog vi hand om en kattunge som dumpats i en sopcontainer, tillsammans med ett syskon, ca 3 veckor gamla på Kreta. Vår dotter som var där och jobbade i ett år hittade och tog hand om dem. Syskonet somnade in efter en vecka, men lilla Thassos klarade sig. Han fick tyvärr inte den bästa starten i livet - min dotter försökte febrilt få någon att ta hand om honom, utan att lyckas. Eftersom hon jobbade heltid så fick Thassos vara ensam mycket och han fick inte flygas hit förrän han var minst 12 veckor. I juli åkte jag ner och hämtade honom och försökte introducera honom så försiktigt som möjligt till våra tre andra katter och använde även både Feliway och Feliway Friends. Men efter 4 månader så gillar de honom fortfarande inte alls och den piggaste och gladaste av dem har blivit tyst och hängig. Hon, som alltid varit vår lilla solstråle, morrar nu t o m när vi klappar henne. De hälsar alla på varandra när det vankas mat, men förmodligen gör han något "fel", för förutom det lilla vid matdags så morrar och fräser de så fort han kommer i närheten.
Thassos är väldigt lekfull och orädd och försöker febrilt leka med de andra, men de blir bara rädda och irriterade och fräser och morrar. Han är också världens gosigaste katt och vill ligga nära och gosa mest hela tiden. Men han är helt galen runt mat… Allt som går att äta är hans byte. Det är ett helt företag att ge katterna mat. Han hoppar hela tiden upp och försöker sno maten när jag lägger upp i skålen på diskbänken och klättrar på väggarna när jag bär skålen till hans plats. Vi måste ha honom instängd i ett rum när de äter, för han kastar i sig sin mat och kutar sen runt till de andras skålar och kastar sig över deras mat. Det är helt hopplöst att laga mat och att äta, för han försöker hela tiden ta maten. Vi försöker lära honom att inte hoppa upp på diskbänken, att inte hoppa upp på matbordet, att låta bli vår och de andra katternas mat - men det känns inte som om det kommer att gå. Vi försöker med vattenspruta, men han struntar i princip i den. Vi lyfter ner honom från diskbänken och matbordet var femte sekund. Vi säger till på skarpen och jag tappar fullkomligt tålamodet emellanåt. Han går nu sedan ett par månader ut via kattlucka, som våra andra katter - och jag hoppades att det skulle få honom lite lugnare, men inte…
Det skär i hjärtat att det inte funkar och jag vet vad jag ska ta mig till. Tanken på att adoptera bort honom finns, men den gör mig så ledsen och dessutom tänker jag att det blir svårt att hitta någon som vill ta hand om en katt som är helt omöjlig att ha i möblerade rum.
Tack för att ni orkade läsa! Jag hoppas så att någon ska kunna hjälpa mig med detta dilemma.
//Cicci
Katten som du beskriver som tyst och hängig bör ni börja med att kolla hos veterinär. När det gäller "uppfostran" av katt så sluta med vattensprutan, det är en myt att man kan uppfostra katter genom att,spruta vatten på dem. Det enda som händer är att man får en blöt, förvirrad o i värsta fall otrygg katt. Fler tips kommer.
Sajtvärd för Hittekatter i Fokus. Sajtvärd för Djurskydd i Fokus. Medarbetare på Katter i Fokus.
Är alla kastrerade? Hur mkt aktiverar du den yngsta kattungen?
#1 - tack för tipset! Fick tipset om blomsprutan av någon, men det funkar som sagt inte ändå, så det slutar vi med.
#2 - alla är kastrerade. Den äldsta är en kastrerad hankatt som är ca 7 år gammal - också en hittekatt - som är en liten surgubbe, som inte gillar andra katter överlag, men accepterar de andra här hemma. Sen har vi två kastrerade honkatter, 4 och 2 år gamla. När vi fick hem den yngre av dem, då 12 veckor gammal, så "adopterade" den äldre henne genast och de älskar varandra. Båda flickorna är väldigt snälla och goa. Thassos, som nu är 7 månader, kastrerades för ca 2 månader sen.
Thassos är väldigt lekfull och det var alltid full rulle innan han kastrerades. Efter kastrationen har han lugnat ner sig lite, men vi leker och busar fortfarande en hel del - han älskar att hämta leksaker och papperstussar som man kastar åt honom. Jag är sjukpensionerad och är hemma hela dagarna och han är med mig i princip hela tiden, förutom kortare stunder då han är ute.
Handlar det om ute- eller innekatter?
Sajtvärd Katter iFokus
#5 - de är både ute och inne allihopa. Vi har kattlucka så att de kan gå ut och in när de vill.
#6 Då tror jag att det är den fria utevistelsen som är orsak till att kattgruppen inte riktigt accepterat kattungen ännu. För att utveckla acceptans och samhörighet i ett gemensamt kärnrevir behöver samtliga flockmedlemmar vistas samtidigt i kärnreviret, annars är risken stor att de stannar vid att uppfatta nykomlingen som en inkräktare som de helst undviker.
Sajtvärd Katter iFokus
# 7 - de är inne för det mesta. Och under de första två månaderna fick den lilla inte gå ut, så då var kattluckan stängd och de andra behövde bli utsläppta för att komma ut.
Men det som är allra svårast för oss alla är hans "besatthet" vid mat - något som även oroar de andra, samtidigt som de har börjat ta efter hans beteende att hela tiden försöka sno mat från matbordet, köket, skafferiet, matkassarna, diskbänken, kylskåpet… Jag har aldrig upplevt något liknande förut. De andra fick vi förstås också lära att inte hoppa upp i blomkrukor, på matbordet osv när de var små - och det var aldrig något särskilt stort problem och de lärde de sig snabbt - men den här lilla är helt skogstokig kring mat. Jag har koll på hur mycket mat de ska ha och portionerar ut det på fyra mattillfällen per dag (vårfoder) + några torrfoder vid sängdags - alltid samma tider. De får Bozita, eftersom jag inte vill ge dem mat med socker eller en massa spannmål. Vid mattillfällena lägger jag upp våtfoder till Thassos först - och det är ett helt företag, då han hoppar upp på diskbänken och försöker sno åt sig maten hela tiden medans jag lägger upp den. De andra katterna håller sig helst undan då - de gillar inte alls kalabaliken som uppstår. Jag skulle behöva 4 händer och ögon då för att ha koll på var han är, om han är på väg att hoppa upp, säga ifrån och försöka få ner honom, berömma honom om han hoppar ner själv osv. Med lite tur så har han inte rivit ner skålen - med maten - från diskbänken, inte kommit åt att morrande stoppa ner hela huvudet i maten - och då går vi in i rummet där han får maten. På vägen dit hoppar han och klättrar på väggar för att försöka komma åt skålen och flåsar och andas häftigt - som om han inte fått mat på flera månader. Om man sen lyckas sätta ner skålen utan att han välter omkull den på vägen så kastar han sig över den och kastar i sig maten. Sen stänger jag dörren om honom så att jag kan gå ut i köket och ge de andra mat. De får sen äta i lugn och ro och jag väntar tills de ätit färdigt, slickat varandras skålar och nöjda gått därifrån innan jag släpper ut Thassos. I början försökte jag lära Thassos att också äta i köket, men då kastade han i sig sin egen mat först - om han hade tid - och rusade sen runt och kastade sig morrande över de andras matskålar. Även om vi var två personer där som försökte förhindra honom, så blev det ändå så mycket kaos att de andra hellre lämnade sin mat till honom än att vara kvar i köket.