Annons:
Etiketterhälsabeteendekosthållning
Läst 1219 ggr
VictoriaBun
2016-11-27 20:37

Katt - aggressiv.

Hej mitt namn är Victoria och bor med min sambo. Vi har nyligen skaffat en inne katt på 6 år som heter Ziri, vi har försökt ge henne tid. 1 månad, det verkar kanske inte mycket i andras ögon och att hennes ålder är väldigt gammalt men alla katter behöver en chans. Under denna månaden så har hon fräste minst 3 gånger om dagen, rivit mig, bitit mig (gick inte hål) och hon slår efter min pojkväns ben när han bara försöker gå till toaletten. ( därför känns en månad som en lång tid för oss) Vi har testat kattmynta, hon älskade det men är fortfarande lika aggressiv. Vi vill inte gå runt och vara rädda för vart vi placerad våra händer och fötter och undrar vad vi ska göra. Ziri har enligt förra ägaren varit snäll och mysig m.m. Helt ärligt så har hon varit kelig ibland, vissa tillfällen gosar hon en stund. Men så fort man gör ett fel steg som att klappa henne lite för länge på samma plats så fräser hon och slår efter en. Vi pratade med hennes förra ägare och han bryr sig inte över huvud taget om vad vi gör med henne och att vi ska avliva henne om vi inte kan ta hand om henne. Hon är alldeles för aggressiv för vår del då jag har hjärtfel, biter hon så att det blir hål så kan man få en rejäl infektion. Vi stimulerar henne så mycket vi kan, vi försöker leka med henne men hon är inte alltid intresserad vilket kan bero på åldern, hon är även kastrerad. Någon som har svar på vad vi kan göra och om det bästa är att avliva henne? Eller om någon som är kattvan kanske kan ta hand om Ziri som kan erbjuda henne en andra chans. Med detta säger jag inte att vi inte är kattvana då min sambo levt med katter hela sitt liv. Vi bor i Göteborg/alingsås.

Annons:
VictoriaBun
2016-11-27 20:38
#1

.

Ominous
2016-11-27 20:52
#2

Det bästa är ALDRIG att avliva en frisk katt, det är inte hennes fel att hon inte trivs. Troligtvis har hon inte haft det bra hos sin förra ägare och denna lurade er eftersom han själv inte kunde hantera katten. 

Du har tagit på dig ansvaret för katten nu, och det är upp till dig att se till att det blir bra. En månad är inte speciellt mycket.

Känner ni att ni inte kan hantera henne så försök hitta ett nytt hem och var ärliga om hennes beteende, annars kommer bara samma sak hända igen.

I wish I could write as mysterious as a cat

Herveaux
2016-11-27 21:15
#3

Vart hon undersökt av veterinär innan köpet? Om nej så hade jag börjat med ett veterinär-besök för att kunna utesluta sjukdom och smärta.

Hur ser ert hem ut? Finns det klösmöbler/träd eller hyllor så att hon kan sitta och ligga högt och få en bra överblick över sitt nya hem?

När ni kelar med henne, prova att klia och klappa runt huvud och käke och på bröstet. En del katter kan lätt bli "överstimulerade" om man stryker mycket längs hela ryggen. Håll kelstunden kort så att hon inte hinner bli irriterad.

Lätt att säga men svårare att göra när man har en ilsken katt - tänk på att om ni är rädda och nervösa runt henne så skickar ni ut likasinnade vibbar vilket i sin tur Ziri plockar upp och svarar på. Försök att behålla lugnet, djuuupa andetag. 🙂

Är hon matintresserad? Kanske klickerträning skulle vara ett sätt för er att dels bonda och för Ziri att få mental stimulans.

Vad har ni testat för leksaker?


// Harley
Sajtvärd Star Stable
Medarbetare Film, Hamster

VictoriaBun
2016-11-27 21:20
#4

#2 självklart har vi inga tankar att avliva henne då det inte är hennes fel. Men biter hon någonting mer så måste tyvärr tankarna komma angående avlivning. Vi fick aningar om att hon antagligen inte hade det så bra eller att hon helt enkelt inte känner sig hemma här och fått detta aggressiva beteendet på grund av omständigheterna. Hon saknar sig förre ägare då dem varit tillsammans i 6 år och hon måste känna att hon säkert blivit bestraffad över något, jag vet inte. Men vi vill inte inte ha en katt som inte känner sig hemma, som är aggressiva mot oss. Det kommer troligtvis inte hålla för någon av oss, en aggressiv katt som går till anfall brukar vanligtvis inte sluta så bra. Vi funderar på att avväga till katthem om ingen vill ha henne som har erfarenhet med dessa katter.

VictoriaBun
2016-11-27 21:30
#5

#3 Vi har inte undersökt henne men vi har en massa försäkringspapper över henne och hon har varit såhär ända sen vi träffa henne första gången. Jag har börjat klappa henne kort och jag får ibland klia under hakan. Hon har ett klös träd men hon föredrar att klösa på soffan vilket vi inte tycker om. Hon har höga platser, t.ex så har hon tv-bänken och fönsterbrädan där hon brukar kolla ut genom fönstret. Ibland är hon även på köksbordet någon gång. Hon föredrar inte godis så mycket då hon hellre leker med dem, har försökt ge henne något när hon har varit snäll. Jag är den som är mest lugn av mig och min partner, han är den som blir nojig av sig även fast jag bett honom hålla lugnet. Leksaker har hon massa av! Vi har en boll som plingar, en fluffig svans från ett djur som hon leker mycket med när hon väl leker. Sen har vi låtit henne leka med en plastblommor hon är dödskär i att jaga. En hel bunt som är i en vas, då hon tugga på dem så flytta vi på den och hon välte den när hon försökte nå dem. Men vi plockar fram en blomma som hon får jaga ibland. Hon är galen i plats, men det är inte den bästa "godisen" att ge henne. Allt som är plast fascinerar henne väldigt mycket, men är rädd att hon sätter den i halsen. Så vi undviker plast på golvet och bänkar som hon kan nå. :)

VictoriaBun
2016-11-27 21:35
#6

Jag tror helt ärligt att det inte är några som helst fel på henne utan att hon saknar sin förra ägare och drar det över oss. Att hon vissa fall glömt honom men sedan övergått till sitt sörjande. Hon brukar ibland mjaua ledsamt på dörren och så fort det låter i trappen så kollar hon vid dörren. Vissa tillfällen har hon nästan rymt.

Annons:
Uppkatten
2016-11-28 07:16
#7

Se till så att katten blir undersökt hos veterinären för att utesluta (tillkommen/åldersrelaterad) ohälsa. Därefter ser ni till att omplacera katten. Att avliva katter är aldrig försvarbart om katterna inte är mycket allvarligt skadade/sjuka och det hela inte är behandlingsbart.

Sajtvärd för Hittekatter i Fokus. Sajtvärd för Djurskydd i Fokus. Medarbetare på Katter i Fokus.

Limberg
2016-11-28 07:55
#8

Instämmer med övriga, men ännu en sak som är viktigt är tålamod! Tror knappast det blir sämre med tiden. Denna flytt har varit en stor förändring och katter hanterar sådant olika. Ge henne så mycket kärlek, god mat och bus ni bara kan.

https://www.instagram.com/hunter.maine.coon/

Gronstedt
2016-11-28 08:13
#9

TS, prova med Feliway och/eller Zylkene, om ni inte redan gjort det. Spreja Feliway där hon INTE ska klösa, så blir de tillåtna ställena mer intressanta.

Sätt också upp tydliga regler och ramar för katten. Om hon biter/klöser vid gos så säg till exempel strängt nej och fös undan henne och ignorera henne sedan. Tänk också på att inte stimulera för mycket, så att hon alltid är uppe i varv och väntar sig att det ska hända saker när ni är i närheten.

Magi-cat
2016-11-28 08:49
#10

#0 Vi hade också en sådan katt, och det blev så bra med tiden och kisse blev en mycket kär familjemedlem. 🙂 Så tålamod är det främsta receptet.

Vi lärde oss. Vi lärde oss att sluta kela i tid innan det blev för mycket för kisse, vi lärde oss att undvika konfrontationerna. Den lärde oss mycket, den katten…

Stimulera inte så mycket, förmodligen behöver kisse lugn och ro just nu för att finna sig till rätta. Straffa inte. Fri tillgång till mat kan också vara bra så kisse kan avleda sig med en munsbit när hon vill.

Feliway provade jag aldrig, men det är möjligt att det kan vara bra den första tiden.

Lycka till, och som sagt, tålamod! 🌺🐱


"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen

VictoriaBun
2016-11-28 10:14
#11

Tack för alla tips, men vi kan inte ta henne till veterinären då vi inte kan bära henne. Vi skulle även skapa risk för personen som ska kolla till Ziri och att ta veterinären hit skulle bli en alldeles för stor summa då vi inte ser några problem på henne. Självklart kan det vara innerliga problem men då hade man fått hintar om det. 

Vi får helt enkelt se hur vi gör med henne då det är riskfullt med en bitande katt i lägenheten. Det gick väldigt bra den första delen, men nu börjar det gå ner igen och vi vill inte att hon ska komma i en bekväm zoon vi inte är tillåtna att vara i. 

Sen är hon väldigt gammal och att flytta på en katt på 6 år är en väldigt stor process man måste arbeta igenom och i vissa fall så slutar det inte alls bra medan andra jätte bra. Vi får se vad vi får göra hädan efter. :)

Gronstedt
2016-11-28 10:31
#12

#11: 6 år är inte "väldigt gammalt", det är på sin höjd medelålders.

Uppkatten
2016-11-28 12:52
#13

Sex år är definitivt inte gammalt. Jag har själv två tjejer på sex år och betraktar dem som unga. Hade din katt varit 16 år hade jag kanske börjat betrakta den som gammal. Själv ska jag precis iväg med en katt till veterinären som varken går att hålla, lyfta eller bära. Det brukar inte vara något problem, utan handlar helt enkelt om teknik och kunskap hos kattägare och veterinär. Många veterinärer har därtill klämburar där man snabbt o smidigt kan ge katten lugnande så att man sedan kan undersöka katten när den sover (brukar inte behövas på min katt eftersom både jag o veterinären är vana vid katter som inte riktigt vill vara med). Så: sex år är ingen gammal katt och jag har hittills mött få katter (ingen tror jag?) som man inte har kunnat  ta till veterinär för undersökning.

Sajtvärd för Hittekatter i Fokus. Sajtvärd för Djurskydd i Fokus. Medarbetare på Katter i Fokus.

Annons:
VictoriaBun
2016-11-28 12:56
#14

Hon är väldigt gammal för sin ålder att flytta på. jag vet att katter kan leva i 20 år om inte mer. Men en katt som varit skygg och levt med en person i 6 år för att sedan flytta ifrån honom ärt väldigt svårt. Jag är rädd att bli biten och klöst på så det gör det svårt för mig att ta henne till veterinären.

Magi-cat
2016-11-28 13:16
#15

#14 En del veterinärer kommer hem till en och det är förstås en bra lösning för alla.

Ge inte upp ännu, en månad för en katt är en kort tid för en katt att ställa om sig. Se de positiva framstegen och ge beröm!


"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen

Emmaboy
2016-11-28 13:45
#16

Nej som så många andra skriver, sex år är inte gammalt. Hon har ju flyttat till dig trots att hon som du skriver är skygg och bott hos samma person i sex år. Nu är det ditt ansvar att göra allt för att hon ska få det bra, ta kontakt med djurhem om situationen inte går att lösa. Angående hemsituationen: De höga platser du nämner är inte särskilt höga för en katt. En skygg katt vill kunna komma undan från människohänder och alla katter uppskattar en hög plats med överblick över hela rummet. om ni har en hög bokhylla, köksskåp etc är ett tips att genom andra möbler/hyllor möjliggöra för katten att ta sig dit. Man kan lägga en mjuk filt där så det blir extra trevligt för kissen. Om ni inte redan har en ordentlig vippa så skaffa det, då kan man leka utan att riskera vassa tänder/klor. Lek flera ggr om dagen tills ni ser att katten blir lagom trött ex lägger sig nöjt på sidan. Att leka gör att man får bättre relation med katten och minskar aggression genom att katten får göra av med överskottsenergi. Tips, en favorit här hemma! http://m.zooplus.se/shop/katt/kattleksaker/kattvippor_och_kattspon/374583 Undvik gos om katten inte visar att den vill det. Om man klappar trots att katten med sitt kroppsspråk visar att den inte vill ex genom att slå med svansen så har man redan passerat gränsen o riskerar att få stryk. Passa på att klappa lite när katten är som vänligast inställd, exempelvis precis innan du serverar maten. Angående transport så finns en del tips här: http://www.agria.se/katt/artiklar/skotsel-och-vard/mindre-stress-for-katten-hos-veterinaren/

[Devya]
2016-11-28 17:27
#17

En katt behöver tid på sig för att vänja sig vid sitt nya hem. För vår kisse tog det två månader och vips började man se mera av hennes fina personlighet. Hon var dock inte aggressiv utan väldigt vänlig och rar från första början. Men om det tar två månader för en någorlunda trygg katt att känna sig hemma kan man nog förvänta sig dubbelt eller trippelt så mera tid med en otrygg katt. I vissa fall kan det ta upp till ett år. 

Om ni ger upp efter en månad eller två så hoppas jag innerligt att ni inte skaffar någon annan katt i framtiden om det är så pass lite tålamod ni har. Det är ett jättestort ansvar man tar på sig då man öppnar sitt hem för en katt. Man kan sen aldrig riktigt veta vad för problem som uppkommer då man tar hem en katt men man ska komma ihåg att man måste ha tålamod. Så om inget annat så hoppas jag att ni har lärt er det.

Jag hoppas att det ordnar sig kissekatten. Hon kan inte ha det lätt stackarn. =/

Katthemsmatten
2016-11-28 17:48
#18

Jag är 'pensionärshem' åt en katt vars ägare avled. Katten är ca 16 år. De första 5 månaderna kunde jag inte klappa honom. Varje dag gjorde jag försök, för säkerhets skull med knuten hand eftersom det dels inte ser ut som farliga klor för katten, dels inte blir så lätt att bita i. Efter 5 månader fick jag en försiktig slick på knytnäven när jag sträckte fram den och sedan har det långsamt gott så långt att han nu är helt hanterbar. Det har tagit 10 månader totalt.

Försök förstå att det är en stor omställning för katten att byta hem. Ge den tid och fredade platser. Lär dig också att bara klappa litet kort och att hela tiden titta på katten så du ser när det räcker. Det är inte så stora tecken, men man lär sig om man vill och är uppmärksam.

Ge katten mer tid och håll dig själv lugn så kommer det gå bra.

Medarbetare Hittekatter iFokus

Upp till toppen
Annons: