Annons:
Etikettallmänt-kattprat
Läst 1974 ggr
Melay
10/14/15, 10:34 PM

Min fina katt driver oss till vansinne

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Hej!

Jag bor med min sambo, vår lilla svarta katt Dori och vår stora vita katt Ozzy i en lägenhet i Stockholm.

Den här tråden är tillägnad Ozzy. Min fina maincoonblandning på ett och ett halv år. Han är min älskling, så social och snäll, och totalt olik alla andra katter jag har haft. Han är verkligen speciell, pratglad och kurrig, och är alltid med. 

Ozzy är döv, precis som många andra helvita katter, något vi inte visste när vi köpte honom. Det visade sig tydligt ganska snabbt, exempelvis genom hans passion för dammsugaren. Han älskar att leka med den, man kan till och med dra runt honom med dammsugarhuvudet, medans den är igång. I början kändes det konstigt att ha en döv katt, mest för att jag tyckte synd om honom. Men han är nästan som vilken katt som helst. Förutom att han i och med sin dövhet inte förstår konsekvenser av att saker kan vara farliga eller läskiga. Som att det låter högt när något går sönder.

Förutom att vara världens bästa, är han också ett systematiskt mastermind. Och det är av den anledningen jag startar denna tråden. 

Det började stegvis, från att välta ner något glas när han rusade runt och busade, till att medvetet öppna skåp och luckor och dra ut allt dess innehåll. Han öppnar dagligen, flera gånger om dygnet, köksskåpen och knuffar ner tallrikar, glas, gratängformar och påsar med socker, havre, mjöl, pasta osv. Därefter öppnar han gärna skåpet till soptunnan och välter ut alla sopor över hela köksgolvet. I andra rum välter han ner ALLT han kan. Härom natten hade han ner en stor trälåda som vi har i bokhyllan, med allt dess innehåll, från ca 1.5 meter. Kl halv fyra på natten. Alla mina ljuslyktor har gått sönder, en efter en. Han gillar också att välta ner blommor, det är ofta jord i hela soffan eller över hela golvet, tillsammans med krukskärvor.

Jag vet inte vad jag ska göra längre, har försökt allt. Jag brukade tejpa igen hantagen på skåpen i varandra, men det gnagde han av och klättrade in ändå. Nu har jag satt fast plastkippor, såna som man har för att försegla påsar. Men grejjen är att om man får honom att hålla sig borta från skåpen så hittar han något annat. Han hade nyligen ner en stereo, med högtalare och allt, rätt ner i parketten från en hylla 2 meter upp. Även det mitt i natten, grannarna under börjar tappa tålamodet. 

Det går ut över mitt förhållande, för det är en ständig stress. Min sambo vill inte bo med Ozzy längre. Det är alltid stökigt, man får inte sova ordentligt och när man kommer hem är det alltid något som ligger utspritt över golvet. Han har dessutom nyligen börjat gnaga av sladdar, mestadels min sambos datorutrustning. 

Dessutom har han en överkänslig mage, så det luktar väldigt illa så fort han har varit på kattlådan. Han får specialfoder pga detta.

Min frågeställning är väl egentligen om någon här har varit med om en liknande situation? Jag misstänker att Ozzy är understimulerad och skulle trivas bäst på landet där han kan sysselsätta sig själv utomhus. På en gård med skog och fält. Men det gör så ont att göra mig av med honom, jag älskar den katten. Det känns som att jag skulle ge upp på honom, även om det är för hans bästa. Jag vill inte ge upp, men jag vill att han ska ha det bra. Dessutom, vem skulle vilja ta hand om en katt med alla dessa ovanor och problem?

Jag ber om ursäkt för att jag skrev en halv uppsats, hoppas någon orkar läsa.

Bifogar en bild på Ozzy i sitt påskågg. :)

Annons:
[dynamitella]
10/14/15, 10:43 PM
#1

Jag skulle aldrig släppa ut en döv katt då de 1. kan råka ut för faror och inte flytta sig i tid pga dövheten.  Och 2. springa bort och inte komma hem igen när du kallar.
Skulle nog omplacera honom till någon utan nervältbara grejer.

[LoveUnite]1
10/14/15, 10:43 PM
#2

Oj Oj Oj Oj vilken buse till katt 🐱 och här tyckte jag min katt är jobbig, min verkar som rena lugnet jämfört med din.

Kan mycket väl vara att din katt är understimulerad.
Jag kan tyvärr inte hjälpa så mkt för jag har bara varit kattägare i 2 år, kan inte så mkt.

Kan bara säga vad jag gjorde så min katt skulle få mer stimulering:
Köpte ett mega katt träd (klös) går upp till taket.
Försökte leka med honom lite varje dag.
Ut på koppel promenader (det hjälper mkt).

Dock lät jag min katt bli ute katt till slut, han skulle ha fungerat som inne katt tror jag men min hund förstörde så mkt, jag fick aldrig leka med honom och varje gång han skulle sätta igång och busa så skulle hunden dit och sätta honom på plats. Kändes så elakt.

Min katt var dock född på landet som "vildkatt" nästan och kom hem till mig som 4 månader, blev sedan ute katt vid 11 månader, inne katt vid flytt när han var 2 år och ca 3 månader senare ute katt igen.

hehe….

[LoveUnite]1
10/14/15, 10:44 PM
#3

Ne, ha inte en döv katt som ute katt.

Men du kan ta ut katten med koppel och sele några ggr i veckan.
kan iaf testa o se om det minskar alla hans hyss.

Herveaux
10/14/15, 10:50 PM
#4

Jag har själv ingen erfarenhet av döva katter, men har haft katter och gillar hundraser som är lite "kattiga".

Hund-skadad som jag är så låter din text precis som hur en understimulerad hund skulle bete sig, så jag tror absolut du är något på spåren att Ozzy är understimulerad.

Har du testat att köpa (eller göra) aktiveringsleksaker till honom?
Saker som stimulerar syn/doft och kropp/knopp kanske skulle kunna hjälpa er?
Låta honom jobba för sin mat tex?


// Harley
Sajtvärd Star Stable
Medarbetare Film, Hamster

Melay
10/14/15, 10:52 PM
#5

Det är precis så jag har resonerat, att jag ALDRIG skulle låta honom vara utekatt pga farorna. När det kommit på tal har jag sagt ett bestämt nej och viftat bort det. 

Men tanken på att han inte är lycklig här inne får mig verkligen att må dåligt. Jag vill att han ska ha det bra. 

Jag går ut med honom och lillkatten på innergården rätt ofta, det uppskattar dem. Men det hjälper ingenting. Inte heller hjälper det att leka, han älskar helt enkelt att välta saker. 

I somras var vi på mammas och pappas landställe och han bodde i princip utomhus. Men så kom han in och välte ner deras kök och vattenhinkarna  (inget rinnande vatten)  -.-

Garnnystanet
10/14/15, 10:57 PM
#6

Du kanske behöver ta hjälp från en kattpsykolog https://youtu.be/S1ft3ZkU2l4

____

Medarbetare på Autism.

Annons:
[TanatosNyx]
10/14/15, 11:24 PM
#7

Vill bara tipsa om att köpa spärrar mm för att "barnsäkra" skåp mm. Skruva fast allt löst osv. Kolla efter tips på t.ex. illersajten, de är experter på att säkra hemmet för små gynnare.

annzoo
10/14/15, 11:55 PM
#8

barnsäkra skåp och ha inget framme han kan välta som kan gå sönder.

hur mycket leker/aktiverar ni honom? leker han med den andra katten?
Vilket foder äter han? fri tillgång?
Om de luktar apa då han skitit, är det löst? testat för parasiter?

Melay
10/15/15, 12:57 AM
#9

Tack för alla svar!

Jag ska försöka fixa skåpen, dock bor vi i andrahand så vill altra köket så lite som möjligt. Letar efter bostadsrätt och där ska jag absolut göra det. Han har också ett sätt att liksom kräla in även om det bara är en liten lucka, så hoppas det fungerar! 

Han leker med Dori och utöver det försöker jag leka med honom när jag är hemma, ska försöka leka ännu mer. De springer runt och jagar varandra och brottas mycket, så jag tror att de har kul när jag är borta också.

Självklart har vi varit hos veterinären för att undersöka magen, där han också vanligtvis är en krångelkatt :) Det krävdes två svettiga veterinären och inlindning i handduk för att ta ett litet brodprov! :D Han är såååå envis! De hittade inget och rådde mig att använda detta fodret och visst har det blivit bättre. Försöker byta lådan extra ofta också. Men det stinker ändå när jag kommer hem. Det kan han ju inte hjälpa och jag kan leva med det, det är min sambo som blir störd. Män… haha :)

Melay
10/15/15, 1:00 AM
#10

Jag vet inte, jag är villig att göra det mesta för att "kattsäkra" mitt hem. En katt är ett ansvar och en familjemedlem så självklart kan jag kämpa för honom och försöka göra så att han ska trivas. 

Det oroar mig bara att han i grund och botten kanske inte är lycklig som innekatt, och visar det såhär. Jag har haft katter som kissat inne i min barndom, så de omplacerades som utekatter och slutade direkt. Det kanske är samma sak, detta.

Icewolf88
10/15/15, 1:38 AM
#11

Låter mest som om han har tråkigt. Leker du med honom något?

Silvestris
10/15/15, 7:34 AM
#12

Barnsäkra alla skåp och håll undan saker som kan gå sönder och skada. Barnsäkring kan återställas innan ni flyttar. Se sedan till att aktivera katten för den verkar minst sagt understimulerad.

Therese
10/15/15, 10:05 AM
#13

Har ni klösmöbler? Luckorna går ju att fixa utan att förstöra lägenheten, min kompis har smidiga barnsäkrar-grejer som hon har till skåp, han kanske kan få upp luckan lite då men han lär inte få ut någon gratängform. Kattanpassa hemmet. Vi har inget ömtåligt tillgängligt. Det finns aktiveringsplattor att köpa. Försök aktivera honom ordentligt :) Kanske koppelpromenader, jag hadealdrig låtit en döv katt vara ute själv, han hör ju inte farorna.

Annons:
Melay
5/19/17, 2:27 AM
#14

Hej! Såhär 2 och ett halvt år senare vill jag ge Ozzy lite upprättelse genom att berätta att hans fas som rebell är helt och hållet över. Han är nu en lycklig och alldeles underbar (precis som innan) katt, och så otroligt älskad. 

Barnsäkrade skåp hjälpte sådär i början, men han lyckades klura ut hur han skulle ta sig in ganska snabbt. Han krälade helt enkelt igenom 😃

Jag försökte alltid att aktivera honom så mycket som möjligt, han hade alla leksaker i djuraffären, vi gick på promenader och använde aktiveringsleksaker och godislabyrinter. Dessutom lekte han en hel del med vår andra katt. 

Jag och min sambo bor nu själva på landet, sedan ett år tillbaka. Ozzy får vara ute under uppsikt när vi är hemma, vi går skogspromenader och han tittar på fåglar genom fönstret. Han verkar nöjd och glad över sin tillvaro, trots att han aldrig kommer bli en frigående utekatt. 

Hans mage är helt bra nu också! Jag skrotade allt vad torrfoder och veterinärdieter heter och gick över till att endast ge Mush till mina katter. Över en natt var både hans lösa avföring och klåda borta, och har inte kommit tillbaka. 

Jag har faktiskt mått ganska dåligt över mitt inlägg, det skrevs i en stund av hopplöshet.. Jag kan inte ens tänka mig ett scenario där jag hade lämnat bort min älskade katt, och är SÅ glad att jag slog bort tanken och lät hans tonårsfas gå över av sig självt. :)

[Devya]
5/19/17, 6:57 AM
#15

#14 Åhh, vad skönt att höra! Jättebra att du hade tillräckligt med tålamod och inte omplacerade honom. *tummen upp*

:)

Pia-69
5/19/17, 9:32 AM
#16

Jag blev varm i hjärtat av att läsa ditt senaste inlägg! 💓Så roligt att höra att din katt har det bra och är lycklig, lycka till i fortsättningen också! 😻


Cats are like Potato Chips, You can't just have one!

Upp till toppen
Annons: