Vår Sara gömmer sig alltid när någon kommer o kommer fram när de har gått.

De flesta katter bits och rivs oftast inte utan att ha förvarnat innan. Sedan är det ju många människor som inte kan tolka dessa signaler, trots att de för det mesta är väldigt tydliga.

Har bara haft en enda katt som inte förvarnade innan hon bet mig. Hon var jättekelen, och spann i högan sky när jag klappade henne, men helt utan förvarning så  satte hon tänderna i mig. Hon var dock en omplaceringskatt som hade haft det väldigt jobbigt tidigare (många omplaceringar på kort tid och illa behandlad). När hon väl insett att hon inte behövde vara rädd längre så slutade hon bitas.

Jag har aldrig varit med om att mina katter bits eller rivs, oavsett vad.🙂 

Det är klart att en klo kan vara utfälld av misstag när de leker jaktlekar eller att de fäller ut ett par klor om de sitter på mina axlar och jag rör mig så de måste parera, men aldrig att de använder klorna eller tänderna med flit, varken mot mig eller mot någon annan. Jag har två burmakatter och är fodervärd åt en outcross mellan burma och thailändsk huskatt (som alltså är med i ett seriöst avelsprogram med alla tillstånd klara).  Burma ska ju också vara väldigt kontaktsökande och keliga, det är något man tar fasta vid i aveln, så jag tror det kan ha viss betydelse.

Men jag har också hört att en del katter kan bli överstimulerade vid kel, så att njtningen slår över till aggression, så att de biter eller attackerar handen som  klappar dem. Ska visst bero på att njutningscentrum och aggressionscentrum angränsar mot varandra i hjärnan så att det ena kan gå över i det andra?

Min katt har aldrig bitits eller rivits.

De gånger jag blivit riven har det varit egen dumhet… Mina katter säger till ganska tydligt innan om de inte gillar situationen. Chaplin: tass, bestämd tass, klor. Många chanser. När jag försökte klippa klor och han inte var på humör har det hänt en gång att han markerat med tänderna. Skulle inte kalla det ett riktigt bett för det var mer ”det här är mina tänder, jag vill inte använda dem, tänker du släppa mig nu eller?” Chilla gör en del skada när hon klättrar upp på axlar… vi har lärt oss att klippa klorna på damen. Det beror på hur man håller henne, men jag skulle inte låta någon främmande lyfta upp henne om jag kan hindra det. De är lite reserverade mot främlingar (Chaplin gömmer sig och kommer fram om de verkar ofarliga och ignorerar honom) men har inte bitits eller rivits mot främmande. Eller jo… Chilla har attackerat fötter som rör sig roligt under täcken även för främmande… men inte vid klappning.

Våra katter varken bits eller rivs någon gång. Den lilla kan råka riva till under lek men det är inte avsiktligt.

Min bits ganska mycket men aldrig hårt, och då är det om jag klappar honom fast han uppenbart inte vill… Rivs gör han dock sällan, bara om han leker och råkar komma åt någons hand.

Jag håller med burmamys om att katterna blir antagligen överstimulerade. De blir så upphetsade så de vet inte hur de ska handskas med det. De är nog inte elakhet som gör att de bär sig märkligt åt.

Rufus kunde göra det, men han var inte så gosig för det mesta. Sotis tycker det är obekvämt men är alltid snäll!

Aldrig har jag haft en katt som gör så.

Mina katter bits inte, men min hona var alltid sur på min pojkvän jag hade för flera år sen. En gång låg hon under min säng och när han skulle dra fram sin väska så rev hon honom, jeansen gick sönder och hon bet han i handen. Han blev lite chockad, och jag med. Hon är ju världens snällaste men när hon var yngre var hon tydligen svartsjuk på mina killar  och ville ha mig för sig själv. För hon var ju konstant bredvid mig, det är hon än idag.

Nää, aldrig rivit eller bitit. Inte med flit i alla fall🙂Vill hon inte bli klappad eller buren så försöker hon visa att hon vill gå där ifrån eller bli nedsläppt.

Dock kan hon busa ganska hårt med sambon men det är ju ömsesidigt då🙂

Nä. Har svårt att tro att en välmående katt bits eller rivs oprovocerat.

Min katt var piraja när han var liten men då var det mer "kärlekstugg" (dock gör det sjukt ont när favvo kärlekstugg stället är underarmen precis under armhålan.)

Han har en gång blivit onödigt arg och bitit och rivit min mormor, men jag var rätt noga då med att visa att det INTE är okej att bita och riva människor och då gjorde han inte om det.

Är rätt noga med att respektera att han inte vill när han går iväg för att han inte har lust med att kela, incidenten med mormor hände nog för att hon var på och klappade och följde efter och han inte hade förstått att det är helt okej att gå undan och att det ofta är bättre än att bli fly förbannad och bitas/rivas.

Enda gången han stretar emot och kanske morrar lite åt mig är vid tandborstning, annars tror jag och hoppas att han har stort förtroende för att matte alltid respekterar honom och ser till att besökande respekterar honom till fullo.