Är det bara du som städar efter katterna?  Om situationen inte fungerar så överväg omplacering. Är de innekatter?

Hon får väl ta med sin katt till sin pappa, där hon bor just nu

Är den unga honkatten kastrerad? De brukar vara mindre intresserade av att bråka om "reviret" om de är kastrerade. Jag tycker att din dotter borde ta ansvaret för sin katt och ta med henne dit hon bor och inte dumpa problemet på dig!

Barn förlåter föräldrarna till slut. Stå på dig och kräv att dottern tar ansvar. Hennes katt ställer till oreda, då får hon ordna upp det. Kanske får katten bo hos pappa. Kanske en vän kan ha henne hos sig tills vidare. Osv.

Hur gammal är yngsta katten nu?

Detta är en ohållbar situation. Dina katter som du hade först mår uppenbarligen dåligt och deras men kan bli bestående om detta fortsätter. Lär nu din dotter att ta ansvar. Hon måste på något sätt fixa ett annat boende för sin katt. Hur får hon lösa själv. Men du kan inte skydda din dotter mer från detta

Är alla tre katter kastrerade? Om inte så är fallet , så börja med att kastrera samtliga katter. Hur många toalådor har du? Var står de? Har du några klösträd? Antal? Hur stort bor du? Hus eller lägenhet?🤔

Oj så många svar det kom på en gång :) #1 Stallmima, som jag förklarade så är omplacering ett tufft beslut att ta. Ja de är innekatter. #2 Torpamor, katten är inte under några som helst omständigheter välkommen där. Hennes pappa tycker inte om katter. #3 Trollvilde, de är kastrerade alla tre. #6 Spectabile, hon är tre år. Jag skulle varit mer tydlig. Den första tiden accepterade de varandra men de var inte direkt bästisar. För ett år sedan började den ena systern kissa på golvet bredvid lådan och vi utredde UVI och andra orsaker tills vi kom fram till att det var revirmärkning. Därefter har det eskalerat.

Har ni provat att kontakta en katt-beteendevetare/etolog?

Uppenbarligen trivs de inte ihop. Kanske hitta någon som kan ta hand om din dotters katt för tillfälligt? Ett halvår, ett år för kattvakten (någon pålitlig som tycker om katter och vill testa att ha en katt). Din dotters katt är uppfostrad att vara en ensamkatt och har dominanta drag, personlighet alltså. T.ex. ni står för allt utom tak och städning men katten får vara ensamkatt i något annat hushåll under tiden dit dotter hittat ett boende.

PS. Ursäkta stavfel… men föreslår det till din dotter…. eller du löser det för dina egna katters skull är detta icke hållbart och din hälsa, du kommer bränna ut dig till slut.

Feliway doftavgivare lugnar stressade katter. Det avger kattens egna lugnande feromoner. Det hjälper vid nya situationer som t ex när en ny katt kommer in i hemmet.

Finns t ex hos Apotea:

https://www.apotea.se/feliway-doftavgivare?gclid=Cj0KCQjw5NnbBRDaARIsAJP-YR_KjR3vn5bFsifWZP3LCCKmZWMpBKDjzaVGySyBurPK-hn8ulOB1rUaAgf1EALw_wcB

Står om det här:

https://www.veterinarbutiken.se/content/19-hur-kan-feliway-feromoner-hjalpa-din-katt

===

Tänkte att om du har fler kattlådor, matskålar och vattenskålar i olika rum kan inte den yngre katten vakta alla samtidigt.
Även en tillfällig lösning är att dela av boendet tills dottern flyttar och tar med sig katten, så dina katter slipper bry sig om den yngre.

En orsak till problemet kan ju vara att kattungen togs från sin mamma förtidigt (förstår ju att ni inte hade något val) och det kan göra att katterna inte får lära sig kommunicera och bete sig naturligt.

Hej, det lät väldigt jobbigt, kan finnas så mycket som är fel i katternas ögon. Då jag bodde hemma hos kära mor min så funkade inte mina katter ihop, det är för långt att skriva allt men mycket stämde in de du skriver. När jag flyttade så beslöt jag och mamma att separera på katterna mer då honan ändå trivdes bättre med mor och var åksjuk. Idag är hon en helt annan katt :) De jag säger är nog att prata med din dotter om hur ni ska lösa detta. Så blir det inget "sårande" mella er. Kanske kan ni hitta nytt hem till de två första. Kanske man kan hitta ett nytt hem till den nya. Kanske räcker det med att släppa ut dom så de får ut all energi ute (har inte läst om hur ni bor men det finns kattkoppel och bla bla) ger bra förslag Ha upp kattnär oman bor i lägenhet och har ballkong så de kan vara ute och spana på omgivningen. Även om det känns jobbigt att omplacera så ÄR det faktiskt okej. Men prata med dottern som sagt Blev stökigt nu men du förstår nog :) försäker bara komma med förslag

Det gäller för dig att stå upp mot din dotter. Det är ditt hem (antar jag) och dina regler. Katterna total förstör ju ditt hus. Få din dotter att förstå att det inte är hållbart. Dina syskonkatter kommer bara kissa ännu mera nu när dom inte trivs med den nya katten. Dom protesterar genom att kissa överallt. Måste vara mycket jobbigt för dig, och det är inte lätt att veta vad man ska göra. Jag är ganska säker på att det skulle bli mycket bättre hemma hos er om ni omplacerar den nya katten. Ni måste tänka på att era skygga katter mår väldigt, väldigt dåligt och är väldigt stressade. Dom får ju inte ens äta i lugn och ro för att den nya katten står och lurar bakom. Och det är ju inte schysst mot katterna. Jag hoppas du hittar en lösning snart. Lycka till.

Så får din dotter växa upp. Hon för städa upp kisset, hon får vara med och betala för sönderkissade golv och hon får hålla sin katt borta från de andra. Eller så får hon omplacera katten.

Nu vet jag inte hur gammal din dotter är men om hon inte kan ha katten hos sin pappa och du inte vill förstöra eran relation med varandra så ser jag som enda lösningen att hålla dem separerade. Dvs dela upp hemmet i 2 delar. Du skrev ju att när du gjorde de tidigare började kattsyskonen gå på låda på en gång. När jag besöker min mamma med mina katter så måste vi dela upp i 2 läger då en av katterna som bor hos henne (som bott hos mig innan i flera år) muckade gräl med min ledarhona. Hon verkar vara lite långsamt och de accepterar inte varandra fortfarande. En katt som markerar kattlådorna är enligt kattbeteendevetaren Susanne Hellman Holmström en kastrerad katt som inte har något att göra. Så aktiverar du den katten för lite kan det hjälpa att leka mer med den.

Det låter helt galet allt det där.

Om det är så att dottern ändå kommer flytta om några månader och du är ok med att ha hennes katt där skulle jag ordna så att hennes katt bara får vara i ett rum av hemmet. Stäng in henne helt enkelt, det fungerar inte att katterna är tillsammans och det är inte heller snällt att ha det så. Samtliga katter mår ju jättedåligt av situationen.  Det mest optimala vore ju om du eller hon har någon vän som kan ha katten hos sig tills dottern flyttat. Men då skulle jag vilja ge ersättning till det tillfälliga hemmet på något sätt.

Du måste även våga ställa ett ultimatum för din dotter. Ni måste som vuxna människor sätta er ner vid köksbordet och göra upp en plan för hur ni löser det tills hon flyttat. Hon måste ju även vara med på att hon bör ersätta lite av skadorna hennes katt åsamkat. Det är mycket ansvar att ta när man har katt, och helt ärligt låter det som att din dotter bör lära sig det.

Som sagt hon får ordna boende där katten är ensamkatt tills hon flyttat, eller om du kan få göra det. Så där kan man inte ha det. Sedan får din dotter lära sig att förstå med tid och mognad. Hon kanske kan komma och bo och städa lite hemma hos dig/er? 😉

Jag kommer in och säger helt sonika: Det där får din dotter lösa och det omedelbart, om det nu är så att det blir ramaskri för att du föreslår omplacering (när det är helt tydligt att en separation av katterna är ett MÅSTE - det är ju levande djur vi pratar om, inte ska de tvingas bo i misär för att dottern in tänker längre än näsan räcker). Jag förstår att dottern älskar sin katt, men om det nu alltså är HENNES katt och det förbjuder att du omplacerar så får hon torka piss och betala för allt som blivit förstört pga att hon vägrar samarbeta.

Sen kanske det går att säga till dottern att om hon inte vill omplacera så får HON lösa situationen genom att t:ex efterlysa ett tillfälligt hem till katten tills hon flyttar hemifrån och kan ta hem den. Då kan det ju hända att hon, rimligtvis, måste t:ex betala för sand och mat i det hemmet så länge de är snälla nog att se efter katten, men det är ju något hon får acceptera i så fall.

Tycker det låter som om din dotter tänker på sig själv enbart och varken katterna eller dig och det är både omoget och inte okej.

Ni har alltså haft kattungen i 3 år hon och dom andra två är kastrerade eller har jag fattat fel?

I detta läge tror jag mer på omplacering dock så kan detta beteende med kissandet fortsätta och jag skulle inte vilja ha en katt som kissar på oönskade ställen. Detta kan ändå försvinna i nytt hem som ensamkatt

din dotter å hennes katt får fixa nytt boende omgående hon är ett ego som inte förstår hur du har det . å hon SKA hjälpa till å städa upp så är det bara . vägrar hon då är det bara å omplacera hennes katt direkt .du kan inte ha det sådär längre .dina katter va redan rädda innan å nu är det värre efter detta  så tyvärr är det nog att dom kan ha fått bestående men efter detta beklagar om det är så . men dottern å katten ska bort från dej om hon vägrat ta bort sin katt så är det bara .