Få ihop två kattungar från olika kullar
Jag har ambitioner om att börja ställa ut och föda upp katter, så detta är ett helt hypotetiskt scenario som jag ställer upp. Jag studerar ännu och känner att det är bäst att vänta tills jag får bättre och mer regelbunden inkomst, mer strukturerade arbetstider etc innan man tar tag i dessa framtidsdrömmar.
Jag och min sambo har just nu två underbara huskatter på 14 respektive 11 månader, och de är dessa tussar som öppnat mina ögon för katter och de underbara djur de är. Jag tycker att det har varit underbart att se dem växa upp tillsammans. De har hållit varandra sällskap och busat som galningar, och vetskapen att de har varandra har gjort det mycket lättare på samvetet att lämna de ensamma då jag pluggar och sambon är på jobbet. Det krävdes dock lite arbete att få dem att komma överens i början. Den äldre katten var 6 månader då den ökända "lillskiten" kom. Den äldre hade bott med oss i en månad innan dess. Det tog några veckor av begränsad kontakt, roterande av rum i lägenheten osv innan vi var 100% säkra att de kom överens.
Jag skulle vilja låta mina eventuella framtida avelsdjur växa upp på ett liknande sätt, dvs med en jämngammal kattkompis, men jag tänker ändå att det kanske inte är bra att köpa två syskon om man tänker avla. Jag resonerar att om man har två katter från olika kullar så får man större genetisk variation och därmed bättre avelsmöjligheter i framtiden (?). Har någon haft erfarenheter gällande att få ihop två kattungar? Går det bra? Om vi leker med tanken och låter katterna komma hem väldigt snart efter varandra så ingen riktigt hinner få 'revirkänsla' vilket jag tror var det största hindret för våra nuvarande katter, samt den lilla ålderskillnaden.
Jag vet inte om jag är helt ute och cyklar gällande detta, både gällande faktumet att man inte ska köpa syskon för avel eller att det är klokt att ha två jämngamla avelsdjur samtidigt (Har lekt med tanken att köpa två honor, kanske blir jobbigt med två löpande katter), eller om det helt enkelt är lättare att börja med en katt i taget.
Ni får ursäkta att det kanske blir mycket frågor och funderingar på en gång, men jag har legat ett bra tag och funderat om detta om nätterna😐 Tänkte bara höra efter vad som rekommenderas, då jag bara haft erfarenhet med sällskapskatter och där här ju könsdrift och avelsfrågor varit irrelevanta pga kastrering.
Det som är jobbigt med att köpa en hona och en hane som är jämnåriga är att hanen kommer troligen att bli könsmogen långt innan honan är redo för att paras.
Då är det bättre att i så fall köpa två hanar. Kastrera den ena och håll den andra fertil.
Ställ ut hankaten och låna ut den till avel .Hittar du en hona som du gilar kan du ju köpa en kattunge från den kullen.
Ännu en fördel är att om man börjar med hankatter så lär man sig mycket om avel innan man skaffar sig en egen hona.Samtidigt som man lär känna andra uppfödare och man kommer framledes att ha det lättare att få låna hankatt av andra uppfödare om man tidigare lånat ut.
Jag började så och köpte min första honkatt efter att jag haft tre hanar i avel i ett antal år .
Stolt ägare till fem La permer
Ska du börja med uppfödning så är mitt tips att inte köpa på för många katter i starten. Har sett flera nya uppfödare göra det. Det är säkerligen kul att katten har en jämnårig kompis men de kan även ställa till det när de blir fertila. Som uppfödare är det viktigt att välja rätt avelsdjur och gärna göra sin hemläxa att kolla upp katten/linjen man är intresserad av och även uppfödaren. Läs på om den rasen du är intresserad redan nu och kolla upp vilka hälsotester som görs inom rasen och köp endast från uppfödare som testar sina katter och har samma värderingar som dig. Om möjligt ta dig tid att träffa kullen minst en gång (helst fler) innan köpet så du är helt säker på att det den katten du vill ha. Summan av de hela. Att hitta 2 jämnåriga från 2 kullar med olika stamtavlor kan vara svårt men det beror nog på ras. Jag hade börjat med en hona till att börja med för att se hur det utvecklade sig. Redan nu kan du lite smått börja ställa ut. Det finns ju många som ställer ut huskatter och då kan du ju även knyta kontakter med uppfödare och lära dig mer om rasen du är intresserad av.
Jag har haft väldigt många katter, främst birmor. Kan säga att det har aldrig varit problem att få ihop dem, inte ens när jag fick hem en vuxen hona! Lite pyssel i början, men ganska snabbt har de accepterat varandra. Vissa är ju bättre kompisar än andra, men alla har accepterat varandra inom ganska kort tid.
Knepigast var det när jag flyttade ihop med mn nuvarande man. Han hade tre katter som var vana att komma och gå som de ville, och jag tre birmahonor, varav en hade ganska stora ungar. Jag hade dessutom tre hundar, och hans katter hade ingen som helst hundvana! Som tur är har vi ett stort hus, så vi satte upp nät och nätdörr till bottenvången och mina katter fick bo nere. Det fungerade bra. En av de viktigaste sakerna när djur ska lära känna varandra är doften och på det här sättet fick de ju samma doft innan de möttes. De "umgicks" aldrig vid nätet, men när vi så småningom öppnade var det inga problem!
Sajtvärd på Kennel iFokus, medarbetare på BARF iFokus
![[[eskils_]]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Om jag skulle avla på katter (vilket jag aldrig skulle göra med tanke på det överskott av katter som redan finns) så skulle jag absolut inte välja att börja med två syskon som du är inne på.
Får man fråga vilken ras du har tänkt dig?
#4 Det är inte syskon hen vill börja med, utan två katter som är från två olika kullar men jämngamla. Så att katterna har en kompis att växa upp med. :)