Det har jag också hört tråkigt nog, fast på andra ifokussajter, är aldrig inne på kanin i fokus.
Vet att det är flera som inte vågar ställa sin fråga här eftersom de nästan bara får höra att de gör fel hela tiden och får otrevliga svar.

Så instämmer med TS, att tänka på sättet man skriver är bra. En trevlig attityd uppskattas alltid :)

Som jag uppfattar det är det folk som ställer frågor här o får ett svar de inte gillar o då tycker de folk är "knäppa" här.

Till viss del håller jag med om kritiken men i många fall handlar det om människor som tolkar in fel tonläge i inläggen också. I skrift är det svårt att tolka nyanser och det kan se hårdare ut än vad som är tänkt. Jag håller med många av de som är hårda här i sak men anser att det kan bli fel ibland också även om intentionen är god.

Det finns samtalsämnen med många starka åsikter. Men man ska alltid tänka sig för vad man skriver. :) Det jag personligen tycker är tråkigt att många verkar uppfatta det som att alla är emot huskatter vilket inte alls stämmer. Och sen känns det som att kommer man in här med attityden att alla ska vara otrevliga så kanske man lätt tolkar vanliga svar "fel"? Istället för att tänka att alla menar väl med sina svar :)

#2 I sådana fall skulle ju många andra sajter ha samma rykte dock, i en del fall så är det nog som du säger. Men det måste ju vara något på just denna sajt som får folk att känna så då det är denna det går dåliga rykten om. Just att det handlar mycket om huruvida huskatter är bra eller ej hade jag aldrig funderat på innan jag läste det på Kif, tycker att olika sorters frågor får otrevlig svar. Jag har mest reagerat på de svar frågorna om utfodring får faktiskt. Jag hade inte hört något alls innan jag kom in hit första gången men jag märkte det rätt fort att det är hårdare attityd här inne än på de andra sajterna. Man kan ju tänka på det iaf :)

Människor på katter i fokus älskar katter oavsett ras eller pälsanlag. Vad de allra flesta inte tycker om är att man avlar på huskatter då det finns 100.000 hemlösa av dessa. Kommer man in här och vill ha råd för att ta en kull på sin huskatt så får man sina  fiskar varma, det är ett som är säkert. Eller man kanske söker en hane till sin lilla söta huskatta, gärna en med stamtavla. Då får man svar på tal.

Om kaniner var lika många, behandlades lika ansvarslöst och for lika illa som katter tyvärr alltför ofta gör, då skulle det nog uppstå en del "bitchig attityd" även på kanin.ifokus skulle jag tro.

Om jag skriver ett inlägg på kanin.ifokus där jag påstår att det bästa sättet att bära en kanin är i öronen, för så har vi minsann alltid burit våra kaniner i min familj…kommer jag få ett "bitchigt svar" då?

Jag har då och då upplevt en del inlägg som ganska "slarvigt" skrivna, dvs att det är lätt att feltolka saker och ting. Det är alltid bättre att gå in med attityden att personen som nu behöver hjälp inte medvetet vill katter illa.

Särskilt försiktigt med tonen bör man vara om något råkat ut för något traumatiskt, som att katten blivit svårt skadad eller liknande. Det första man vill höra är inte att man varit en "dålig" ägare. Man kanske redan har skuldbelagt sig själv, så att strö salt i såren gör ingen nytta.

Och så är det ju alltid bra att tänka på att avvikande åsikter bör respekteras så länge det hela inte börjar bryta mot lagen.

Men självklart är också omtanken mot katterna det viktiga härinne, och det får man också respektera. Men det viktigaste är ändå att man värnar om bemötandet.

Jag har varit medlem på den här sidan i flera år, och ja katter.ifokus är nog blend de mest otrevliga forumen jag varit inne på. Det har flera gånger fått mig att lämna sajten helt för att jag tröttnar, för att sedan komma tillbaka ett halvår senare för att se att inget har förbättrats. Tonen är ovanligt hård, och även om det är känsliga ämnen och det är lätt att tolka in saker i skrift som egentligen inte står, så kan man faktiskt fundera över hur man skriver sitt inlägg för att det inte ska misstolkas.

Tidigare när jag varit här har det främst varit ett fåtal personer som då har bidragit till den kalla stämningen. Hur det är numer vet jag inte eftersom jag just kommit tillbaka åter en gång efter ett längre uppehåll.

Först och främst tror jag att katter är ett laddat ämne att prata om, helt enkelt för att det är ett så vanligt husdjur, men ändå är kunskapen hos allmänheten väldigt låg. Man lever efter gamla myter och "så har vi alltid gjort", och det skapar frustration hos de med djupare kunskap. Många, inklusive jag själv, har väldigt starka åsikter inom vissa ämnen. Hemlösa, huskattavel, foder, kastrering, ute/inne osv., men jag tror att attack är fel väg att gå. Många som kommer hit är generellt väldigt okunniga om katter. De kommer med ett problem som de vill ha hjälp med, men istället för att få bra och trevlig hjälp så får de påhopp om "Hur sjutton kan du göra så?" och får stämplar som oansvariga kattägare. Men då undrar jag hur många av oss som "alltid" varit så himla duktiga? Min första katt gick t.ex. ute trots att vi bodde mitt i ett samhälle med vältrafikerade vägar, vi gav honom rester av vår egen människomat och vi var arga för att han klöste på soffan trots att vi aldrig gav honom något alternativ som tex ett klösträd. För vi visste inte bättre, då. Hade jag kommit till ett ställe som detta och bara fått höra att jag inte bryr min katt, att jag är oansvarig osv så hade jag bara blivit arg och ledsen och inte velat stanna och lyssna för fem öre.

Jag tror mycket mer på att få folk att känna sig välkomna, ge dom svar på det dom vill på ett vänligt sätt och få dem att vilja stanna. Vill de stanna så kommer de förhoppnigsvis läsa mer, de får ta in informationen i sin egen takt i stället för att få det slängt i ansiktet på en och det skapar förhopnningsvis ett djupare intresse att förstå sin katt och hur den fungerar. Det är då vi kan öka förståelsen för och statusen hos detta fantastiska djur, inte genom att skrämma iväg folk.

Sedan är jag såklart inte guds bästa barn själv. Jag har varit ganska hård i många av mina inlägg själv  Men det är något jag försöker tänka på och bättra mig. Det tror jag fler behöver, tycker mig redan ha sett sådana tendenser hos ett par här inne trots att jag bara varit tillbaka ett par dagar.

Tror man i många fall kanske ska börja tänka på hur man skulle uttrycka sig i verkliga livet. :)

# 9 Var hittar du en tråd där man varit direkt otrevlig mot någon som mist sin katt?

Sedan har du rätt i kunskapsnivån, den är usel när det gäller katter. Jag hade heller ingen klösställning till min första katt som blev 18 år och den klöste då följdaktligen på soffan. Nu bodde vi ute på landet så katten fick vara utomhus så den kunde vässa sina klor där. Kan tillägga att året då jag fick katten var 1961.

Jag har lärt mig mycket om katter sedan dess. Bl.a att kastrera, vaccinera, id-märka och försäkra. Den andra katten jag hade ville jag försäkra men det gick inte att försäkra en huskatt 1979.

#12 Jag har inte nämnt något om otrevligheter mot någon som mist sin katt.

Men nu när du tar upp det, så jo jag har tidigare när jag hängt här sett inlägg i stil med "Ja det borde du ju förstått att det är klart din katt blir överkörd när den får gå lös ute". Absurt.

#12 Jag har läst en hel del inlägg av den sorten. Jag letade upp den senaste tråden jag hade läst men det finns så många flera bara man orkar leta och det har jag inte så mycket energi över till för tillfället.

Den här handlar om en person som har haft en hetsk diskussion på fb med en som just förlorat sin katt. Jag fann det osmakligt och väldigt upprörande.

http://katter.ifokus.se/discussions/502f8648d3b4fd2ada000461-inne-eller-ute?discussions-5

Det är väl den värsta sorten. Jag tycker inte om att folk som sörjer ska skuldbeläggas då de redan mår väldigt dåligt. Det går inte heller att föra en vettig diskussion med någon som just har förlorat sin älskling. De kan vara väldigt irrationella och tenderar att bli väldigt upprörda och med all rätt.

Skadan är redan gjord men det man kan försöka göra sen är om personen tänker på att skaffa en till katt eller har andra katter som springer löst där ute är att säga att kanske de ska hålla dem inomhus från och med nu om det är så att katter kan lätt bli överkörda där de bor. Det handlar mycket om hur man formulerar sig. Det kostar inget att försöka vara finkänslig i sådana frågor.

Jag förstår att människor här på forumet bryr sig väldigt mycket om katter och det gör jag med då jag också är en kattmänniska.  Men jag bryr mig även om människor och deras känslor.

En sak har jag funderat på ett tag… Vad är det som gör att det är ok att avla fram kull efter kull med fina raskatter när det finns 100.000 hemlösa katter? Är det egentligen någon skillnad?

Jag säger INTE att jag tycker att det är ok med alla dessa kullar som föds bara för att kattungar är söta. Undrar bara varför vissa raskattsuppfödare kan ta bra många kullar om året utan att det gnälls på det. Det finns ju fortfarande lika många hemlösa katter som skulle behöva hem…

#7 Håller absolut med. Jag tror nog att om jag berättade hur jag släppte min hermelinkanin lös vid en hundrastplats utan koll eller bar runt på min kanin i bakbenen, lät den bo i en hamsterbur hela dagarna, eller endast matade den med majs och vetefrön för "detta har vi alltid gjort" så skulle jag nog få riktigt arga inlägg. Sen skulle nog inte kaniner.ifokus bli helt glada när jag sen sprang till katter.ifokus i off-topic och skrev hur elaka och taskiga folk är och hur de hatar ägare utav hermelinkaniner.

Visst finns det en hel del onödiga arga inlägg, men tror nog samma skulle ha hänt på kaniner.ifokus t.ex om folk bar runt sina kaniner i öronen eller baktassarna och dessa trådar dök upp stup i kvarten.

#15 helt olika marknader. Huskattsmarknaden är full, inte raskattsmarknaderna. Alla vill inte ha huskatter, alla vill inte ha raskatter. Alla vill inte ha norska skogkatter och inte alla siameser. Vissa KAN inte ha vissa raser (allt ifrån p.ga allergier eller p.ga för krävande pälsvård). Vissa har särskilda krav. Fråga dig själv, varför föds det upp t.ex papillons och maltesers när det finns en massa hemlösa pitbullskorsningar? De är ju alla sällskapshundar, eller hur? Nej, svaret är ju att huskattsuppfödare ska sluta ta kullar till höger och vänster, och låta marknaden lugna ned sig. Samma med alla pitbullkorsningar. Så ja, visst finns det skillnad. Raskatter är inte bara någon kostmetisk grej. Alla raskatter är olika i pälsvårdsbehov, energibehov, ljudnivå, storlek, temperament, osv. precis som med sällskapshundar! Jag har också rasråttor, men där är det absolut en kostmetisk grej.

#15 Det finns mängder och åter mängder med trådar i ämnet, tipsar om att du använder sökfunktionen :)

Kort svarat så handlar det om tillgång och efterfrågan. Det är inte 100 000 hemlösa raskatter som strövar omkring där ute och som fyller upp katthemmen - det är huskatter.

#15 för att raskatter och huskatter inte säljs på samma marknad.

Den dagen då det springer hungriga högdräktiga hemlösa La permer på gatorna lovar jag att ta hand om dem och sluta föda upp La Permer.

#15 Samt så är det inte kull på kull på kull , utan en, två kullar per år, sen behöver man tillstånd från länstyrelsen. Att man får ta två kullar per år innebär inte att alla uppfödare gör det , finns flera som tar paus, eller bara tar en kull per år.

Huskattsavlare har nollkoll på i princip det mesta även lagen om max två kullar per år (inte per katt utan per uppfödare).

Det intressanta är att det är nollkollmänniskor som spjärnar emot som mest, de vill inte ta till sig nya rön och fakta. Det brukar bli "har haft katt hela mitt liv vet minsann bättre än ni som sitter här" sen försvinner dom in i ignoransdimman igen. Man märker snabbt vilka som är mogna att inse att "ok jag kan förändra mitt beteende och förbättra mig samt läsa på mycket mer".

Ingen blir fulllärd någonsin så är det bara men vissa förstår inte att det dom gör är fel och de vägrar inse det oavsett vilka argument som presenteras för dom.

Att det sedan finns nästan lika många teorier och förhållningssätt som kattägare underlättar inte.

Att utekatter blir överkörda är tråkigt men det är knappast ovanligt, det är dessutom något som kunde helt undvikits om man nu har motivationen för det. Ansvaret ligger ALLTID helt på ägaren som släppt ut katten.

Låser denna tråd då den inte leder någon vart.