Vi hämtade hem en kattvan hund för två veckor sen.Vi har galler grind mellan katterna och hunden ännu och kommer så att ha i ett par veckor till. Hunden ligger gärna ute på vår glasveranda och då fårkatterna vara på den nätade delen och kan då kika på hunden genom glaset.

Jag tror att man vinner på att ha en långsam invänjning med förhoppningsvis inga skrämda djur.

#1 Förstår att det tar tid och tänkte inte släppa ihop dem på länge. Menar du att jag skulle väntat med att byta dörren mor gallret? (Har bytt tillbaka nu) Märke på dem att de inte kände av varandra så tänkte att det då inte blir någon vidare inlärning/bearbetning då. Tänkte ändå stänga dörren igen då de sett varandra… Har i alla fall stängt dörren igen och tänker fortsätta så ett tag. Gör ont i hjärtat nu 🙁

Blev kanske lite konstigt förklarat nu ser jag, menade alltså att de inte kände av varandra då dörren var stängd.

Vi har dörren stängd när vi inte är i närheten.

När vi är i katternas eller hundens rum så är det bara en galler-grind.

Vi matar katterna framför grinden.

Under vissa tider på dagen är hunden på ena sidan gallret och katterna har hela huset sen växlar vi så att de lär känna varandras doft.

Vad är det för ras på hunden?
Min syster har en hund som gör lite likadant som din. Vi har kompostgaller så att katterna har sin fria zon. Första dagarna när dom kommer och hälsar på står han ofta vid gallret och om någon av katterna kommer nära kan han typ stöta mot gallret så att katten blir rädd och fräser åt han. Han tycker förmodligen det är roligt när han får en reaktion. Men det blir bättre och bättre för varje dag som går. Och katterna förstod efter ett tag att hunden inte kommer åt dom. Tid och tålamod.

#5 Det är en schäferblanding (leonberger och berner sennen) så hon är ganska stor men enormt lugn och snäll. Hon är även rätt gammal, snart 9 år. Som du skriver i din text går det även här bättre för varje dag. Han är lite feg för allt min lille kisse så jag jobbar samtidigt på hans mod och tuffhet. Han är väldigt busig och gosig mellan varven, men rätt som det är gömmer han sig under soffan. Ibland bara en snabbis och kommer fram igen men ibland kan det bli någon timme.

Katter har ett behov av att kunna gömma sig, men det är inte helt lysande när de gömmer sig lågt eller på ställen det inte går att fiska fram dem. Försök ge lillkissen bra gömställen som du väljer, gärna lite högre för att bygga självförtroende. Klösträd eller klöstunnor med lite högre gömställen kan ge trygghet. En transportbur med gosig filt är också bra. Om möjligt kanske ni kan bygga igen utrymmet under soffan? Vi har en stor fluffig fegis här hemma och det är härligt att se hur han ofta väljer "bra" gömställen nu. Vi har fortfarande mindre bra gömmställen som vi inte lyckats bygga bort. Vi trodde att ny soffa med lägre utrymme under skulle ta bort det gömstället men han plattar ut sig som en pannkaka och rasslar runt under soffan… Båda katterna gömmer sig under sängen i land, men där vet vi att det går att fiska fram dem om det behövs. Under gamla soffan var det ett elände att få ut dem… Det är ju en säkerhetsgrej också. Brinner det i huset vill jag kunna evakuera katterna.

#7 Vet om behovet av gömställen och har tänkt till när det gäller saker att gömma sig i/på. Särskilt när vi har en hund som så småningom ska få vistas i samma rum. Har en större klöstunna, en korg med kudde och filtar, buren jag hämtade honom i har jag jagt filt och fäll i. Dessa grejer använder han men mest när han leker. Kanske ska prova och flytta dessa saker och se om han vill ligga i dem på andra platser? Har inte så mycket yta att använda då han än så länge bara använder ett stort rum och ett kök. Sist han var under soffan lyste jag med lampa och kikade in och såg att han sov men han blev väckt och då kröp han fram direkt och flyttade/kelade. Ligger du på mer tips för att stärka självförtroende och minska blyghet? :)

Kurrade/kelade skulle det stå. Ang att stänga under soffan kanske jag ska kika på att göra något åt det.

Jag är långtifrån någon expert. :) Vi hade draghjälp av hans syster som är mycket mer framåt. Vi experimenterade mycket med olika klös för att hitta vad de gillade, och placerade ut dem både här och där. Ett tag hade vi en smal klösbräda på golvet under fotänden i sängen för att han skulle kunna markera i närheten av oss. Favoriten för honom är kartongklös, och han ligger gärna i/på dem också. Ibland är det hopplöst att hitta kattgodkända gömställen… här hemma verkar valfrihet vara grejen. Det är liksom inte som en hund att det går att ge dem en säng som är deras, utan de flyttar runt mellan olika ställen under dagen. Vi har inga andra djur, men vi lät ändå katterna ha ett begränsat revir i början och öppnade upp lägenheten i omgångar allteftersom de bodde in sig. De är dock fd hittekatter så det var mycket därför också. Risken hade varit att vi inte sett röken av dem om de fick för stort på en gång. Vad mer… jo, om någon kom på besök fick de ge godis till katterna :) Lekterapi är också bra! Da Bird var helt oemotståndlig.

Tack för alla tips :) tar gärna till mig av andras tips och erfarenheter, även om de inte är experter! Han är nu väldigt tillgiven när det kommer till mig och sambon, men andra som kommer och hälsar på är än så länge ganska läskiga. Då gömmer han sig men igår kom han fram när de som var och hälsade på lekte med honom, de fick även ge honom skinka som han älskar. Vill verkligen att han ska bli lite mer av en tuffing med bra självkänsla, så jag är beredd på att lägga ned all tid på det.

Det låter som en bra början! Jag köpte och laddade ner en av Jackson Galaxys böcker och det gav både tips och inspiration. Vi var kattnybörjare… Jag har en vän som haft katter länge så hon gav mig en snabbkurs i att förstå lite kattspråk också. Vi långsamblinkade mycket åt fegisen i början för att försöka få honom att förstå att vi var snälla.

Det blinkknepet har jag också börjat köra med ;) Kändes lite fånigt först men tror nästan att det funkar. Känns lite häftigt att det är sådan skillnad hur han är mot oss jäntemot främmande men självklart vill man inte att han ska vara rädd dem heller.