Då skulle jag bli bekymrad och fundera kring om köparen har en ekonomi som klarar av att täcka t ex ev. framtida veterinärbesök…

Beror lite på vad kattungen kostar. Ev hade jag godkänt 2 avbetalningar men inte fler och kattungen stannar hemma tills den är färdigbetald. Jag antar att säljare kollar att köpare har bra bostad och fast jobb - jag vet inte hur det är att sälja katter/hundar/husdjur. 

De katter jag har ägt har jag fått- de har inte varit renrasiga.

Jag säljer inte på avbetalning. Jag är kattuppfödare inte bank.

Jag håller med om att det är lite skumt. Klarar man att betala för resterande saker som försäkring, veterinärbesök med mera?

En liten varningsklocka ringer.

Håller med övriga. Ett kattköp ska vara noga överlagt och man bör i förväg ha sett till att pengar och annat som krävs finns tillgängligt.

Om hela katten betalas innan leverans ser jag inga problem

Som köpare hade jag tyckt att det är sjukt konstigt med en uppfödare som är okej med avbetalning.

Nej, har man inte råd att betala engångssumman som kattköpet innebär har man inte heller råd med akut veterinärvård (när möjlighet till direktreglering finns). Man får vackert spara ihop pengar och kan man inte det har man helt enkelt inte råd.

Handpenning vid tingning och resterande belopp vid leverans. När katten flyttar ska alltså hela summan vara betald.  Avbetalning och prutning går helt bort.

Jag skulle inte godkänna avbetalning. Det för mig skulle verka som om köparen inte har pengar för att evt kunna betala dyra veterinärkostnader om så skulle behövas.

Nej, det där låter för konstigt. Jag skulle själv som köpare aldrig vilja göra en sådan deal. Antingen har man pengarna eller så inte. Katten lär också kosta bra mycket mera senare. Första året med våt katt åkte vi till veterinären 6-8ggr. Inga billiga grejer precis men vi har åtminstone råd med det. Endast det bästa gäller för vår katt.

Bara tanken är ju svindlande. En katt är ingen plasmatv.

Jag har köpt häst på avbetalning men då var jag 15 år och fick betala allt själv från mitt barnbidrag. Det var uppfödaren ägaren som kontakta mig o fråga om jag ville komma i titta samt tog hon upp avbetalning. Jag hade honom fullförsäkrad behöve aldrig besöka vetten. Ang avbetalning på katt nja varför inte då sälja med bibehållen avelsrätt om det är någon man verkligen vill se kan bli något extra ☺ Vet inte vad som gäller på katt på avelsrätt

#13 En sällskaps katt har inget avelsvärde.

#13 Låter väldigt tveksamt att låta en 15-åring(!)  köpa häst och på avbetalning dessutom!

Att skriva fodervärdsavtal är inte samma sak som avbetalning. Har man tittat på Lyxfällan några gånger så förstår man hur tokigt det kan bli när folk ges möjlighet till att köpa saker de "vill ha" på avbetalning istället för att spara ihop till det isåfall…och vad ska uppfödaren göra om köparen slutar betala?

#13

Det skulle vara att bli fodervård då, men det är knappast lämpligt att bli fodervärd för att man inte har råd att köpa en katt. Det är ingen lätt sak att hålla en fertil hane eller att ha en avelshona hemma. Det krävs att man har ett intresse av att hjälpa till med aveln.

Jag säljer inte på avbetalning.. Sätter inte heller ut katter på foder… På det viset slipper man massa krångel som uppfödare :)

Nu är jag inte uppfödare men om jag vore skulle jag aldrig kunna sälja en katt eller nåt annat djur heller för den delen på avbetalning det skulle kännas så oansvarigt för man vill ju att djuret ska ha alla resurser både ekonomiskt hos sin nya ägare likväl som kärlek ,mat och allt som hör därtill med veterinärvård med mera.

Inte bondkatter heller ska få säljas på avbetalning, nä fy det känns hemskt att ens tänka tanken. Antingen har man råd med katten helt och hållet eller inte alls.

Om en katt kostar 12 000 kr hade jag inte tyckt det var konstigt vare sig som kund eller uppfödare (som jag dock inte är) med en avbetalning på 6000 kr ena månaden och 6000 kr nästa. Så för mig har det med summan att göra. Under 10 000 kr hade det känts konstigt med avbetalning.

#19 Men klarar man inte av att betala mer än 6000 på en månad hur ska man då klara av ett akutbesök hos en veterinär t.ex?

#19 Då får du vänta en månad till eller gå till en bank och låna.

#19 I så fall skulle kattuppfödaren behöva ta kreditupplysning på sina kattköpare och vara beredd att vidta inkassoåtgärder om/när kattköpare struntar i att betala resterande belopp, och det kan ju knappast vara en kattuppfödares uppgift.   Vill man köpa  katt så får man vänta med det tills pengar finns.

#20 Men alla har inte råd att lägga ut 5- 10 000 kr hos en veterinär i ett svep oavsett vad man har för katt eller vad den kostat. Jag har många vänner som inte skulle ha det och de tar hjälp av anhöriga/lånar pengar för att katten skall få hjälp.  De är inte sämre djurägare för det, huvudsaken att katten får vård om den behöver det.

#21 Ja, det är ju det bästa förstås. Att jag inte ser några konstigheter med avbetalning i två omgångar på ett djur som kostar mycket betyder inte att jag ser det som en rättighet eller självklarhet. Lika väl som man tar ut en förskottsbetalning för en mindre summa och sedan resterande summa sedan så ser jag inga problem med att höja förskottsbetalningen och göra det till två avbetalningar istället. 

#22 Ja, någon form av säkerhet vill man väl ha om man kör avbetalning. Vet inte om man som privatperson har rätt att begära kreditupplysning. Jag skulle inte låta vem som helst få köpa katt på avbetalning, Jag kan tänka mig det om man känner personen i fråga eller om det är en kompis kompis, arbetskompis släkting eller dylikt, någon som kan gå i god för personen.

När jag läser tråden får jag uppfattningen att många anser att om man inte kan köpa en katt på 15 000 kr utan att ens behöva spara så skall man inte ha katt öht eftersom man då inte skulle ha råd med veterinärbesök. Tycker det är en tråkig inställning. Som att det skulle vara ett krav att vara höginkomsttagare för att få ha katt typ. 

Jag har som sagt många vänner som absolut inte skulle kunna hosta fram 15 000 pix ur en egen ficka på rak arm. Folk som är arbetslösa, sjukskrivna  eller har dåligt betalda jobb. Ingen av dessa mina vänner skulle låta en katt gå utan vård, En av mina kompisar lever under existensminimum för att ha råd med dyra veterinärbesök.

Nej, det är ingen rättighet att ha katt, men vad spelar det för roll för er om folk lever på vatten och bröd, lånar pengar, skapar insamlingar eller tar hjälp av anhöriga för att ha råd att operera bort FORL-drabbade tänder  eller andra lika dyra veterinärbehandlingar?

#24 Jag kan inte lägga upp 10-15 tusen bara sådär. Men ska jag köpa en katt så får jag spara ihop pengarna först.Sen letar jag rätt på en lämplig katt att köpa.

#25 Men enligt vissa svar i tråden så skulle man ju i så fall ha betänkligheter om du skulle ha råd med veterinärbesök. Borttagning av flera FORL-tänder går nog lös på en 10 000, vilket man måste lägga ut på en gång. Finns kanske fler behandlingar som är lika dyra. Så enligt ett sånt resonemang skulle du inte få ha katt öht.

#26 Självklart måste man ha pengar för att kunna ge kateterna den vård de behöver. Jag har ett kattkonto som jag regelbundet fyller på så att det ska finnas pengar där till det som inte försäkringen inte tar.

#24 Nej, det är ingen rättighet att ha katt, men vad spelar det för roll för er om folk lever på vatten och bröd, lånar pengar, skapar insamlingar eller tar hjälp av anhöriga för att ha råd att operera bort FORL-drabbade tänder  eller andra lika dyra veterinärbehandlingar?  

Lever nån under sådana förhållanden så den behöver ta hjälp av anhöriga,utomstående,skapa insamlingar med mera hur ska hen då ha råd med att ha en katt och ge den ett fullgott liv?

men vad spelar det för roll för er om folk lever på vatten och bröd

Det spelar en stor roll för som djurvänner ser vi till djurens bästa.

Nej, det är ingen rättighet att ha katt

Det handlar inte om rätten att ha eller inte ha utan det handlar om kattens rättigheter till ett fullvärdigt liv där vi som djurägare kan ta hand om den/dom i alla alla  situationer och att vi har råd att verkligen ta hand om och har vi inte det så vi får göra det du skriver ta hjälp  av andra,insamlingar eller lever på vatten och bröd då kan vi omöjligt ha råd med katt eller något annat djur.

Skaffar vi ett djur oavsett vilket måste vi tänka långt vi måste tänka på att djur lever med oss i många år och under hela djurets liv ska vi kunna förse djuret med allt från mat till vård oavsett det är en dyr raskatt eller en bondkatt,hundar,marsvin,fåglar,kaniner alla djur det spelar ingen roll,liv som liv ska ha ett bra liv.

Jag ska berätta nåt jag var med om men det är väldigt många år sedan och tack och lov har jag inte mött nåt liknande igen och jag hoppas innerligt aldrig få vara med om nåt sånt igen .

En bekant som jag inte kände bra men vi hördes nån enstaka gång,tog en fika nån gång hon hade en katt som hon fått till skänks inget fel med det men hon levde på gränsen ekonomiskt men jag sa inget för katten hade mat.Hon strö jobbade inom vård,lågt avlönad med andra ord.

En dag blev katten med ungar och dom föddes med nåt fel enligt henne,jag visste inget innan hon ringde och berättade för mig att katten fått ungar och hur hon hade agerat för hon inte hade råd med veterinär, hon hade dränkt kattungarna hemma i tvättstället samt försökt spola ner dom 😭Det är rena rama djurplågeriet och en av många konsekvenser det kan få för djur som har ägare som inte har råd med dom när det verkligen gäller och så får det inte gå till.

Jag bröt bums den lilla kontakt vi hade och anmälde henne svor och skällde ut så jag var blå i ansiktet, jag sa varför kunde du inte bara ha lämnat in dom till en vet bara gått in genom dörren och gått ut igen utan att säga ett ord så katterna kunde ha blivit rätt omhändertagna eller bett mig ta dom till veterinären och vem vet kanske hade vet kunnat hjälpa dom så dom fått ett bra liv men icke hon dränkte och försökte spola ner dom och så kan vi inte ha det bara för att människor skaffar djur och sen har dom inte råd med dom när det verkligen gäller.Nåt hände med kattmamman också men det här är så längesedan en så där 30 år så jag har inte minnet helt klart för mig och jag har förträngt mycket för allt var så fruktansvärt hemskt men nåt var det där också men hur och jag tror inte ens jag lät henne tala till punkt om kattmamman innan jag slängde på luren.

Här hade hon kunnat agera annorlunda,antingen bara ta en kattbur och gå in på närmaste mottagning och ställa ifrån sig i receptionen alternativt ett katthem men eftersom det var nåt fel med ungarna så borde hon han vänt sig direkt till vet oavsett hur hon gjorde det så är det den enda rätta vägen för man plågar inte djur till döds så som hon gjorde.

Kan du förstå nu varför det är så viktigt att faktiskt ha råd med djur ? det handlar inte om rätt eller ej att ha djur det handlar hela vägen om djurets rättighet under hela dennes liv.Den tjejen jag skriver om hade det tufft ekonomiskt så pass att hon sålde sitt kylskåp för att ha råd med mat då är det inte ok för hur ska man ha råd med djuret om man inte har råd med sig själv och måste sälja en sån sak som ett kylskåp som inte ens var hennes eget för hon hyrde lägenhet.

Jag står på mig, har man inte råd så ska man inte skaffa djur oavsett vilket djur det rör sig om😕

#26

Ja, ärligt talat så har jag stora betänkligheter kring att sälja katter till någon som inte har råd med ett akut veterinärbesök. Visst, folk kan låna av släkt och vänner eller starta insamlingar på Facebook, men vad händer när ingen lånar eller skänker pengar?

Jag jobbar inom djursjukvården, bl.a. på akutmottagning och jag ser tyvärr vad som händer många gånger. Djuren kommer in och får vård alldeles för sent, när de redan har lidit alldeles för länge. Eller, de kommer in i tid men det uppstår direkt konflikter mellan djurägare och veterinär om kostnaden. Tidsödande och slitsamma konflikter som stjäl tid från andra patienter. Djurägare som helt sonika struntar i att betala. Djurägare som tar sitt djur och går därifrån varpå vi får ringa polisen av djurskyddsskäl.

Eller, djur som enkelt skulle kunna bli helt återställda får avlivas för att inga pengar finns. Det är känslomässigt oerhört jobbigt för djurägarna och för djursjukvårdspersonalen.

Så om man inte har råd att betala för en katt på 10000 kr sådär på ett bräde föreslår jag att man istället för att avbetala katten lägger undan samma summa pengar man tänkt avbetala så att man har 10000 kr på ett sparkonto. Sedan köper man en katt för en lägre summa (det finns katter för 0 kr), investerar i en bra försäkring och så håller man fast vid sin buffert.

För kan man betala av en katt så kan man spara ihop till en katt (eller en buffert).

#28 och #29 Ni anser alltså då att Monica, trådstartaren, inte skulle få ha katt då, eftersom hon måste ha sparade pengar för att kunna ha råd med extraordinära veterinärbesök?

Min kompis lever under existensminimum för att hon hela tiden lägger undan  till extra dyra veterinärbesök om behovet skulle uppstå.  Hon fixar "vanliga" veterinärbesök, men  kan inte lägga ut 10 000 (vid extraordinära tillfällen där inte försäkringen täcker) utan att ha sparade pengar.  Hon tycker det är viktigare att hennes katter har det bra än hon själv. Men det hjälper alltså inte, hon skall alltså inte ha katt, menar ni? 

Var går inkomstgränsen för att få ha katt, tycker ni? 25 000 kr? Man måste ju kunna ha råd med egen hyra, mat och löpande kostnader också och man fick ju absolut inte leva snålt själv, det dög ju inte (enligt #28),  Så för att kunna ha råd med ett veterinärbesök som i värsta fall går loss på 15 000 kr utan att vare sig behöva spara eller själv leva snålt så borde ju inkomstgränsen gå vid minst 25 000 kr för att få ha katt. 

Jag gratulerar till era välbetalda jobb!

#30 Om du menar inlägg 27 av Monica  Självklart måste man ha pengar för att kunna ge kateterna den vård de behöver. Jag har ett kattkonto som jag regelbundet fyller på så att det ska finnas pengar där till det som inte försäkringen inte tar.

Där gör hon ju nåt himla bra,hon ser till att det finns pengar och det är helt rätt gjort men var står det att hon måste  ha sparade pengar för att kunna ha råd med extraordinära veterinärbesök? det är nåt som du skriver och läs hennes inlägg igen så skriver hon tydligt och klart, självklart  man måste ha pengar för att ge katterna den vård dom behöver.

Beträffande din vän,så länge hon klarar av sina katter så finns det ju inget att orda om och förhoppningsvis hamnar hon inte i värre situationer än "vanliga" veterinärbesök men inträffar olyckan där hon  inte kan klara av då ska hon som alla andra inte ha djur och det är en fråga jag aldrig rubbas i,har man djur då ska man ha råd med dom så är det bara.

Det här är en fråga jag alltid kommer att ligga på om för det handlar om liv,liv som kan bli allvarligt sjuka och som behöver vård och det är nåt man ska vara medveten om innan man skaffar katt eller något annat djur. Det finns inga kringelkrokar eller ursäkter har man inte råd då tar man inte heller ansvar för ett liv.

Jag gratulerar till era välbetalda jobb! det där var ju  tjusigt maliciöst 😎

#30 Vad är det för skillnad att ha ett konto där det alltid finns pengar till katterna. Mot att ha de pengarna i plånboken för att betala för katterna. Eller tycker du att jag ska ha de pengarna i madrassen.

Var förvarar du dina pengar?

Eller tror du som mitt lilla kusinbarn att man hämtar pengar i det där hålet i väggen?

#30 Jag tycker inte det är särskilt anmärkningsvärt att man ska ha råd att ha djur för att ha djur. Har man inte råd att köpa en katt för flera tusen är det bättre att låta bli och skaffa en billigare katt. Mycket bättre än att belåna sig. Jag är inte högavlönad men lönen är tillräcklig för att jag ska ha råd med ett visst sparande och jag har en fast anställning vilket innebär att kreditkort inte är en match, för extrema fall. Och som sagt, har man råd att betala av en katt har man råd att istället spara de pengarna. Till kattköp eller till buffert. Jag är kattuppfödare, inte en bank. Har man inte pengar kan man inte köpa katt av mig.

#32 Varför frågar du mig? Jag tycker det är helt okej och jättebra att spara pengar till oförutsedda veterinärbesök - jag har aldrig sagt något annat. Det har ju varit andra här som antydit  att man inte skall behöva spara pengar, utan att man skall ha dem pengarna ändå, Att lönen måste räcka till att både leva gott själv och kunna lägga ut 15 000 kr på veterinärbesök - utan att behöva spara en krona. 

Jag tror f ö det är många kattägare ute i landet som utan problem kan lägga ut 6000 kr på veterinärbesök, men som vid oförutsedda dyrare veterinärbesök på 15 000 kr kan behöva ta hjälp av anhöriga eller låna tillfälligt av någon tills nästa lön kommer in. Jag ser faktiskt inga konstigheter med det. Bara katterna får den vård de behöver. 

Jag anser inte att man behöver vara någon höginkomsttagare för att få ha katt. Bara man har råd med "normala" veterinärbesök och vaccinerar, kastrerar, tar bort tandsten och sånt och åtminstone på något vis har en möjlighet att även klara dyrare veterinärbesök på typ 15 000 kr när försäkringen inte täcker - om det sker genom sparade, lånade eller skänkta pengar tycker jag är egalt. Det är nog inte så ofta som man hamnar på femsiffriga summor hos veterinären, så om man vid sådana extraordinära fall behöver låna tills nästa lön kommer in tycker inte jag är hela världen. 

Har man inte ens råd med några veterinärbesök öht då bör man fundera ett varv till. Så anser iallafall jag.

Fast det är ju ingen som sagt att man inte får spara till dyrare vet besök? Det som sagt är ju att om man inte skulle ha råd med en katt på säg 15 000:- i ett svep, så frågar man sig om man skulle ha råd med ett vet besök i ett svep för den kostnaden. Sen om de pengarna kommer ifrån att man säljer en dyr pryl eller man har sparpengar eller det är pengar som man har ändå spelar väl ingen roll? Jag har ingen enorm summa pengar som bara är "över" varje månad, istället sparar jag små summor in på ett konto så att det växer och täcker vetbesök om det skulle ske något akut. Jag lever själv otroligt sparsamt för att katterna ska ha det så bra som de förtjänar. Det är ju mitt val? Jag lägger hellre undan pengar mot katterna än att köper dyra kläder varje månad, det är det väl knappast någon i tråden som skulle motsäga sig? Jag har dessutom en deal med mamma där hon betalar alla vet kostnader som är utöver de vanliga eftersom hon ser hur positivt mina katter påverkar min psykiska ohälsa och hellre ser sin dotter lycklig men kanske måste lägga ut pengar om något skulle hända. Det är inget jag bett om, det är något hon bestämt på egen hand. Än så länge på fyra år har hon behövt lägga ut 200:-… ;)