Här på forumet blir man ju hängd om man pratar om huskattsavel, medan alla raskattsuppfödare går med ryggen fri. Jag tycker inte man ska avla på huskatter eftersom det finns ett stort överskott av hemlösa katter och dessutom är huskattsavel så gott som alltid oseriös. Men bara för det kan man inte avsäga sitt ansvar som raskattsuppfödare för att det inte finns lika många raskatter. Såklart att raskattsuppfödningen också påverkar antalet hemlösa katter.

Om man tar en kull på sin huskatt och gör arbetet lika seriöst som de flesta raskattsuppfödare så är det väl inget fel med det, förutom att det redan finns massa huskatter i alla former och färger redan innan…

#1 Håller med!

Att säga att alla raskatter borde tas bort är ju helt sjukt. Att man väljer raskatt beror nog inte bara på utseende utan även på att man kan veta ungefär vilket temperament katten har etc.

Samma anledning som varför många inte vill köpa blandrashudn trots att den bara ska vara sällskap.

I Sveruge finns inga riktiga vildkatter så då måste ju alla huskatter vara ättlingar till raskatter som korsats vilt med varandra i något skede. Eventuellt med inblandning med vildkatter som kanske fanns här förr. En huskatt är detsamma som en blandrashund. Dessa borde vi nog inte heller ha. De flesta "uppfödare" är oseriösa och det händer att raser med liknande sjukdomar korsas vilket inte alltid slutar bra. Mer rasavel och mindre buskavel hos alla djur! Att vissa raser har avlats sönder är såklart inte bra men man får väl hoppas att domare, föreningar och uppfödare också inser detta.

Det största problemet egentligen är väl att huskattsuppfödning sker i princip aldrig seriöst. Och med en sån mättnad marknad kan man ju undra om det skulle funka att sköta en sån uppfödning seriöst?

Men jag tycker inte det ska vara totalförbud bara för att man har en huskatt, men då tycker jag att det ska ske seriöst. Även om jag tycker man ska tänka någon gång extra varför eftersom det redan finns så många huskatter. 
Men har man hem innan och har tänkt igenom det noga så visst.

Sen tycker jag inte att raskattsuppfödningen ska behöva lägga ner heller som vissa tycker. Det är en seriös uppfödning och det är ett väldigt litet antal katter i jämförelse med huskatterna. Och inte ska raserna behöva minska eller försvinna bara för att det finns massor av hemlösa katter. Det är inte där problemet ligger. Och vill man ha raskatt så köper man heller ingen huskatt. 
MEN man måste väl börja kika på om inte den marknaden för sin egna ras börjar vara mättad. Vissa raser är väldigt populära att föda upp verkar det som.
Och det verkar samtidigt bara bli vanligare och vanligare med blandraskissar. Så på sätt och vis kommer det bidra till fler huskatter och fler hemlösa katter. Men det gäller ju vilken katt man än föder upp. Risken finns att den seriösa köparen inte är lika seriös som man trodde.

#3 #4 vad menar ni med oseriös avel? :)

#1 Men gör det något att det "redan finns en massa huskatter"? Om man skulle vilja starta en seriös uppfödning på huskatter så är väl det superbra.

Avel behöver väl inte alltid innebära avel på egenskaper som vi människor önskar, alltså tänker då yttre egenskaper? Många raskatter är ju unika och populära, MEN det behöver inte betyda att de har hälsan och det kan ofta komma i andra hand i avlen efter den "perfekta" katten. Raskattuppfödare vill gärna ta kullar på sina vackra katter med den perfekta stamtavlan och om denna katt då råkar ha någon liten defekt så blundar man gärna för det :/ Jag tror att det skulle bli en sundare avel med huskatter faktiskt, där inte utseendet betyder allt. Nä, hälsa framför rasstandard anser jag!

#5 Tex att man tar en kull på sin huskatt bara för att få gulliga ungar som man sen kan ha svårt att hitta hem till eller att man har okastrerade utekatter som får kull efter kull.

Men om man har en önskan att avla varför köper man inte då en raskatt?

Utifrån vad jag förstått här på forumet så är det en minimal andel av övergivna katter som är raskatter och hamnar på katthem. Raskatt och huskatt tillhör egentligen två skilda delar av kattmarknaden. Det är ungefär som att tro att Dolce Gabbana konkurrerar om jeansmarknaden med säg dressman eller GeKås. Visst de säljer båda jeans men kunderna som handlar på respektive ställe tillhör olika kundsegment.

Investerar man 5000+ kr så finns det dessutom incitament att bry sig mer än ett småköp på 100 kr. Betalningsviljan visar också på att man har disciplinen att ta stora kostnader och att katten får vård när den behöver det.

Därmed inte sagt att alla huskatter står utan försäkring och vård, däremot är de underrepresenterade sett till populationen av katter, när det kommer till att få behövd vård samt försäkrade.

Har man avelsdrömmar så är man väl seriös nog att få ihop vad raskatten kostar, klarar man inte det så har man inte råd med vad en kull kan kosta när det går fel. Säg 5000 kr är inte mycket pengar om man verkligen vill något, sen tillkommer mer kostnader.

#4 "Men har man hem innan och har tänkt igenom det noga så visst."

Fast där håller jag absolut inte med. För om man har hem till alla, så innebär det ändå att de katter som redan finns som lever ett fruktansvärt dåligt liv får vänta, bara för att någon med flit tillverkar kattungar som fyller upp de hemmen. Och det är ju inte bara några veckor de får vänta, de får vänta ett helt liv (hur långt det nu blir när de lever på så hårda villkor).

Så: Så länge det finns hemlösa katter tycker inte jag det är okej med huskattavel, eftersom det bara gör illa för de hemlösa katter som redan finns.

Jag tycker heller inte om raskattavel, som jag sagt tidigare. Många vill inte ha huskatt, de vill veta stam och allt annat sånt, men många gånger så skulle raskattköpare istället ha tagit sig an en nödlidande huskatt om de inte hade blivit övertalade att köpa raskatt = raskattavel påverkar antalet hemlösa, men i mycket mindre skala än huskattaveln.

#7 vilka egenskaper är okey att vilja avla vidare på hos huskatterna då?

# 7 okej, för vi har en hona som blev dräktig, vi ska kastrera henne efter kullen, hon får sina ungar när som helst. Ni tycker säkert att vi är jätte oseriösa, men vi ska se till att sälja dessa katter för ett bra vettigt pris till människor som känns seriösa. Om vi misslyckas är katterna välkomna att stanna här hos oss. Det tycker jag också kan anses vara seriöst…

Jag tycker även att det är fel med att "Köpa raskatt för att avla" - har man inget mål med aveln ska man hålla sig borta, tycker jag. Det är antagligen väldigt många som avlar på sina raskatter för att de tycker om det helt enkelt, inte för att utveckla rasen till det bättre.

Och i mina ögon är även det en smula oseriöst, även om de avmaskar, vaccar, märker, kastrerar och försäkrar innan flytt - för de är ändå framavlade för att det är gulligt, precis som de oseriöst framavlade huskattungarna är.

Det här med att avla bara för avlandets skull (utan direkta mål) är ju som vilken hobby som helst - gillar man att tillverka smycket så köper man grejer till det för att sen sälja de färdiga varorna. Lite så känns det ibland med raskattavel - det är en hobby att tillverka ungar som man sedan säljer.

#11 Se till att avmaska och vaccinera ungarna innan flytt, och helst även ID-märka dem!

Ja sån avel är klart oseriös i mina ögon, eftersom dessa ungar föds utan orsak. Får de bra hem så innebär ju det att de ockuperar dessa hem för katter som behöver dem 1000 gånger bättre, alltså de nödlidande katterna som fötts till ett liv av svält och kyla. Men nej, istället för att de får bra hem så ska det födas fler ungar helt i onödan, så att de som verkligen behöver hem inte får några.

Förhoppningsvis så läser man på innan man köper raskatt om den rasen man intresserar sig för. Samt vad avelarbetet egentligen innebär.

Inte tusan köper man segelbåt för att segla jorden runt utan att veta något om båtar.

Så jag anser att det är helt ok att hellre köpa en raskatt om man har avelstankar, dock ska man lägga ner arbete på att läsa på om vad det innebär innan köp.

#13 Ja vi tänkte avmaska och vaccinera dem, jag kan förstå det oseriösa, men jag känner ändå mig mycket mer seriös än dom som kastar iväg ungarna så fort som möjligt till vilken person som helst. Vi tänkte i alla fall anstränga oss för ungarnas skull!

#1

Såklart att raskattsuppfödningen också påverkar antalet hemlösa katter.

Hur då?

#16 Jag kan tänka mig att #1 menar det som jag skrev längst ner i #9.

Visst påverkar det, även om det inte påverkar i alls så stor skala som huskattavel. Till exempel: Om det skulle vara väldigt ont om raskatter skulle nog de flesta kattälskare köpa huskatt istället för att stå på kö i flera år för att få raskatt.

#15 Att avmaska och vaccinera kattungarna  är bra, glöm inte att ID märka dem med Chip.  Skulle de någon gång komma på villovägar hittas ägaren till din kattunge och den slipper att bli en hemlösing.

Du registerar nya ägaren med Id nummret, registeringen är gratis hos SVERAK.   Det är så jätteviktigt.

Det stora problemet är att det finns människor som inte borde föda upp som föder upp. Sedan spelar det mindre roll vad för katt de föder upp.

Seriös avel handlar inte att vaccinera, veterinärbesiktiga, ID-märka kattungarna och ta betalt för dem. Seriös avel handlar om en långsiktig plan. Ett långsiktigt hälsoarbete kombinerat med att arbeta för att bibehålla rastypiskt temperament, en redan bra exteriör och/eller förbättra den.

En inte alls oviktig aspekt är ju just marknanden. Om jag inte kan få mina kattungar sålda pga. att marknanden är mättad kan jag inte föda upp mer. Skillnaden på mig och random huskattuppfödare är att jag behåller mina kattungar och fortsätter leta nya hem till dem även i vuxen ålder medan random huskattuppfödare får panik och slumpar bort kattungarna för ingenting. Intalar sig att de nog kommer hamna i ett bra hem (vilket de flesta säkert gör).

Eftersom jag inte vill att marknaden ska mättas, inte av ekonomiska skäl utan just för att jag vill ha goda hem som väntar på katterna, är jag väldigt noga med att inte ta kullar jag inte tror bidrar med något bra.

Marknaden ska tömmas på katter som kommer från oansvariga uppfödare som inte tänker längre än näsan räcker och fyllas på med katter som kommer från ansvariga uppfödare. Det är på lång sikt det enda som kan höja kattens status.

Men just nu sitter det ett dussin kattägare (säkert fler) ute i landet som tycker att just deras lilla Snuttan är världens mest perfekta och goaste katt så hon bara mååååååste få kattungar. Vem hon får kattungar med spelar ingen roll. I ett bättre scenario söker ägaren iaf upp någon hankattsägare och vet att hanen är en trevlig och till synes frisk katt men mer vanligt är att honan bara får gå ut och finna sin egen karl.

Även om Snuttans kattungar vaccineras, veterinärbesiktigas, ID-märks och säljs för 1500 kr/st har det aldrig handlat om seriös uppfödning. God omvårdnad, ja. Seriös uppfödning, nej. Det går inte att föda upp seriöst utan att ta hänsyn till marknaden. Just nu är huskattmarknaden mättad med ett överskott på i runda slängar 100000 hemlösa katter. Det är kanske inte läge att ge sig in i seriös huskattavel just idag.

#19 Mycket bra sagt! Jag instämmer i precis allt och hoppas att alla andra också gör det!

#16

Jag menar precis vad # 17 skrev. :) När jag och min sambo ska köpa kattkompis till våran huskatt kommer det bli en devon rex. Men fanns det inte några raskatter skulle vi köpa en huskatt istället. Visst finns det de som säger raskatt eller inget katt, men många skulle nog köpa en huskatt om det inte fanns raskatter eller om de var ovanliga och kostade galet mycket pengar.

# 19 Jag tänkte också ta hand om katterna och se till att de får bra hem, jag tänker inte slänga bort dom bara för att vi inte hittat nåt hem åt dom. I de läget skulle jag behålla dom tills någon vill köpa dom, och jag är ju en vad ni kallar oseriös uppfödare, så jag tycker att du ska tänka lite innan du drar alla över en kamm, för de finns faktiskt folk som jag som har huskatter som också tar hand om ungarna hur seriöst som helst.

Jag har faktiskt läst på en hel del om katter och avel bara för att vara beredd på allt som kan hända, jag har lagt undan pengar för eventuellt kejsarsnitt och har redan nu skaffat seriösa köpare till våra små älsklingar.

#22 Att få en kull "färdig" till nya ägare kan du samtidigt ta med dej din hona till veterinären för kastrering, man kan få ett bättre pris om man tar allt samtidigt, ett paketpris.

 Att kastrera mamma katt vid sista vaccinationen är en lämplig tid, då är ungarna 12 veckor.

Om din katt är en som går ut och in som hon vill kan hon komma i löp redan när ungarna är en vecka, för att hindra det så är P-piller bra att ge mamma katt  och hålla henne inne tills hon är kastrat.

Hoppas kattungarnas nya ägare tar ansvar över att kastrera sina sällskaps katter, informera dem hur viktigt det är.

#5 Delvis att man gör nödvändiga tester innan man tar kullen. Men sen även att man idmärker, vaccinerar och besiktar katten innan leverans. Så seriöst det bara går. Men jag tycker #19 skrev en väldigt bra förklaring.

#6 Dock krävs det inte mycket för att en katt ska få avelsförbud. Så registrerade uppfödare kan inte avla på katter med defekter.

#9 Nej jag tycker att man verkligen bör tänka sig för om ens huskatt kan föra något vidare. Inte bara att man ska ta en kull för att det skulle vara roligt.

Jag tror dock det du pratar om att det finns många som skulle ha köpt huskatt istället inte stämmer. Det är nog en väldigt liten grupp som skulle ta en huskatt istället för raskatten man ville ha egentligen.
Och det är som sagt inte där problemet ligger när det gäller problemet med hemlösa.

Och sen förstår jag inte varför man ska stoppa den enda seriösa aveln som finns.

Men om man hela tiden ska hålla fast vid att man inte får avla på huskatter så kommer ju deras status aldrig att öka. Man måste ju börja någonstans, så varför inte göra en "ras" av svenska huskatter? Om man sköter allt på samma sätt som raskattuppfödarna, veterinärbesiktar innan, väljer lämplig hane som också testas och sedan vaccinerar, id-märker ungarna osv och sedan säljer dem vid lämplig ålder för ca 1000kr.

Som mål har man då att ordna stamtavlor även till huskatter och att föda upp friska och trevliga katter. Varför skulle inte det vara okej? Det är ju det enda sättet att kunna få upp ögonen hos kattköpare att ställa krav på säljarna och öka statusen hos huskatten.

Dessa katter kommer att kunna locka ytterligare en grupp, de som önskar huskatter, fast från seriösa uppfödare. Förhoppningen att sträva mot är ju då att få ut information om att köpa även huskatter från "riktiga uppfödare" och på så vis konkurrera ut de oseriösa. Jag skulle iaf tillhöra gruppen som jättegärna skulle köpa en kattunge från en sådan uppfödare :)

#25 Frågan är vart man i såna fall ska börja eftersom huskatter är alla katter utan stamtavla?

Det är ju katternas status allmänt som måste höjas, inte enbart huskatternas. Och som det är idag kommer det inte att hjälpa om några gör det seriöst eftersom det fortfarande kommer finnas dom som gör det oseriöst. 

Varför då inte satsa på rasen europé t.ex?

#24 I en drömvärld ja ;) I verkligheten är det ju så att små defekter kanske inte syns på katten vid första anblick, uppfödaren vet dock att något kan vara fel, men blundar för det, dvs kollar inte upp det innan avel för "den linjen har ju alltid varit så frisk". I och med detta val bär sedan linjen på denna "osynliga defekt" vilket kan skapa problem, "men de är ju vackra".

Vissa kan säkert med bestämdhet hävda att en sådan uppfödare är inte seriös och det är mycket ovanligt att uppfödare resonerar så, men då är dessa personer troligen mycket naiva. Har man en vacker katt som man väntat ett år med att få para och sedan visar sig en liten "defekt" så väljer nog knappast många att strunta i aveln och kastrera katten direkt istället. Ungarna kan ju bli "lika uppskattade som mamman på utställningarna i framtiden".

#25 Bra tanke, men tyvärr tror at att vägen dit är extremt lång och näst intill omöjlig att nå som det ser ut idag.

Risken är att det blir mer "okej" för vem som helst att föda upp Svensk Huskatt om det dessutom blir en "ras".

Det positiva vore att det kanske kunde få folk att föredra Svensk Huskatt med stamtavla istället för de utan.

#27 Ja tyvärr finns det såna hemska människor också. Men man ska inte döma alla raskattuppfödare utifrån det. Jag känner ingen som inte låter hälsan gå först. 

Mycket kan antagligen snabbt upptäckas hos veterinären inför parningarna. Eller t.o.m på en uställning. Om det kommer fram något så lär ju inte den katten få vinna eller hur?
Min katt fick snabbt avelsförbud bara genom en veterinärsbesiktning.
Något jag lätt skulle ha kunnat avla fram katter utan stamtavla med.

Och då kan man heller inte blunda för defekten och fixa stamtavla till ungarna. Och då kommer man heller inte få vara registrerad uppfödare längre.

#26 Men hallå, ALLA raskatter började ju som "huskatter", utan stamtavla. Jag håller inte med om att alla katters status behöver höjas utan just huskatternas då det är dessa man kan få ovaccinerade gratis. Saken är ju att man måste börja någonstans, om några år efter "många" börjat med seriös huskattavel kanske man kan börja konkurrera ut de oseriösa, informationen måste ju spridas först. Målet måste ju  också vara att bli av med de hemlösa katterna, knappast imorgon eller om ett år, men kanske om 5 år eller om 10 år, annars blir det ju aldrig bättre. Om man ska lösa problemet på ditt sätt så skulle man väl behöva skjuta av alla hemlösa katter och hoppas på att huskatten utrotas och sedan bara ha raskatter, som kastreras innnan de säljs så att bara registrerade uppfödare kan avla.

#30 Så varför inte fortsätta med europé som väl var den "svenska huskatten"?

Sen undrade jag bara lite mer vart man ska börja. Jag tycker inte det är en dålig idé med en seriös uppfödning. Alla katters status måste höjas, men för att det ska hända måste det först komma fler lagar. 
För det finns dom som inte tycker det är värt att lägga ut pengar på katter. Absolut inte kastrera, absolut inte idmärka och vaccinera. Jag har blivit idiotförklarad x antal gånger för att jag betalat för mina katter. Och ännu värre, jag såg inte till att få tillbaka pengarna genom att ta kattungar på dom!

Så alla katters status behöver höjas, och jag tror inte lösningen riktigt än är att man ska börja med seriös avel på huskatter. Marknaden är för mättad fortfarande.

#29 Säg astmaliknande symtom exempelvis, som bara visar sig när katten anstränger sig. Detta märker ju troligen uppfödaren, men kanske väljer att blunda för det för det "märks" ju inte. Jag tror att sådana saker är vanligare än man tror. "Det är ju inte alls troligt att det ärvs vidare till kattungarna." Om man istället avlade enbart på temprament genom huskatter, då skulle just denna katt inte vara lika värdefull att avla på då inte utseendet blir lika viktigt.

#31 Ja, men resonerar man så så kommer man ju aldrig framåt. Då kommer det ju ständigt finnas ca 100 000 hemlösa huskatter som behöver hem. Om ingen engagerar sig att göra något handfast åt det så fortsätter det ju så i all framtid.

Anledningen till att folk tänker så som du beskriver är ju att det finns billiga huskatter att köpa/få. Kommer vi ifrån det så har ju katten vinnit enormt mycket i status. Så visst, antingen bort med alla huskatter och satsa på Européer eller låta huskatten också bli en del av en seriös avel.

#25

Jag har propagerat för det i… jag skämtar inte om jag säger 10 år. Det händer ingenting. Absolut ingenting. De huskattuppfödare som säger sig vara väldigt seriösa är inte intresserade av att gå ihop, starta en förening och börja stambokföra katter. Jag kan inte tolka den totala passiviteten på något annat sätt.

Jag vet inte, men kanske en del av charmen är just att köra sitt eget race. Skita i alla andra, inga krav från något annat håll än sig själv?

Eller faktiskt, de behöver inte ens gå ihop och starta en stambokförande förening. De kan gå med i TICA och stambokföra där (jao, TICA för ett genetiskt register och tillåter avel och registrering av huskatter) och det finns minimalt med regler inom TICA men inte ens det händer.

Fast är det inte så att alla raskatter härstammar från huskatten i grund och botten? Att en del huskatter hade en viss egenskap som man tog reda på och på så vis utvecklade en ras utifrån det?

Och en del raser är korsning av andra raskatter som i grund och botten kanske kommer från huskatten ?

#32 #33 Det är tragiskt om det finns dom som gör så. Men det kan man ju som köpare undersöka vidare också. Är det ett problem så lär man ju hinna märka det om man t.ex är på besök. 

Och samma problem kommer ju antagligen finnas även om det börjar avlas seriöst på huskatter. Även om det är temperament, så kommer folk ändå titta på kattens färger osv. Och då kommer samma oseriösa uppfödare som du tror är vanligt göra samma sak. 

Anledningen varför jag tror som jag gör är för att problemet med hemlösa katter är så stort. Vart kommer det att hjälpa idag om det finns några få seriösa?
Jag tror helt enkelt inte lösningen bör börja där. Alltså att avla mer.

Och man har ju ändå mött några som anser sig vara seriösa och brinner för huskatten. Minns speciellt en som födde upp raskatter och huskatter tills hon blev registrerad. 
Men mer än så hände ju aldrig. Hon födde upp dom, sa att hon ville höja deras status. Men hon gjorde inte ens samma arbete som med raskattskullarna.

Så jag förstår helt enkelt inte hur det skulle gå till att kunna få till ett sånt seriöst arbete samtidigt som man ska lyckas minska dom hemlösa huskatterna.

#35

Alla härstammar vi från en amöba långt tillbaks i tiden. Självklart härstammar alla raskatter från förfäder som inte varit raskatter utan oreggade katter. Vissa raser har utvecklats naturligt (tex. maine coon, norsk skogkatt, europeiskt korthår, sibirisk katt) och inom alla dessa raser utom norsk skogkatt kan man fortfarande mönstra in oreggade katter från rasens hemområde om de uppfyller rasstandarden. Det intressanta är dock att det hemskt sällan är nybörjarna som ägnar sig åt att avla med noviser utan det är ofta uppfödare med en längre tids erfarenhet och som sitter på mycket kunskap. När man avlar med noviser krävs det att man är extra försiktig och uppmärksam eftersom man ju faktiskt inte vet någonting om vad katten bär på.

Det paradoxala blir alltså att det bör vara "experter" som ägnar sig åt avel på oreggade katter men när det gäller huskatter är det ju hemskt sällan människor med lång erfarenhet och mycket kunskap som ägnar sig åt den typen av avel.

När "min" ras upptäcktes var det en icke-insatt kattmänniska som hittade en lockig katt. Började hon experimentera på egen hand? Nej, hon kontaktade uppfödare av cornish rex.

Så visst, man kan avla på oreggade katter men det krävs försiktighet och kunskap. Det är inget rookies bör ägna sig åt.

#32 Men det är ju mindre chans hälsofel upptäcks hos huskatter där "jag vill bara ha en kull på mina söta katt"-mentaliteten råder. Ärligt, hur många huskattsuppfödare vet du som hälsotestar sina avelsdjur?

#38 Men det är ju just det jag säger att jag vill ska kunna uppnås. Att SERIÖSA ska avla på huskattter och konkurrera ut de andra…asch läs mina tidigare inlägg nogrannare, orkar inte ta om det.

#39 håller med dig, seriös avel på huskatter! *tummen upp*

Och då ska man endast avla på friska djur med bra temperanent och skita i utseendet!

För när utseendet spelar roll tar det tyvärr lite på tempemaneten och hälsan :/

#39 Men vart ska det börja då? Ska alla huskatter kunna vara med? För som det är nu så finns det huskatter som egentligen kanske är norsk skogis, eller ragdoll osv. Finns även dom katter som kanske inte blivit registrerade just för att det finns ett avelsförbud. 

För jag tror ju hellre man ska rikta in sig på europén i såna fall istället för att komma fram med en "ny" svensk huskatt. Om man ska börja snacka om att göra huskatten till en riktig ras eller hur man nu ska uttrycka det.

Eller ska det bara vara att man gör ett seriösare arbete och testa djuren och idmärka dom osv? Alltså ingen stamtavla, men kanske härstamningsbevis? För det vore kanske en aning lättare.

Jag undrar vad för hemska uppfödare vissa råkat ut för som bara ser på utseendet och inte temperament och hälsan.

Men som jag sa tidigare så tror jag folk kommer att tänka på utseendet ändå. Och en oseriös uppfödare kommer alltid vara oseriös vilken ras det än skulle gälla.
Och precis som att man själv ofta söker efter ett särskilt utseende hos sin katt så kommer antagligen uppfödaren också göra det.

Bland all uppfödning så är temperament och hälsa en viktig del. Och bara för att man strävar efter en viss standard så betyder det ju inte att man skiter i resten.

#42 om du syftar på mitt inlägg så är det ju så att ras katter måste ju se ut på ett sätt, ha rätt temperament och bra hälsa. Och för att få allt kanske honan har jätte bra utseende, hyfsat temperament, och hanen har okey utseende men super tempement, perfekt för då komplementerar dem varandra. Men ska man verkligen avla på djur som bara har okey utseende  eller hyfsat temperament?

För det är ju det folk gör idag. Om honan har en svaghet väljer dem en hane som väger upp den svagheten, och frågan är ju om honans svagehet gör att hon ens borde gå i avel?

Detta gör man för utseendets skull, men även för att man annars skulle få för dåligt "avels bas" och bli tyungen att inavla då man har så få "perfekta" djur.

Så vad är okey att avla som inte är perfekt? mest tänker jag temperament då alla ras katter jag stött på vart jätte fina ras typiska men okey tempermanet, medans mina huskatter har super temperament ;)

#42 Jag vet inte vad du lever i för drömvärld när det gäller uppfödare. SÄg såhär tex, en uppfödare tar hem en underbart vacker katt från en uppfödare i USA, katten har även en mycket lovande stam. Detta kostar ju självklart massor med pengar. Sedan när uppfödaren har katten hemma märker hon att katten fräser, bits och springer och gömmer sig - för att senare kanske bara hålla sig undan. Vad gör uppfödaren då tror du? Avlar eller kastrerar?

Det kan självklart bli så med en ev huskattsavel att man även då vill avla på de finaste katterna OM de är friska. Men hälsa och temprament är lättare att hålla på om man inte ställer ut katten, vilket är min tanke.

Med marsvin finns det något jättesmart tycker jag. På utställning kan man självklart ställa rasmarsvinen i ras, men det finns även möjlighet att ställa dem i "pet" - i denna klass kan man även ställa ALLA oregistrerade marsvin. I den gruppen tittar man helt och hållet på hur marsvinet är skött - friskhet, hälsa, hull/muskler och temprament, men självklart också på tänder, tassar, ögon osv så marsvinet inte har något fel där. I denna utställningsklass får man alltså ett bevis på att man tar väl hand om sitt marsvin+att marsvinet har bra temprament. Kan inte det komma in i kattvärlden, så det blir tydligare att tempramentet spelar roll? Fanns detta att tillgå bland huskatter kunde man ju få enform av bevis på att katten verkade frisk och har bra temprament.

#43 Men lång ifrån alla djur är perfekta enligt standarden som finns. Så ibland får man använda vissa katter som har ett okej utseende. Men att seriösa uppfödare struntar i att temperamentet inte är på topp tror jag inte. 

Saken är den att det är ju väldigt individuellt hur temperamentet är. Sen vet jag inte vad du räknar med som är ett super temperament.
Många tycker att mina katter är osociala och tråkiga just för att dom inte vill vara uppe i famnen och dom går inte och stryker sig mot första bästa människa. Men för oss är dom jättesociala, men vi förstår ju även att dom kanske inte vill att man bär runt på dom.
Och vi förstår självklart att dom inte vill hälsa på allt och alla som kommer och hälsar på.

#44 Hamnar den hos en seriös uppfödare är det väl klart att den kommer att kastrera om katten visar sig vara aggressiv. 

Varför skulle hälsa och temperament vara lättare när man inte ställer ut katten? När man ställer ut katten får man ju även se hur katten reagerar i en sån situation. En katt som visar aggressivitet får inte vara med. Katten får väl även genomgå någon slags veterinärundersökning innan dom ens får komma in på utställningen om jag inte tänker helt galet.

På utställningar så hanteras djuren och dom tittar ju inte enbart på utseendet. 
Temperament spelar roll för katter.
Och man kan ju ställa huskatter också redan nu om man vill.

Det finns en standard hos alla raser, men det betyder inte att det är utseendet som betyder allt.

#45 men men tyvärr bli folk som föder upp lätt för inriktae på utställnings poäng och titlar på sina djur. Det är det vi snackar om. Det går lätt över styr och går ut över djurens hälsa, som "springa in i väggen" katterna, och dem svanslösa hade väl nåt hälso problem också om jag inte min fel? Och när det blir så kan man väl inte ha avlat  på hälsan?

#46 Tyvärr ja, men det är ändå långt ifrån alla som medvetet avlar på katter med dåligt temperament. Eller som medvetet vet att katten inte är helt frisk och ändå avlar. 
Och det jag ville ha sagt med mitt är att det kommer antagligen alltid finnas oseriösa uppfödare och då spelar det ingen roll vilken ras det är. 
Är det någon som vet om en defekt och ändå skulle kunna dölja det skulle det inte spela någon roll vilken ras det är.

Så man kan inte dra alla över en kant. Att en katt har sämre standard är ju inget som kommer att vara sämre för hälsan. Och ibland kan någon katt med dålig standard ändå få fram kattungar som kommer ha bra standard.

Dom har haft problem och folk jobbar hårt med det idag. Alltså jobbar dom extra mycket för hälsans skull.

Sen finns det ju bättre och värre raser. Vissa borde väl egentligen inte ens få avlas på om man frågar mig.

Personligen tycker jag att alla katter är lika mycket värda och en raskatt är inte finare än en huskatt. Om man ska dra ned aveln och fixa lösningen på problemet med alla hemlösa kissar så borde man väl dra ned på aveln på ALLA raser eller ickeraser, eller vad ni vill kalla det för. Då skulle ju de hemlösa få en större chans till ett hem.

Och många raskattsuppfödare vill väl tjäna pengar på ungarna och vill att de ska ställas ut etc, blir inte det oxå fel då? Sjävklart tycker jag att kattens status måste öka och att det inte ska finnas några hemlösa stackars kissar. Men raskatterna har ju oftast högre status än huskatterna (av ingen anledning enligt mig), kanske borde det hittas ett sätt att få upp huskatten och raskatterna till samma status oxå.

#46

Kanske ska tillägga då att en katt som inte har rätt temperament klarar heller inte av en utställning, eftersom du påpekar att uppfödare enbart går på utseende.

Men om man enbart går efter utseende, varför tror du då att alla dessa hälsoprogram finns och tester utförs?

En uppfödare som avlar på djur som kanske har visat positivt på tex PKD får troligen sitta kvar med alla sina ungar också, då ingen vill ha dem.

Så med alla krav som ställs på en avelskatt säger det väl sig självt att 100 % av de tilltänkta katterna inte passar för avel. Tråkigt för uppfödaren, men shit happends.

#43

Hur ska du ha det? I inlägg 40 tycker du att det är negativt att avla efter ett specifikt utseende. I inlägg 43 ifrågasätter du om man ska avla på en raskatt som bara har okej exteriör?

Och visst får vi finna avelspar som kompletterar varandra och/eller förstärker varandras egenskaper. Vi vill bevara och/eller förbättra egenskaper. Har jag en hona med små öron försöker jag hitta en hane med större öron (min ras ska ha stora öron). Inte tusan diskvalificeras hon från avel för att hon har lite små öron. Om vi bara ska avla på de perfekta individerna har vi inte tillräckligt med katter att avla på för att avelsbasen ska hållas sund. Det duger att vara frisk, ha bra temperament och okej exteriör.

Min bild av uppfödare skiljer sig verkligen diametralt från din. Jag känner inte en uppfödare som tummar på temperamentet. Vi lever ju med våra katter, de är sällskapsdjur och vi uppfödare har valt den ras vi har valt för att vi gillar de rasspecifika egenskaperna. Både utseende och temperament.

Och ja, uppfödare med lite hjärna bakom pannbenet kastrerar även en import om den visar sig vara olämplig för avel. Vet du vad, det händer i verkligheten också. Jag känner en uppfödare som skickade tillbaks sin importhane till uppfödaren när det visade sig att han hade ett ruskigt temperament. Känner till ett flertal som har kastrerat importer pga. hälsoproblem.

Alla uppfödare vet att uppfödning är en hobby som kostar pengar. Vi vet att importer medför stora ekonomiska risker, men vi är inte så pengakåta att vi avlar på undermåliga djur bara för det. Det är dålig business att sälja kattungar med hälsoproblem eller dåligt temperament också eftersom vi enligt lag är tvungna att ersätta köpare för sådant. Vi kan tilldömas att betala tillbaks köpesumma, betala veterinärvårdskostnader och skadestånd.

Finns det röviga uppfödare? Jepp och de ska inte föda upp, men det är inte så att huskattuppfödare per automatik blir seriösa bara för att de skiter i utseendet (vilket de ofta inte alls gör).

#48

Angående att tjäna pengar. Ja, jag skulle vilja tjäna pengar på min uppfödning men det gör man inte. Det landar som bäst på plus minus noll. Jag landar på minus alltid, trots friska katter och komplikationsfria förlossningar.

har som liiite svårt att tro på det faktiskt.. kan stämma för dig, men jag tror inte att det gäller alla uppfödare..

Svarar på flera på en gång här…

Gällande temperament huskatt vs raskatt. Tänk vad olika erfarenheter vi har! De huskatter jag känt närmare har varit rädda individer som inte varit särskilt sociala (min nuvarande husis exkluderad), medan mina raskatter är trygga och sociala.

För övrigt har jag tre vuxna honor. En är fin, vunnit BIS flera gånger på utställning. De andra två är ok utseendemässigt. Inga fullpongare direkt, men båda har kvalitéer. Den fina har aldrig fått en enda kull, trots bra utseende och supertemperament. De andra har fått kullar, tack vare sina temperament och att de klarade hälsotesten, samt har bra mammor bakom sig. Tänka sig…

Jag har gått plus på bägge mina kullar förresten, OM jag inte räknar inköpspris av mödrarna, mödrarnas försäkringar, mat, eventuella veterinärkostnader etc. Då har jag gått minus så det skriker om det!

Men inköpspris, försäkringar, mat och eventuella veterinärkostnader är ju på mammakatt. Det ska ju ändå betalas med eller utan ungar så det tycker inte jag att man kan räkna.

#49 nej ingen agressiv klara en utställning, men det krävs väl mer av en katt än att dne tycker det är okey att hanteras av främlingar?

Så man måste ha bevis på att "sprigna in i väggen katter" inte har problem med andningen, luftvägar osv innan dem får gå i avel? då borde man ju inte ha så många såna kvar godkännda för avel? *tummen upp för dem som avlar emot en bättre nos på dessa raser*

Och dem utan svans kollas också att inga kullsyskon födes med  problem pga svanslösheten?

Måsten man verkligen kolla sånt innan man får avla på djuren? tror inte det va :P
Så länge djuret kan leva och må bra så är dem godkänna i avel, men om vi jämför dem med kanske andra raser, så kanske dem kunde må bättre om dem inte såg ut som dem gjorde?

Man hälso kollar, men man hälso kollar inte mott dem får problem djuren får pga utseendet :P

#50 Min ÅSIKT är fel att avla efter utseende. Uppfödares MÅL är bra utseende, friska djur och bra temperament. Och jag ifråga satte att man använde en hona med okey temperment :P

Sen som dem sa är det ju lite vad man anser är okey temperament osv, då katter är ett sällskaps djur så tycker ju jag dem ska vara sociala mot människor. Men många katter är ju inte det. Jag behöver inte ha mina djur i knät, men vill ju ändå ha ett socialt djur om jag har det för sällskap :P

Kan inte du ta och räkna ut hur mycet det kostar med vaccination, avmaskning, märkning och reggning av stamtavlan + foder den korsta tid hos dig ungen äter foder, och sen förklara hur det kan bli 6.000:-?

Ca pris: Vaccination 200:-, avmaskning 200:-, id-märkning 200:- och registreringen kan väl kosta max 200:-? och så mat på det, kanske 500:-? 1.300:-/kattunge, vad går dem andra 4.700:- till?

#52

Jag är inte på något sätt unik. Eller jo, jag har än så länge sluppit kejsarsnitt, kostsamma behandlingar för infektioner/skador osv.

#54

Ja, en mammakatt du kanske inte skulle haft om du inte vore uppfödare. Alla de honor jag har idag (3 st) har införskaffats specifikt för avel. Hade jag inte varit uppfödare hade jag inte haft 4 katter (en hane ute på foder också). Uppfödare har merkostnader i form av fler katter, ofta dyrare katter (högre inköpspriser), högre försäkringspremier, högre veterinärkostnader (jag veterinärbesiktigar alla mina avelskatter extra som vuxna, sällskapskatter besiktigas i regel enbart bara en gång i sitt liv och det är innan de flyttar till sin nya ägare) osv.

Visst är kullkostnad en sak men vi uppfödare har uppfödningskostnader och när iaf jag sätter pris på kattungarna är det mina uppfödningskostnader jag försöker täcka. Min uppfödning är ett svart hål.

Tycker det låter hemskt att införskaffa enbart för avel. Meningen är ju att man ska älska sina katter och ha dem av den anledningen. Fast det är ju min åsikt och det är ju självvalt att avla och tycker ändå att de kostanderna är självvalda, tycker det lät väldigt hemskt iaf! Sen tycker jag att ni ändå inte kan räkna in de kostnaderna, jag betalar oxå för mina katter, min inte sitter jag och räknar minus på dem..

#55

Innan du ens har kattungarna i handen till försäljning är det en MASSA utgifter som ska ut.

För att nämna några så är det:

Inköp av hona.

Ev inköp av hane alt låna till en kostnad. Plus ev resekostnad till hane.

Diverse tester.

Medlemskap i klubb.

X antal utställningar som kostar i både mat, resa och anmälningsavg.

När ungarna kommer får du högre mat och sand åtgång. De ska vaccineras, id-märkas och veterinärbesiktas. De ska ha sina stamtavlor. Det kostar att annonsera. Dessutom är det ingen garanti att de flyttar vid 12 v ålder.

Nu har jag säkert glömt en hel massa saker, som försäkringar på ungarna tex, och bara där har du flertalet tusenlappar som bara flyger iväg.

Nu antar jag att du menar att det är perser/exotic du syftar på när du nämner en ras som "springa in i väggen katter". Så vitt jag vet så är det INGEN ras som har andningsproblem på det viset att de har någon form av hälsoprogram man följer för att få bukt med problemet.

Men det säger sig väl självt. Är katten inte ok i hälsan bör den väl inte gå till avel? En katt som har problem med andningen har kasne astma den får medicin för, och det är väl inget att avla på?

Men jag vet inte annars vad det är för typ av bevis du syftar på?

#55

Som jag redan har förklarat är det inte bara själva kostnaden för kullen som räknas utan hela uppfödningen och nej, jag tänker inte lägga upp min kassabok till allmän beskådan men jag kan ge lite smakprov på min yngsta hona (uppfödd av mig och stannar för avel).

Parningsavgift=2400 kr

Resa till och från hane~1000 kr

Veterinärbesiktning+vaccination 1= 740 kr

ID-märkning+vaccination 2~750 kr

Registreringsavgift (bara registrering, stamtavla kostar extra)=23 USD vilket idag blir ca 160 kr

Redan nu är jag uppe i över 5000 kr och då har jag inte räknat med att hon har ätit och skitit under tiden. Jag har inte heller räknat med blodgrupperingen (jag blogrupperar alla kattungar oavsett om de stannar eller säljs) eller PKD-testet vilket handlar om 80 USD (ca 550 kr). Jag har inte räknat in försäkringen (alla mina kattungar försäkras från 6 veckors ålder).

Och det här är en utparning som inte ens skulle gått att sälja för fullpris om det hade varit så att jag inte hade velat behålla henne.

#57 håller helt med dig :O

jag skaffar ju mina katter för att jag vill ha katt, sen om någon av dem passar för avel så använder jag den ju kanske(om jag vill ha ungar), eller om jag vill ha en till katt så kanske jag skaffar en som passa för avel. Men främst skaffar jag ju katt för ajg vill ha katt :S

Sen håller jag med dig, mina katter kostar också i inköps pris, försäkring och veterinär kostnad. Jag ska kanske börja ta kattungar då så att jag kan jämna ut det priset?

Detta är ju ett ämne som vi kan prata om i evigheter men nyttigt med anser jag. Det finns en enda uppfödare av huskatt innom fife och det är ett dansk katteri som föder upp utställnings huskatter. De testar sina katter precis som vi gör med raskatterna och tar lika mycket betalt. Men om man avlar fram just utställnings huskatter ja…då kommer de få ett mer ras utseende helt enkelt. Och sedan tycker jag inte att det blir lika för alla om man gör på det viset.

#57

Ja och jag tycker att möbeltillverkare borde kunna bygga ihop möblerna hemma i källaren så att de inte får merkostnader i form av lokalhyra…

Jag hade inte betalat för stamnamn, medlemsskap i en kattklubb och i en rasring om jag inte hade fött upp men de kostnaderna ska jag "bjuda på"? Precis som alla tusenlappar jag lägger ner på att testa avelskatterna, det är också sådant jag bara ska bjuda på eftersom de kostnaderna inte är knutna direkt till kattungarna jag säljer? Jag har fler katter än jag skulle haft om jag inte födde upp vilket medför merkostnader, men det ska jag också bara "bjuda på"?

Jag bjuder iofs på väldigt mycket eftersom jag inte går plus, pengar är inte min drivkraft.

Vad är det som säger att jag inte älskar mina katter för de de är bara för att den äldsta är köpt för avel och att de andra två har fötts upp och behållts för avel? Tror du inte att vi uppfödare som precis som du lever med katterna älskar dem? Att vi ställer högre krav när vi köper in katter innebär inte att vi kommer älska dem mindre. Jag köper inte en katt jag inte tror jag kommer kunna använda i avel eftersom uppfödning är min hobby och fyller jag mitt hem med katter jag inte kan avla på (vilket jag är på god väg att göra när jag nu har två kastrater) kan jag inte föda upp.

Nu kommer snabb uträkning på nuvarande kull

HCM-scanning mamman 425 kr (fullpris 850, men uppfödaren betalade hälften)

FIV/FeLV-test mamman 450 kr

Avgifter hane 1500 kr

Resa hane x 4 (krävdes 2 parningsresor) 1050 kr

Stamtavla 200 kr

Mat, Kollamasken, försäkring etc drygt 600?

Vaccinationer etc + resa veterinär = 1100 kr

= 5325 kronor och då har den här kullen varit rätt frisk :)

Det var alltså endast kostnader direkt relaterade till kullen. Inget runtom, som klubbavgifter, mammans mat under dräktighet, mammans (dyrare) avelsförsäkring etc. Oh, just ja, jag köpte honan för avel.

Och det var alltså en enda unge i den här kullen. Hon bor kvar här ca 4 veckor till, och kommer alltså hinna äta och skita för lite mer pengar :)

 #63   Avgifter hane….   det blir dyrare.

 Man betalar språngavgift och en tusenlapp minst per levande unge

Priset av en unge går till hankattsägaren

# 65. Det beror ju på vad man har för avtal och hur många ungar man får?

#63

**Dessa:
***HCM-scanning mamman 425 kr (fullpris 850, men uppfödaren betalade hälften)
*FIV/FeLV-test mamman 450 kr
*Avgifter hane 1500 kr
*Resa hane x 4 (krävdes 2 parningsresor) 1050 kr

Får du ta och dela på antal ungar för att få ut exakt pris/unge ;)

3.425:-/4=  857:- + 200 + 600 + 1.100= 2.757:-/unge

Sen undrar jag, kollar man HCM-scanning och FIV/FeLV-test innan varje kull? 

För om inte kostar första kullen 2.757:-/unge och i den reserande 2-4 kullarna 1.900:-/unge

#65

Hur menar du då får man bara en unge ska hankattsägaren ha 9000 om jag säljer kattungen för 9000.

Ett sånt avtal skulle jag varken skriva på eller kräva att honkattsägaren som kommer hit ska skriva på.

#68 hon mena nog att först betalar du språng avgiften på tex 1.500 och sen om det bara blir 1 unge betalar du tex 1.000 till till hanens ägare :)

 #68    1500 språngagift och 1000kr/ levande kattunge.

  Jag räknade med 5 ungar  varför jag gjorde det vet jag inte.

Då går det bort 1 unge till vad en hane kostar att låna.

#67

Ja, FIV-/FeLV-test görs före varje parning om du parar utanför katteriet. Det är infektionssjukdomar som man vill ha färska resultat för. Om jag testar min hona, skickar henne till en testad hade och det inte tar skickar jag dit henne igen men kan man lita på de "gamla" testerna då? Hanen kanske har parat en annan hona?

HCM testar man för regelbundet eftersom det inte går att fritesta för denna sjukdom. Det blir i snitt kanske 3 ggr under kattens livstid, förutsatt att testerna varit normala. Tex. vid 1, 3 och 5 års ålder.

I mitt fall är nämnda kostnader faktiskt verklig kullkostnad och kattungekostnad eftersom det bara blev en levande kattunge.

#71  Bara en kattunge det är inte vad man hoppas på

        5 ungar då kan det hela gå ihop om inget oförutsett inträffar.

  Om hanen tar emot bara testade hon katter, då behövs inte testet tas om vid en ev. omparning. 

 hankattsägaren får visa testresultat på honor han haft innan man kommer för en omparning.

#62 att jämföra katter och möbler säger väl allt om vilken syn man har på katt.

#71 det jag hitta är snittet 4 ungar/kull, så du kanske får 1 unge första kullen, men 7 nästa kull osv. Och att man enbart får 1/kull verkar ganska ovanligt, oftast ligger det runt 4 st verkar det som ;)

En dyr hobby

#72

Visst, hanen smittas inte om han bara paras med fritestade honor men hur vet jag det? Snackar vi en hane som ägs av min bästa kompis, då är det en sak men det är inte alltid man parar med sin bästa kompis hane.

#73

Du misstar fullständigt min liknelse. Folk tar för självklart att de som tillverkar vilka andra produkter som helst tar betalt för alla sina omkostnader men vi som "producerar" raskatter ska inte ta betalt för de omkostnader vi har. Det tycker jag säger allt om hur man ser på katten. Vi vill ha dem men inte betala vad det faktiskt kostar att föda upp katter på ett ansvarsfullt sätt.

#74

Ja eller så kanske det bara blir en kull, med en kattunge under hela honans avelskarriär. Mamman till kattungen jag tog som exempel kastrerades efter en kull. Det blir inga fler kattungar efter henne. Så i just det fallet blir det en väldigt exakt uträkning.

Men visst, man räknar ju med att det ska bli fler kullar och sätter pris därefter. Det är få uppfödare som sätter pris exakt efter vad varje kull har kostat utan man försöker sätta ett någorlunda jämnt pris.

#65 hur kan du säga så? Detta är kopierat från mitt Excelark för kullen

#67 Det ÄR pris per unge. En unge i kullen. Enkelt matematik.

Är någon väldigt intresserad kan i få en uträkning för förra kullen också, där var de dubbelt så många

Men varför inte lägga mer engergi på de stackars huskatterna istället då? Och jämföra möbler och levande ting går inte, man älskar inte en stol som man älskar en katt, förhoppningsvis inte.

#79

Det är ingen som säger att möbler älskas som katter. Vad jag siktar på är framtagandet av dem. Det kostar utan tvekan en jävla massa pengar att föda upp katter ansvarsfullt, men det ska vi tydligen inte ta betalt för. Vi ska föda upp katter som någon slags välgörenhet för att stilla andras längtan efter katt. Sorry, det funkar inte så. Nej, man kan inte sätta en prislapp på ett liv men du kan sätta en prislapp på vad livet har kostat att föda upp. När du adopterar barn är det inte barnet du betalar för utan alla omkostnader runt omkring.

Jag är inte intresserad av att föda upp huskatter. Inte perser, inte siames, inte maine coon. Jag är intresserad av att föda upp devons för devons tilltalar mig. De har ett temperament som tilltalar mig, att de fäller minimalt är bra med tanke på min allergi och jepp… de ser coola ut. Det är helt unika katter.

Jag kan inte volontärarbeta i katthem pga. min allergi. Jag har inte heller tid att lägga ner det arbetet (jag jobbar, pluggar 100%, är mamma, maka och matte).

Jag försöker hjälpa genom att skänka mat, pengar osv. till katthem. Jag har propagerat för att huskattuppfödare ska organisera sig, jag har varit medlem på något slags försök att organisera sig på ett huskattforum men där gjorde de jäkligt klart att de inte ville föda upp på samma premisser som raskattuppfödare. De ville hålla sin uppfödning på "gulliga kattungar efter Snuttan nivå". De var inte så intresserade av information om genetik, sjukdomar, tester osv.

Så jag fortsätter stånga mig blodig på forum till ingen nytta.

Jag anser att jag aktivt arbetar för att höja kattens status bara genom min katthållning och min uppfödning. Mina katter tas jäkligt väl omhand och jag är förbannat stolt över min uppfödning även fast jag inte har fött upp en BIS-katt. Jag anser mig vara ett föredöme och jag vet att människor i min direkta närhet iaf tar intryck.

Därför klarar jag av att ta skit på forum.

#80 det är det jag försöker komma fram till, men tjänar pengar på katt uppofödningen, visst överskottet går säkert till försäkring , mat, sand osv till dem vuxna katterna, men man går + ;)

Dock ska uppfödaren vara intresserad/hobby, inte för att för pengar eller nåt annat.

#81

Jag går inte plus oavsett hur du räknar och det vet jag betydligt bättre än du. Jag vet även att de uppfödare jag känner sitter i ungefär samma sits som jag, men det är intressant att det alltid finns andra som tycker sig veta så mycket bättre.

De två senaste kullarna jag fått har gett ett stycke kattunge vardera. Kattungar som har behållts. Har svårt att se hur det skulle ge plus i fickan. Min första kull på 4 gick jag 600 kr back på när jag bara räknade kullkostnader och den kullen var helt flawless. Inga som helst kostnader utöver det vanliga, tom. rabatterad parningsavgift.

#81

Fast vart kommer vinsten ifrån? Hur du än vrider och vänder på det så behövs det en hona och en hane för att ungar öht ska kunna tillverkas.

Dess två kostar tusentals kronor i inköp/språngavgift. Tester mm, innan du ens har ungarna i handen. Ska detta då vara gratis? Jag tror ingen som föder upp anser sig vara en välgörenhets organisation som kan läcka pengar som ett såll.

#82 om du läser längre upp tog jag utgifterna/kattunge, räknade på att det blir 4 kattungar, vilket verkar vara medel på antalet ungar. Och får man 4 ungar går man +

Men nu räknade jag på medel, finns ju dem som får fler eller färre än 4 ungar, och då ändras ju priset för att "föda fram" ungen ;)

Gick även in på en ufödares sida, så här såg deras kull statesit ut:
kull1 3 ungar, kull2 4 ungar, kull3 3 ungar, kull4 4 ungar, kull5 3 ungar,
kull6 4 ungar, kull7 3 ungar, kull8 4 ungar, kull9 4 ungar. kull10 6 ungar

4 ungar kostar varje unge att föda upp ca 2.757:-/unge, och 3 ungar kostar ca 3042:-/unge.

Men du får gärna berätta vad du gör med dina katter som får priset att stiga så mycket att du går back?

Och lägg inte till sånt som andra gör med sina katter utan att ta kullar, tex försäkring, mat, utställning, inköps pris, osv.

#83 honan förutsätter jag att du köper för att du vill ha katt, så det är hanen man hyr/lånar.

Läs högre upp där jag räknat på ca priset jag fick från en uppfödare.

Och som du säger själv, det är ingen välgörenhet, men dom ska inte gå att säga att dem går minus om dem får 4 ungar, varje unge kostar 2.757:- att föda upp och sen säljer ungarna för kanske 5.000:-, för då går man plus, även om extra pengarna går till mat till ens egan katter.

När jag läste vad du anser är kostanden för en kattungekull så räknade jag ut vad kostanaden för vår senaste kull var på. 5 stycken kattungar som levde rövare här hemma och förgyllde vår vardag. Men den grundkostnaden som jag fick fram då jag räknade ihop det som har med kattungarna att göra, det vill säga även nya lådor och sand som inte klumpar i olika format, så fick jag en kostand på cirka 3500 kronor per kattunge. Och då har jag inte räknat in den extra mat vi fick köpa in och honans försäkring eller inköpspris. Vare sig man vill eller ej så skenar matkontot iväg en bra bit. Samt att vi hade var en liten tjej några veckor till innan hon såldes plus att hon skulle ombesiktas.

#79 Vet inte om det var menat till mig eller generellt, men jag lägger energi på "en stackars huskatt" just nu. En mager liten krake som kom hit när hon var ungefär 2 månader. Här får hon bra uppväxt, hull på kroppen, nödvändiga vaccinationer etc och sedan har hon ett nytt hem som väntar

#81 Om jag gick plus, varför pumpar jag då in tusen kronor VARJE månad i katteriet? Det får jag inte gå ihop. Det är helt klart en dröm att det går runt av sig självt. Denna kullens intäkter sponsrar nästa kull etc.

#84 Säg att ditt kattri kostar dig 5000 i utgifter om året. Du tar en kull i år, där du får ett överskott på 4000 kronor. ´Likväl har du då gått minus med 1000 kronor.

#84

Jag har i inlägg 59 skrivit ut vad det är som kostar. Helt utan att räkna in inköpspris och försäkring av avelskatter (avelskatter är ofta dyrare i inköp än sällskapskatter och det är dyrare med avelsförsäkringar än vanliga veterinärvårdsförsäkringar så även sådana saker som "alla" bekostar är dyrare för uppfödaren).

Du kan sitta och fantasiräkna på hypotetiska exempel hur länge du vill. Jag räknar på verkligheten. På de faktiska kostnader jag har.

Kan f ö tillägga att en merkostnad jag har relativt många andra uppfödare är att jag kastrerar alla sällskapskatter före leverans. Högre utgift men ändå tar jag inte mer betalt för mina sällskapskatter än andra gör.

Och räkna på att man köper parning på en hane… de flesta uppfödare måste någon gång köpa egna avelshanar (vem ska vi annars låna hanar av?). Jag har köpt två stycken som kastrerats efter de givit en kull var i mitt katteri, en av dem fick en kull hos uppfödaren han samägdes med. Sedan kastrerades de för att de inte gick att hålla fertila längre. Plusaffär? Verkligen.

Sånt här kan man diskutera i dödagar och finns alltid folk som inte ger med sig utan ska alltid få till att vi som föder upp "tjänar" på det.

Visst om man endast räknar exakt det man lägger ut på kattungarna kanske man kan säga att man går med "vinst". Men nu är det ju så att vi håller på med en hobby verksamhet och där är det inte bara det som räknas, utan ALLA utgifter som rör katterna!

Mina kattungar är nu 2 veckor gamla, första kullen för katten och hittills har dom kostat mig.

HCM 1000 kr

GSD IV test ca 1000 kr

Parningsresa till hanen 32 mil gånger 4, då hon slutade med löpet så blev det ingen parning utan fick vänta tills hon började igen. Denna gång började hon precis då hanen var i stan på utställning, så blev BARA en resa på 32 mil *2 denna gång för att jag fick låna hem hanen. Så resak kostade mig 32*6 =192 mil. 192 mil * 12,50 l/mil = 2400

Foder ca 500 kr, måste köpa mer snart. Räknar med att det kommer kosta minst 1000 kr till innan ungarna har flyttat (Använder RC)

och detta är räknat till dags datum. Hon fick 4 ungar, så 1000 kr ska till hankattsägaren sen, samt alla andra utgifter som ni nämner tillkommer på detta.

Sen är man ju inte helt säker på att man får sålt alla ungar. Alla kanske inte håller rasstandarden så man kanske måste gå ner i pris på någon. Sen ska vi behålla en av dom, så där går en "inkomst" bort. Oftast är det ju så att raskattfolk gör en parning för att dom vill ha en avkomma, så oftast får man ju räkna bort en… ja jag skulle kunna gålla på i evigheter, men nu ids jag inge mer .

Jag vill bara poängtera att man går ALDRIG plus när man håller på med avel om man inte gör det i större mängder, d.v.s minst 5-6 kattkullar/år.. om det ens räcker!

#47 Känner du verkligen så många uppfödare att du med säkerhet kan säga att de inte gör så. De lär väl inte dela med sig till andra ang detta.

#50 Det är ju skönt att höra att de även finns seriösa uppfödare som tar den risken, men uppenbarligen inte alla. Har också varit med om uppfödare som skyller vissa saker på rasen, ex ja, men hon är ju så slö för att hon är en Birma. "Hon ser inte dåligt då skulle hon ju gå in i saker" eller "Jag har aldrig märkt att hon blir flåsig i andningen när hon springer. Det är nog inte så farligt" osv. Naturligtvis ser de inte genom fingrarna med sådana fel som kan visa sig på tester, men annat kanske de blundar för. Avlar de med en katt med dåligt temprament behöver de ju inte ställa ut denna. Sedan har jag även hört om uppfödare som struntar i vissa tester för att "det är en sådan frisk linje som har testats i flera generationer, så nu gör jag det inte längre."

#57 Om man har EN katt, hund, häst eller annat djur som tar ungar på en gång eller två så är man ingen uppfödare.

En uppfödare har fler djur just för att kunna föda upp fler djur. Vissa kan leva på detta men de flesta inte. De som kan leva på sin uppfödning och arbeta med/ta hand om sina djur hela dagarna är det fel enligt dig? Älskar inte dom sina djur? Du vet det är skillnad på uppfödare och valpfabrik…

#89

"Hört om" ska alltid tas med en nypa salt. I kattvärlden har många "hört om" en massa saker som aldrig har hänt alternativt som har förvrängts när det har vandrat från A till B till C till D till E osv. Det florerar så mycket skitsnack att det snarare bör vara standard att inte tro på vad andra säger förrän man bekräftat att det stämmer direkt från källan.

Men som sagt, det finns rötägg. Överallt. Deras existens bland raskattuppfödare berättigar dock inte huskattuppfödning där nivån på seriositet generellt är mycket låg. Jag är inte emot seriös huskattuppfödning men till denna dag har jag inte sett bevis på att någon huskattuppfödare är villig att ta sitt ansvar fullt ut så för mig är seriös huskattavel i dagsläget högst hypotetiskt.

#85 -88 Skaffar ni era katter bara för avel tycker jag är ganska hemskt!

Jag trodde man hade katt för att man ville ha katt?

Och dem som har sällskaps katter betala mat, sand, inköpspris,  utställning, osv själva, vad är för skillnade emot er? att ni sen tar någon kull då och då, och går i plus på det och dem pluspengarna går till mat och sand på era egna spelar ingen roll, ni går plus för kostnaden för kullen. Det kan ni inte komma undan om ni inte "ger bort" ungarna för skam pris.

Eller ska jag också börja ta ungar på mina katter så jag får extra pengar till mat och sand, försäkring, osv?

#92

Jag skaffade min första katt för att jag ville ha en katt. Jag skaffade min andra katt för att jag ville ha en devon rex. Sedan skaffade jag en till katt för att min devon rex behövde sällskap när jag var i skolan. Sedan väcktes avelsintresse och sedan dess har jag specifikt köpt katter för att avla på, ja. Det innebär att jag har betydligt högre krav när jag köper katt. Nu räcker det inte med att det är rätt ras, att katten är söt och trevlig utan nu har jag även krav på stam och hälsa. Katterna ska fortfarande uppfylla de grundläggande "sällskapskraven" eftersom mina avelskatter lever som sällskapskatter i mitt hem. Du får tycka att det är så hemskt du vill. Hade jag inte fött upp hade jag nöjt mig med två katter. Jag hade inte haft fyra katter. Jag hade inte betalat extra dyra försäkringar. Jag hade inte ställt ut. Jag hade inte åkt land och rike runt (det kostar) för att köpa just den och den katten.

Gemene sällskapsköpare ställer inte ut. Inte heller betalar de avelspris för sina katter (det är idag ganska vanligt att avelskatter kostar avsevärt mycket mer än en sällskapskatt).

Sedan struntar jag i hur du tycker att man ska räkna. Jag följer Skatteverkets regler för hobbyverksamhet och momsregistrering. Enligt deras sätt att räkna går jag med brakförlust (och återigen, vilken kostnad i inlägg 59 tycker du inte är befogad att ta betalt för?).

Börjar du föda upp bör du rimligtvis börja räkna som Skatteverket också eftersom du då ägnar dig åt en hobbyverksamhet som du kan vara tvungen att skatta för (om du går med vinst vill säga, vilket du sannolikt inte gör om du räknar enligt Skatteverkets regler).

#89 Jag säger bara att man kan inte döma alla. Jag har bara mött en enda uppfödare jag är lite tveksam över hur seriös den är eller inte. 

Och det är utifrån vad jag själv har upptäckt och inte av vad jag hört.

Jag är säker på att det finns oseriösa uppfödare också som säkert skulle kunna blunda för defekter och liknande. Men många saker skulle vara svårt att komma undan med dessutom.

Och att tro att det skulle bli bättre om folk skulle börja avla på huskatter på ett mer seriöst sätt tycker jag är att lika mycket leva i en drömvärld som du tyckte jag gjorde. 

Dom oseriösa kommer antagligen alltid att finnas, och det spelar ingen roll om dom föder upp raskatt eller huskatt.
Att man bara ska avla på temperament och hälsa låter jättebra, men det kommer finnas idioter som inte kommer följa det helt ändå. 

Det jag menar är att en idiot kommer alltid vara en idiot vad den än väljer att avla på. 

En seriös uppfödare kommer att se till att katten är frisk och har bra temperament. Vad den än har valt att avla på.

#92 Jag vet inte vart du får föreställningen att vi har köpt våra katter bara för att hålla på med enbart avel. Våra katter är våra familjemedlemmar och vi har köpt våra katter för att vi älskar dem och inget mer, avel är en bonus.
Men om man ska räkna ut vad en kattkull kostar så får man räkna med inköpspriset på honan och hennes försäkring då en avelsförsäkring kostar mer än en vanlig försäkring.

Jag skulle verkligen vilja veta hur man går plus på uppfödning. kan någon berätta?? Mina utgifter ligger långt över vad jag kommer få in på denna kullen.

Men detta är min hobby och jag förväntar mig inte att tjäna pengar på det.

#92 Men jag har redan sagt att jag gått plus på mina enstaka kullar. Dock går katteriet minus. Är det så svårt att förstå?

Jag hade två katter från början. Fick in en hona på foder. När hon blev äldre var situationen ohållbar, och jag fick omplacera en av de första katterna.Ett halvår senare köpte jag in en egen avelshona (ja, hon kostade mer än en sällskapskatt ur samma kull). Hade jag inte tänkt föda upp hade jag haft kvar mina första två devons.

#97 Det är sånt jag inte kan förstå - att omplacera en katt för att skaffa en annan…..

#91 Nej, nej…JAG har hört, direkt från uppfödaren inte på omvägar. Så det är inte ett rykte utan sant. Tyvärr. Jag har dock inget sagt om att det rättfärdigar oseriös huskattavel. Jag bara stör mig på att alla hyllar "uppfödare" och jag menar på att de minsann KAN prioritera utseende före hälsan ibland. Eller riskera hälsan eftersom de inte vill ha köpt en katt i onödan. Eller inte bry sig om temprament. Utseende före hälsa och temprament. Det gäller självklart inte alla, men jag tror ibland att vissa uppfödare blundar och inte vill se brister i sina vackra och/eller trevliga katter. Det är ju oroande, men vi (speciellt sambon) har inte blivit så förvånade när detta skett. Är fodervärdar nämligen.

#99 Om du vet någon som gjort så, varför anmäler du inte?

#98 Vet inte om du håller på med hästar men jag gör en jämförelse. Du tycker inte att man ska omplacera en katt för att ta en annan, är det fel av ett stuteri att sälja ett avelssto för att köpa ett annat för att det stoet inte passar som avelssto?

Du verkar inte förstå det här med avel.. Om alla stuterier hade behållt alla hästar som inte håller måttet längre så hade de inte haft råd/möjlighet att föda upp lika många hästar, vart skulle man då få hästar ifrån?

Med katter funkar det inte riktigt så eftersom det finns så många hemlösa men som sagt innan, de som absolut vill ha en raskatt köper inte en huskatt. Precis som att jag inte köper en icke renrasig häst eller hund för jag vill ha en renrasig.

# 97

Det finns fler orsaker till omplacering, oftast att kattgruppen inte fungerar med de katter som finns i hushållet.

I bland blir man helt enkelt tvungen att omplacera för katternas skull, men det behöver inte betyda att det inte fungerar med en annan katt.

Vi ska inte heller förmänskliga katter. Mina katter är mina familjemedlemmar, men jag vet också att de har det lika bra hos någon annan. Om någon skulle misstrivas här och jag skulle behöva omplacera skulle ingen gråta mer än jag, men jag vet samtidigt att katten får det bättre hos någon annan.

Jag ser inga problem att katter ibland får flytta när de "gjort sitt" inom uppfödningen. Får de komma till ett perfekt hem där de får stanna hela livet och det är ju bara perfekt! Det är ju egentligen inte värre än att sälja en kattunge man har kvar i några månader.

#101 Då jag inte håller på med hästar har jag en smula svårt att referera till det. Jag själv skulle aldrig omplacera min katt för att skaffa en annan, det borde ju vara detsamma för hästar.

Jag förstår det här med avel, och jag tycker inte om det. Jag är som sagt emot avel "för avlandets skull". Djurfabriker är vad det är, framförallt när det är i stor skala såsom stuterier, katterier, kennlar… Vad är det för fel med att ta avkomma i mindre skala? Varför måste djuren vara som fabriker, till för att producera avkomma?

#103

Men du, även om man föder upp i liten skala landar man lätt på fler katter än vad som egentligen är sunt och bra att ha hemma. Katter blir osams med varandra (vanligare än en del kanske tror när man har fertila katter) osv.

#98

Hur menar du? Katt 2 omplacerades för att hon inte gick ihop med Katt 3 (då hade jag dock hunnit ha Katt 3 ett tag). Ca 6 månader senare köpte jag in Katt 4.

Hade jag inte velat hålla på med uppfödning och avel hade Katt 3 omplacerats istället så Katt 1 och Katt 2 stannat.

#103 Jag kan verkligen hålla med om detta. Jag förstår varför, men det känns lite fel att hålla på och sälja katthonorna när de fått de kullar man vill ta på dem. Självklart förstår jag att om man ska ta några kullar om året så blir det ohållbart annars. Men då får man väl dra ner på aveln och bara ta en kull om året eller så, eller ha fodervärdar.

#94 Ja, du har rätt. Jag lever nog också i en drömvärld. Det går nog inte göra ett helt seriöst och bra avelsalternativ. Men man får ju drömma ;) Man får helt enkelt köpa sina katter från dem man litar på. Synd bara att de kan verka jättebra första gången man träffar dem och när man "kommer in i" verksamheten kan man märka att de inte alls är så seriösa de först gav sken av att vara :( Sådant vet man ju aldrig när man köper kattunge. Jag anmäler inte denna uppfödare för att jag är fodervärd till en av hennes katter som jag vill ta över sedan.

För er som vet: Vad ska man kräva av uppfödaren när man får ut en fodervärdskatt? Jag menar om jag tar över katten bara utan att betala något för den och skriva på köpeavtal och sådant, så är ju katten egentligen fortfarande hennes…eller?

#106 håller med dig

Jag förstår er uppfödares tankegång där, men jag tycker inte att det är rättvist.

Likaså när folk annonserar om att de ska byta ras och därför säljer de djur de har - för det är ju fel ras helt plötsligt. Djuren må vara älskade, men de verkar inte ha större värde än en sko!

#106 Tar du en katt på foder är den inte din förrän den fått ett antal kullar. Därför skrivs inget köpteavtal.

#106

När katten är färdig i avel och ska övergå i din ägo ska du kräva att 1) ägarändringar görs i alla register så att du står som ägare 2) att försäkringen skrivs över på dig.

#106 Ja klart man får drömma

Tyvärr ja. Tråkigt att "din" uppfödare gör så. Men det går ju att anmäla anonymt också. Dock kanske det finns en risk att h*n förstår ändå.

#101 Du måste skilja på fabrik och uppfödning. Dessa två är vitt skilda saker.

En uppfödning har man när man har ett avelsmål, tar väl hand om sina djur etc.

En fabrik har man när man tar kull efter kull, ksnke flera per år på samma hona. Djuren ges ingen stimulans, kanske t.o.m är inlåsta i burar. Det finns inget avelsmål, man avlar alltså på det som finns. Inavel eller ej spelar ingen roll sålänge ungarna blir söta och går att sälja.

Det finns nog ingen som har seriös uppfödning som gillar att sälja ett djur men har du uppfödning som hobby eller t.o.m som näringsverksamhet så måste man offra vissa saker. Det är ju faktiskt så att när man säljer ett djur så kommer det ofta till nån som bara har detta djuret vilket innebär mer uppmärksamhet mm.

Är det dåligt?

#110 Men jag vill ju inte överta den avelsförsäkring som uppfödaren har på katten, hon kommer ju att vara kastrat. Hur gör jag då? Hur vet jag att ägareändringarna görs? Uppfödaren kan lova saker som hon inte håller nämligen… :/

Dessutom har avtalet vi först skrev ändrats, så nu har vi bara en muntlig överenskommelse :/ Gud så skönt det ska bli när allt är ur världen!

#112 Nej med "fabrik" menar jag att ta kull på kull på kull… Sen om man har en seriös avelsplan eller inte, samma eller olika honor, levnadsförhållanden, osv, det är inte det jag syftar på.

Mitt tänk har antagligen grunden i att det finns så enorm många katter som inte har det bra eller som är överflödiga (även många raskatter, ja). Det "tillverkas" så många att marknaden till stor del är mättad, även om "tillverkarna"s ägare har planer och mål eller ej.

#113

Ägarändringen ska skrivas under av er båda två och om du misstror din uppfödare så be att få skicka in ägarändringen själv.Annars så kan man ta en kopia på köpeavtalet och skicka med ägarändringen så ägarändras katten på dig.

Du  ser nu vilket försäkringsnummer katten har och sen ringer du/mailar till bolaget och säger att du vil ta över försäkringen och berättar vilken försäkring du vill ha.

Är din uppfödare medlem i SVERAK så är hon skyldig att ägarändra katten senast 30 dagar efter köpet gör hon inte det anmäl henne.

#113

Du lägger om försäkringen så fort den blivit överskriven på dig (om inte ägaren gör det åt dig). Ägarändring i tex. SKKs kattägarregister kan inte göras utan din hjälp. Du fyller i en blankett med dina uppgifter, ägaren skriver under och så skickar du in den. SVERAKs register antar jag funkar liknande.

#115 och #116 Tack för era svar. Men jag kommer väl inte att få något köpeavtal eftersom jag inte betalar för katten efter fodervärdsskapet? Men okej, ägarändring skall alltså skrivas på så blir katten min. Och då kan också försäkringen ändras som jag vill ha den. Tar detta tid, eller kan jag betala den nya avgiften redan min första månad som kattägare?

#117

Köpeavtal eller överlåtelseavtal kan man skirva ändå.I rutan där det ska stå summan kan man skriva att katten är en foderkatt som övergått till dig.

Angående försäkringen så börjar den gälla så snart du anmält att du vill ha katten försäkrad och sen kommer det en räkning till dig.

Det är överlåtelsehandling i två exempar som ska skrivas, ett ska du ha ett ska uppfödaren ha. ägarändring av katten ska göras. Skrivas på av er båda det kan du skicka in till SvERAK själv samt även ändra SKKs ägar register.

Det med försäkring är lite lurigt, har katten fått sina kullar så ska man ha honan avelsförsäkrad tills sista kullen är tre år för att doldafelförsäkringen av ungarna ska gälla.

#119

Man behöver inte alltid ha kattan avelsförsäkrad utan i de fallen då man säljer kattan så tecknar man en separat försäkring på kullen.

#120  Nu hänger jag inte med. 

separat försäkring på kullen ??? 

Om någon unge visar ett dolt fel och mamma katt inte är avelsförsäkrad men va det när kullen föddes.  Hur får man då ut ersättning till den ungen med dolt fel ??

#121 man tecknar en separat dolda fel-försäkrig för varje kull. iaf hos aria. om man tex säljer mamman el byter försäkringsbolag.

#120

Nu hann Jina svara före mig eftersom jag håller på att fixa mat samtidigt.Fast jag har IF.

#122  tack för inf.  Ska ta kontakt med min handläggare på Agria.

Kommer ev. att överlåta en katt sedan hon haft kull och har funderat mycket på hur det ska fungera med den dolda fel försäkringen om inte mammakatt är i min ägo.

#92 Man är ganska hjärtlös om man skaffar djur bara för att ha dom som avelsmaskiner, det måste ju du oxå förstå. Tycker det är lite på sandlådenivå du är på nu!!

Det som skiljer oss uppfödare och vanliga kattägare är att vi kollar lite mer på utseende och stamtavla å så då vi vet vilken ras man vill avla på. Sen är det ju inte alltid det blir som man tänkt det (Har förlorat två avelstikar p.g.a det). Att man skaffar en katt som visar sig bli nog bra för att använda i avel är ett stort plus då man brinner för intresset.

Tror dock det är svårt att förstå då man inte tänker i dom banorna..

Nu lägger jag ner denna diskussion iaf då jag tycker det börjar barka åt skogen.. speciellt den här delen. Jag vet vad jag tycker och vad jag står för, sen får du ha din åsikt i det hela så bäst du vill!

Å jag tycker att alla kattuppfödare ska hålla upp några år. Så slipper alla stackars uppfödare förstöra sin ekonomi, och samtidigt så kommer livsvillkoren för de hemlösa katterna att förbättras.

#124 Ja du tecknar bara en separat dolda fel försäkring på de ungar hon har fått. Det har jag gjort på mina avelshonor som flyttat och det har funkat bra (har Agria).

#126

Förklara för mig hur hemlösa katter får det bättre om jag slutar att föda upp.

#128

Det undrar jag också. Jag kommer inte börja ta hand om hemlösa katter för det. Knappast de som köper katt av mig heller. Det är ju devons de vill ha.

Skulle alla som gillar katter köpa sig en perser om det bara fanns perserkatter att tillgå? Nä, jag trodde inte det.

Kan intyga att man som raskattuppfödare verkligen inte går plus. Har fört bokföring sedan jag började föda upp och har gått minus varje år. I år har jag gått så mycket back att jag knappt vågar tänka på det.

Ingen uppfödare jag känner går plus på kattuppfödning. Dock är det ju inte därför man föder upp, det gör man (förhoppningsvis) för att man älskar sin ras och vill bidra till dess utveckling på ett positivt sätt.

#128 och 129

Tänk det förväntade jag mig inte heller. Det är väl ni för fiina för.

Hade det varit svårare att få tag på "fina" raskatter så skulle fler tagit sig an katter som verkligen behöver hem. Fast det förutsätter förstås att människorna inte bara ser till sina egna behov, utan tar sig an en katt för att den behöver hjälp.

#131

Jag kan inte ta hand om hemlösa katter pga allergi.Lägger jag ner min uppfödning kommer det däremot att innebära mindre pengar till de katthem som jag nu stöder.

#131 Varför handlar det alltid om att man ska ha "fina" raskatter och att det är därför man inte har en huskatt?

#131 Så man är för fiin för att man valt raskatt. Jaha. det var ju trevligt.Jag är definitivt inte för fiin för att ha en huskatt. vi har faktiskt haft flera stycken men nu råkar det vara så att jag är lite allergisk mot dem, men visst kan jag skaffa en så jag inte är för fiin.. Att jag blir sjuk på kuppen gör väl inget.*ironisk*

Det går faktiskt stöda hemlösa på andra sätt. Jag vet många uppfödare som ger en slant till katthemmen inkluderat mig själv.

#131 Nej jag vill inte ha en huskatt. Är jag fin då? Ja, visst, fine. Om jag vill ha ett päron köper jag inte ett äpple istället, för att det finns äpplen som ligger och ruttnar för att ingen vill köpa dem.

Jag har tagit in en kattunge. Hittekatt. Troligen dumpad av sin "uppfödare". Underbar värld vi lever i.

#132

Men vänta nu. Du går ju back när du avlar på katterna. Då skulle det innebära att hade kunnat skänka mer till katthemmen om du lade ner aveln. Oops

#136

Lägger jag av med min uppfödning så kommer jag inte att hålla på med katter öht dvs inga pengar till katthemmen.

#131

Det handlar inte om att vara för fin för (jag har haft två huskatter och har just nu en blandras som jag f ö fött upp själv). Det handlar om att jag inte vill ha vad som helst. Jag gillar devons. Det är den typen av katt jag vill ha och det handlar inte bara om utseende.

Varför vill den som köper en schäfer ha just en schäfer? Varför köper de inte random hund från Hundstallet? Skulle du köpa en perser om det var de enda katter som fanns att köpa?

Man har vissa preferenser för de man ska dela sitt liv med. För att det ska bli så bra som möjligt för alla parter.

#137

Jaha, så du menar att man inte kan skänka pengar till katthem om man inte har katter då. Tänk så mycket pengar du skulle ge katthemmen om du lade av med katter öht.

#138

Ja jag hade tagit en perser som farit väldigt illa och ingen ville ha, om jag bara hade perser att att välja på. För det är verkligen ingen ras som jag direkt önskar mig. Men hur det än är, så är det en katt.

#139

Så du menar att jag ska lägga av med det som jag brinner för och lägga alla pengar på hemlösa katter.Ursäkta men det där tyckte jag var ett väldigt onödigt inlägg.Det gör mig väldigt lessen faktiskt.

 Josefa jag tycker att du kan vara enormt oförskämd och rent av elak  i massa inlägg du gör både här inne och på hittis.

Du sårar ibland många och jag förstår inte varför du gör så stup i ett.

 Du gör ett enastående arbete med små hittisar och jag tycker du någon gång kunde tänka …. Herre gud om det bara fanns  seriösa kattuppfödare så du slapp allt arbete med alla dina kattungar.

Jag är faktiskt förvånad över att ingen hoppade på mig för att jag inte vill ha huskatter. Tragiskt, men sant.

#140

Nja, jag svarade på ditt inlägg 137 som jag tolkar som "får jag inte hålla på med min kattavel, så ska minsann inga andra katter få ta del av mina pengar ".

#141

Jag menar nog inte så illa som många tolkar det jag skriver. Har kanske en aning rå jargong. Får skylla på att jag växt upp i Bjuv. Ni har väl hört Anna Anka när hon snackar i TV.

Ska vi lägga oss på sandlådenivå föreslår jag att vi alla slutar lägga pengar på katter öht och skänker pengarna till välgörande ändamål till tredje världen eller likande. Läkare utan gränser. Kooperativ utan gränser osv.

Då kan vi förändra världen.

#144 Varför skulle detta vara sandlådenivå!!!??? Det är väl en fantastisk insats man gör att ge pengar till behövande i tredje världen! Eller? Själv gör jag just så, jag prioriterar människor före djur och det är stolt över.

Tycker att det redan finns så många som skänker pengar till de behövande MÄNNISKORNA i världen. Ändå blir de som behöver hjälpen mest utan. Däremot skor sig de höga hönsen i länderna på människors givmildhet.

Då ger jag hellre pengar till behövande djur i närområdet, så man kan se att djuren blir hjälpta. Eller ännu hellre hjälper djuren själv. Då vet man vad som blir gjort.

För att fortsätta med det här med uppfödning. Om det enbart hade varit den vanlige kattägaren som hade fått kattungar ett par tre gånger i livet så hade vi inte haft så pass friska katter vi ändå har. Nu räknar jag inte med såna katter där man medvetet avlat fram udda kroppar som uppenbart inte kan vara bra, typ platta nosar. Varför? Därför att den kunskap som behövs om genetik, nedärvning och rasspecifika sjukdomar inte finns i tillräcklig utsträckning hos den vanliga kattägaren.

För att få fram friska katter som är rastypiska (utseendet är viktigt, en viss ras ska se ut på ett visst sätt) och har bra temperament så kan man inte para vilka katter som helst. Det spelar ingen roll om båda har champions på utställning eller något annat. De måste komplettera varandra, ingen är perfekt. Man måste vara insatt i hur nedärvning fungerar. Man kan inte bara hoppas på det bästa. Därför behövs uppfödare, oavsett vilket djurslag man pratar om, ännu viktigare är detta för hästar och hundar som ska användas till olika arbeten. Där måste även hållbarhet vägas in.

#147

Inte minst är det viktigt att besitta kunskap om tex. blodgrupper (fel kombinationer orsakar sönderfall av de röda blodkropparna hos kattungarna=död eller i bättre fall ramlar bara svanstipp eller öron av), infektionssjukdomar och ärftliga sjukdomar. Ärftliga sjukdomar och defekter finns det gott om bland huskatter också, det dokumenteras bara inte eftersom ägarna/uppfödarna inte besitter tillräckligt med kunskap.

Och hur många gånger har jag inte sett "skeppskatter" eller "manxar" annonseras ut på Blocket? Huskattuppfödare som tycker att det är coolt med svanslösa katter och katter med flera tår. Fullständigt omedvetna om att det är defekter som kan orsaka lidande hos katterna.

Den där osunda defektaveln förekommer inte bara bland raskatter.

#145

Ja, det är en oerhört bra insats att hjälpa människor i tredje världen. Sandlådenivån handlade om Josefas inlägg om att vi uppfödare borde skita i våra uppfödningar och istället lägga pengarna på hemlösa katter. Med det resonemanget kan vi lika gärna skita i att lägga pengar på hemlösa katter och istället hjälpa svältande barn i Afrika och Asien.

Varför inte sälja huset, flytta till en liten etta och skänka pengarna till välgörenhet när vi ändå håller på?

#146

Och ändå är det långt kvar. Trots alla pengar som skänks. Och visst landar en del av pengarna i fel fickor, därför väljer man organisationer som arbetar på plats och som garanterar att pengarna går direkt till folket och inte till de höga hönsen. Ekonomiskt bistånd på statsnivå är bland det sämsta man kan ägna sig åt. Att stödja projekt nere på gräsrotsnivå ger direkta resultat.

Och ska vi snacka ekonomiskt slarv så är det oerhört vanligt i svenska katthemsföreningar. Dåliga ekonomiska prioriteringar är vardagsmat.

Detta är alltid ett väldigt hett ämne här. Det och inne och ute katter. Bra tråd.

#146 Ja men visst, skit i människorna och rädda katterna Fy så fruktansvärt du resonerar! Tur att inte alla resonerar som du. Man kan ju faktiskt personligen engagera sig i människor också, då vet man att pengarna kommer fram.

#149 Vad menar du med din sista meningen? Vem har sagt något om det?? Man ger väl så mycket man vill och känner för (och kan). Självklart ska vi leva gott också! :) Personligen anser jag att alla som har lite "överskott" borde skänka till välgörenhet. Men hur mycket och till vad bestämmer man självklart själv.

#151 Jag tror att du missförstått totalt, från början till slut. Jag förstår precis vad Silvetris mfl. menar, synd att inte du också gör det.

#151 Bara för att man hjälper katter behöver det väl inte innebära att man skiter i att hjälpa människor? Det är en löjlig myt som inte har någon verklighetsförankring! De flesta som bryr sig om djur bryr sig också om människor. Däremot finns det väldigt många som inte bryr sig om någotdera utan bara tänker på sina döda ting och att samla på sig prylar.

#153 Det var ju skrivet enbart till Josefa, som verkar anse det i sitt inlägg, så något "man" har jag inte skrivit i inlägget.

#152 Jag förstår visst hur bra som helst. Var bara den sista meningen hon skrev i inlägget jag refererar till som jag inte förstod.

Bistånd till fattiga hjälper i de flesta fall inte. För pengarna köps mat, eller så får de den gratis, från biståndsorganisationer. Istället för att köpa den billiga överskottsmat skulle man hjälpa dom att köpa mat producerad i det egna landet. Så länge inte detta görs så kan inte bönderna leva på det dom odlar och sen måste man ge dom bistånd..

Nej sluta ge dom mat säger jag. Hjälp dom att bygga upp ett hållbart jordbruk, varifrån de kan sälja sina grödor och därmed slippa biståndspengar. Och om ni undrar är det inte bara nån konstig idé jag fått. Finns andra som kan mer om saken som också säger det här.

På det sättet bistånden sköts idag kommer folket aldrig att kunna försörja sig själva. Man underminerar hela jordbruket, vilket nästan alla i fattiga länder lever av.

#151

Ja jag lägger då mycket hellre pengar på de utsatta djuren än de utsatta människorna. Och DET skäms inte jag för. Det är människor som är orsaken till människors elände och det är människor som är orsak till djurs elände. Så är det bara. Att du hellre ger till människor tycker jag är helt OK. Du gör vad du vill med dina pengar, men du ska f.. inte förfasa dig över att andra inte känner som du gör.

#Silverstris i inlägg 149 + flera andra

Vet inte om du missuppfattar på vilje eller om du verkligen inte fattar varför jag svarat som jag gjorde. Kan vara en ide att läsa alla inläggen ibland för att hänga med i svängarna. Men jag ska förklara hur jag tänker.

Uppfödarna hävdar att de minsann inte gör någon förtjänst när de avlar på katter, utan de går ojojoj går back på varenda kull de tar. Då undrar jag varför de inte lägger av med aveln: Så kommer både deras ekonomi att bli bättre och en del av de hemlösa katterna kommer att få en bättre tillvaro. Och då menade jag inte att pengarna skulle skänkas till de hemlösa katterna, utan att iaf en del av de hemmen som de avlade kattungarna lägger beslag på skulle gått till de hemlösa.

Då skriver Monica L….. att det minsann är tack vare att hon håller på med sin kattavel som hon har möjlighet att skänka pengar till katthemmen. Och DET förstår jag inte riktigt, eftersom uppfödarna hävdar att de går back på kullarna de tar. Då borde hon ju ha svårare att skänka pengar om hon avlar än om hon inte gör det. När jag påpekar det så skriver hon att "Får inte hon hålla på med sin avel så ska minsann inte katthemmen heller ta del av hennes pengar".

Hoppas ni förstår varför jag skrivit som jag gjorde, annars är det bara att beklaga.

Men att oja sig över att man går back när man avlar är bara löjligt. Man går back om man bara har en katt också. Man går back med vilken hobby/fritidssysselsättning man än har. Spelar man fotboll eller golfar eller rider eller går ut och super på helgerna går man också back. Det är inte meningen att man ska kunna försörja sig på sin hobby.

Saken är väl den att dom som avlar brukar väl räkna in i princip alla kostnader kring deras hobby? Kanske t.o.m dom kostnader som vi "vanliga" människor också har. 

Så beroende vad dom räknar in kanske det helt enkelt är så att dom går mindre minus än oss "vanliga"? Det låter väldigt fel att skriva såhär, men jag hoppas ni förstår mina funderingar.

 Ja men du då josefa  går inte du back om någon på din verksamhet ?   man kan ju inte säja att detta är din hobby att rädda småkatter, det blir ett sätt att leva.

Tänk vad jag undrat hur du får alla dessa ungar du hjälper att överleva sålda och om du fixar med allt på ungarna innan de levereras.

Får du det att gå ihop ?  

 eller är det välgörenhet som du sysslar med?

Vad kostar varje ungarna dej ?Har varit nyfiken länge men passar nu på att fråga.

#156 Varför man inte lägger ner aveln? Tja, man kanske brinner för det man gör, för rasen och för att föra den framåt. Vet du nån hobby som lönar sig? En hobby har man vanligtvis för att man tycker det är kul..

Visst kostar väl kattuppfödning/katthobbyn en hel del pengar. Men skulle jag kasta ut alla mina katter, visst jag skulle ju ha mer pengar kvar varje månad iom att katterna inget kostar mig längre.

Däremot så skulle jag troligen skaffa en annan hobby att sysselsätta mig med. Kanske jag skulle börja fotografera mera? Kameror och utrustning kostar multum det också, och där skulle jag kanske inte ens få in en endaste krona som jämnar ut mina utgifter ens lite grann?

Citerar #156:

Uppfödarna hävdar att de minsann inte gör någon förtjänst när de avlar på katter, utan de går ojojoj går back på varenda kull de tar. Då undrar jag varför de inte lägger av med aveln

Vad är det du inte fattar? Vi uppfödare håller på med avel för att det är vår hobby, livsstil etc. Inte i något vinstdrivande sysfte. Vi går inte med vinst och vi försväntar oss inte att göra det heller. Det är inte därför vi håller på, vi håller på med uppfödning för att vi tycker att det är kul och för att vi brinner för vår ras!

Det man möjligen kan hoppas på som uppfödare är att någon gång gå +-0, men då ska man ha en väldig tur.

Säg att man lyckas med att få bort huskatt, då finns ju bara raskatter kvar. Eftersom generna är kvar sen 80-talet så finns det ju också anledning till att raskatter testas för rasspecifika sjukdomar. Vi som inte vill ha raskatter får då ingen möjlighet att skaffa katt. Det är bara två generationer sen 80 talet så det är inte helt fel att fortfarande ha synpunkter på hur avel bedrivs med raskatter. Sjukdomar finns och det hjälper inte att blunda för det.

Hoppas att de som nu bedriver seriös avel, vinner gehör i längden så det blir bättre urval, men visst finns det osämja även i den branschen. Vet ju åtminstonde en Maine Coon uppfödare som inte anses avla på rätt katter, fast de har stamtavla och ingen specifik sjukdomshistoria, däremot fel utseende. Korta framben på nakenkatter avlar man på i USA, det hoppas jag verkligen inte kommer till Sverige.

#162 Hur menar du? Givetvis har alla katter kvar gener från 80-talet, men vad har just 80-talet med saken att göra?

Ditt scenario är inget jag ens funderar över eftersom det aldrig kommer hända. Men SKULLE det lyckas, skulle jag rekommendera Europén till dig. Fast det kanske är negativt med stamtavla och hälsotestade föräldrar när den ser ut som en bondkatt.

#162

Ja, gener från 80-talet är kvar och det är bra. Vi uppfödare kan inte uppfinna nya gener och stoppa in i genpoolen utan vad vi gör är att försöka bevara den genetiska variation som finns i populationen (vi kan även göra utparningar med andra raser och bredda den genetiska variationen men sett till populationen "alla katter i hela världen" kan vi inte göra annat än bevara den genetiska variationen). Vi kan försöka sålla bort skadliga gener, men huvuduppgiften är ju att bevara den genetiska variationen eftersom det är grunden till sunda och friska katter.

Hur man sedan kan se det som något negativt att alla buskavlade katter med okänd härstamning och noll hälsokoll försvinner är för mig en gåta.

OT: Vissa människor har gener från neandertalarnas tid i sig! Bra? Dåligt? Skitsamma?

Problemet är att avla med för lika gener oavsett om det är hus eller raskatt. Det problemet man hade på 80 talet ställer till det än. Europé är väl huskatt egentligen, men börjar man jaga egenskaper där också så blir det samma där till slut. Det är ett snobberi bland vissa raskattägare som ställer till det. Glädjande nog är vi i Sverige på väg bort från det. Men huskatter har inte större problem än raskatter med genrelaterade sjukdomar, tvärtom.

En stamtavla garanterar ingenting, mer än att visa på icke släktskap de senaste (2?) generationerna, test för sjukdomar beror på rasspecifika problem man haft/har med raskatter. Sällan det ens behövs på huskatter. Naturligtvis finns det fall där kattsamlare råkar ut för detta (inavel) men det gör ju inte problemen med raskatter obefintliga.

Jag skulle inte vilja ha en raskatt, mest för deras egenskaper som uppfattas bra på utställningar inte är intressanta för mig.

Problemet är alltså med för lika gener, nära släktskap, när det fanns på 80 talet så dröjer det innan det får genomslag på rasen med nogrann uppföljning. Det sköter de flesta bra, och vi kommer slippa dessa sjukdomar till slut. Men faran är om man tror att det inte finns problem. Orsaken till att man har tester är inte helt fel att ha koll på, papper i sig hjälper inte.

#165 Senaste två generationerna? Snarare så är det inom NFO att man vill ha 0% i de senaste fem generationerna och under 5% i total. Det är såklart svårare i de mindre raserna men de är inte de två generatiorna som du påstår.

Sen verkar det inte finnas i huskattsvärlden någob vilja att testa för specifika sjukdomar. Som vi har inte testat vår huskatt för HCM vilket troligen är lika utbrett hos huskatter som raskatter. Men om en huskatt dör så är det mer: "Sak samma. NEXT!"

#166 Påstår inte att det är 2 gånger, därav parantes och frågetecken.

Det finns vilja i huskattsvärlden, som är samma som övriga världen, problemet är att folk skiter i det. Jag menar rasspecifika sjukdomar, förhoppningen är att alla huskatter vaccineras och undersöks som jag gjort med mina regelbundet.

#167 Som jag tolkade inlägget så var det mer närmsta generationen=2 generationer.

Vilja och sedan skita i det rimma inte rätt. Om man har viljan så ska man testa för sjukdomar som många påstår att bara raskatter har.

Det är för många som struntar i det menar jag, men det finns de som gör det. Har jobbat som frivillig med katter i bara tre år men har lärt mig en del. Dessutom erfarenhet från drygt 250 huskatter som samtliga blivit utsatta för en del problem, inavel en av dessa. Vi råkade ut för både kattsnuva och kattpest men de är inte rasspecifika sjukdomar, de drabbar alla.

I första inlägget skrev jag att problemen fanns på åttiotalet, alltså är det två generationer senare som finns nu, 10 år per generation kan väl stämma? Tror inte bara raskatter har problem men om du läser tråden "Utställning - rätt eller fel" så finns de som ställer ut som säger samma sak. Nu blir det väl kanske kortare mellan kullarna men förhoppningsvis får de väl leva efter avslutad avel. Katt kvar problem kvar.

#169 Inte för att jag förstår hur du menar att vi bara är två kattgenerationer från åttitalet.En katt paras ju oftast vid ett års ålder så efter ytterligare ett år har du en ny generation så på tio år har du med andra ord ungefär 10 generationer.

Det är rätt få raskatter som får kull när de är 10 år. Den ynnesten är för de okastrerade huskatterna, som får kull efter kull, år ut och år in.

#169 I min Mim stamtavla dyker det upp 80 tals katter först i femte generationen (eg. i fjärde men katten är född 5 demcember 89). Så hur kan det vara bara två generationer från 80 talet?

#165

Ja, det är ett problem att avla med "för lika gener" och det är därför stamtavlor är så bra. Då har du koll på släktskapet och kan undvika just det! Det är den viktigaste funktionen en stamtavla fyller och det är inte kattskit.

Att huskatten har färre problem med ärftliga sjukdomar och defekter än raskatter är spekulationer. Det finns ju ingen som dokumenterar hela huskattpopulationen. Inte heller finns det något slags samarbete mellan alla som föder upp huskatter så hur ska de ha koll på vad andra råkar ut för hos sina katter? Huskattuppfödaren har med lite tur koll på sina katter och de katter h*n säljer, men inte mer än så.

Är det några som låtsas som att problem inte finns så är det väl de som föder upp huskatter. De "behöver" inte testa för huskatten har ju inga rasrelaterade sjukdomar… sedan har de såklart ingen aning om mormorsmormorsmor till avelshonan var en perser med PKD eller om farsan som försvann i skogen dog akut av HCM.

Närmsta katt från 80-talet jag hittar i min yngsta devon-honas stam återfinns 5 generationer bak så 80-talet ligger betydligt längre än 2 generationer tillbaka i tiden.

Det är ingen som blundar inför problem, men det är inte så att raskatter generellt är sjukliga och klena. Något man ibland kan få för sig när man lyssnar på "sådana som kan" (men som såklart inte ägnar sig åt den klandervärda raskattaveln).

och tänk bara situationen om den här blandrasaveln fortsätter. Folk som avlar hit och dit på sina raskatter utan att göra nödvändiga tester. Och sina huskatter för den delen. Eller dom som medvetet avlar trots att katten har avelsförbud, för jag misstänker att det inte är helt omöjligt.

Det finns väl delvis en risk att katter kommer råka para sig med "fel" blodgrupp? För det är väl så egentligen att dom flesta huskatter brukar ha samma? Och när man då börjar blanda hit och dit kommer det väl antagligen bli olika blodgrupper även bland huskatterna. Ni som vet mer om det här får gärna rätta mig om det blir helt galet.

Och sen alla dom här problemen som kan finnas hos vissa raskatter. Utan tester vet man ju inte hur mycket det kommer att spridas. Och förstås så lär det säkert redan finnas vissa problem bland huskatter också. Alla problem är ju inte bundna till en särskild ras. HCM ska väl helst testas hos alla katter även om det inte är ett problem för rasen? 

Det tar säkert lång tid för att det skulle bli vanligt med tydliga problem, men helt omöjligt borde det väl inte vara.
Och det är antagligen svårt att veta hur det ser ut bland huskatterna idag.

#170 ,171

Kanske raskatter har kortare liv vad vet jag, men om en katt lever i tio år så är det för en nu 10 år levande katt två generationer bakåt till 80-talet. Hoppas även raskatter har ett liv efter avel.

Så det finns inga problem med raskatter? Varför är det då så viktigt med tester, vanlig veterinärsbesiktning borde då räcka. Säger inte att jag kan saker men nog vet jag att katter kan bli sjuka, är det en slump att Maine Coon drabbas och testas för HCM? Förmodligen är det genetiskt betingat och därför nödvändigt att testa, men vad vet jag.

I tråden jag hänvisade till förut var det fler rasspecifika sjukdomar som räknades upp. Ni läser in saker som jag inte skriver vilket bevisar försvarställningen ni går in i. Jag har skrivit att vi är på rätt väg i Sverige. Precis som med huskattsägare så kan man inte dra alla raskattsägare över en kam. Blir det bättre för raskatterna om man trycker ner huskatten och dess ägare ?

Kan meddela att mina två hanar är kastrerade, samt ena jourkatten, honan är däremot för ung än, men de är innekatter så det lär inte bli något där.

#175 vad exakt räknar du in i ordet generation? Blir det inte nya generationer efter varje kull. Alltså först blir det kattkull nr 1, och sen har vi en kattunge från den kullen som får en kull. Då får man ännu en generation. osv. Eller tänker jag helt galet?

#176 Du tänker inte galet, det är så man räknar generationer.

#177 tänkte väl. haha

#170 Generation har inte med att göra hur gammal en katt är.

Generation är benämningen på släktled. Mor- och farföräldrar, föräldrar och barn är exempel på tre vanliga generationer.

#175 Om du tänker att det ska finnas 80-tals katter så är det nog svårt. Katten borde vara runt 20 år då. Katter födda på mitten av nittiotalet är runt 15 år. Vare sig det är ras eller huskatter så kan det finnas få. Hade en huskatt som dog vid 15 års ålder. Min yngsta honas släkting, en Norsk Skogkatt är 12 år. Klart det finns äldre. Men katter dör av ålderskrämpor som människor.

Kanske för att man testar Maine Coon så de har upptäckt HCM. HCM är genetiskt betingat och det finns även fall som uppkommer utan att kattföräldrarna är drabbade.

Om man testade huskatter tidigt så kanske man skulle sett fler fall bland huskatter. Om en [hus]katt dör är risken stor att de bara grävs ner och och inte skickas på obduktion som många raskattägare gör. Visst finns det bra undantag och att det finns ansvarstagande kattägare men om man betalar 5 kronor tassen så kanske man inte ser värdet.

#175

Visst har vissa raser specifika ärgftliga sjukdomar. HCM är dock inte en av dem. HCM förekommer hos så gott som alla katter och man beräknar att normalfrekvensen (även för huskatter) är omkring 5%. Inom vissa raser där vi testar och för statistik ligger vi under 5%, inom vissa raser (dock få) ligger frekvensen över 5%.

Sedan är det lätt att missta hälsoprogram för hälsoproblem. Inom aby och somali testar man för PRA och PK-brist och just för att man testar för det har man inte ett problem med sjkdomarna. Man kan undvika att föda upp sjuka individer genom att hålla reda på vilka som är drabbade, bärare och fria. Voilá.

Huskattuppfödare som vill tas på allvar för att vara seriösa ska ägna sig åt samma hälsoarbete som raskattuppfödare och nej, en vanlig veterinärbesiktning duger inte. Det är basic, minimum. Ska man vara seriös i sitt avelsarbete testar man för blodgrupp, vissa infektionssjukdomar och för generella ärftliga sjukdomar (tex. HCM) samt för specifika vid behov (dvs. om det visar sig att man har ett visst problem i sina linjer).

#181 just där har vi stora skillnaden på hus och raskattuppfödare. Bra skrivet

#181

Det är precis det jag försöker säga; specifika vid behov, om man har problem i sina linjer.

Det är problem att en del rasuppfödare lever i sin värld där alla eventuella problem är undantag, medans man ser på huskattsägare som en stor klump okunniga människor som inte begriper nånting. För mig är det att sticka huvudet i sanden. Ungefär som inläggen i den tråd jag refererade till, tror det var inlägg 153 och 154. Två olika siameser, genast börja man spekulera i att 153 inte var rastypisk och förmodligen möjligtvis oriental. Det snobberiet vänder jag mig emot när det gäller rasuppfödare. att sedan jag tycker den är mycket finare än 154 spelar ju ingen roll. Men jag har ändå rätt att tycka det. Precis som de som tycker tvärtom får tycka det. När det gäller generation så bör ju farfar till min katt ha levt på 80 talet. Alltså ligger inte problemen så långt tillbaka. HCM kan ju också hoppa över en generation. Utan kontroll så kan det lätt uppstå igen. Nu hyllar jag rasföreningar för att de noggrannt följer stamtavlorna, men det finns oseriösa "uppfödare" bland siameser också. Vet om en som hade nio stycken i en liten tvåa, plus fem huskatter. Nu tror jag inte det är typiskt på något sätt men det existerar, h#n kunde nog lura en och annan att köpa billiga siameser.

#181

Jag tycker också att diskussionen borde ligga kring seriösa resp. oseriösa uppfödare men tyvärr är den sistnämnda gruppen enormt överrepresenterad bland huskattuppfödare. Jag känner inte till någon huskattuppfödare som blodgrupperar, testar för FIV och FeLV samt HCM-scannar. Även efter att jag sakligt delgett information om varför man iaf som allra minst bör blodgruppera och FIV-/FeLV-testa får jag efter "ett tags funderande på saken" svaret att nä… det verkar inte nödvändigt.

När det gäller generationer så handlar det som sagt inte om hur gamla katterna blir utan hur många generationer man lyckas producera på given tid. Tar vi min yngsta devon-hona som exempel så föddes hennes morfarsfarfarsmor 1988 så från 1988 har denna hona gett upphov till 5 generationer katter.

På de fem generationerna har min ras gått från problem med patella luxation, hudproblem och en ärftlig muskelsjukdom (primär myopati) till en mycket frisk ras. Hur och varför? Tidig okunskap ledde till mycket inavel vilket i sig ledde till hälsoproblem, men genom att bryta inavelsdepressionen med utparningar och en mängd importer har problemen reducerats enormt.

Det finns inga tester för myopati men genom att inte inavla, dokumentera kända bärare, möjliga bärare och ta bort dem ur avel har sjukdomen försvunnit från Sverige. Senaste (och de enda) fallen hade vi under tidigt 90-tal. På 20 år har vi alltså lyckats göra fantastiskt mycket.

#184

Härligt, det är ju enda vägen att gå.

Huskatter drabbas utav HCM i samma utsträckning som raskatter men som sagt, det testas inte mot det o en dag är katten sjuk eller död o ägarna tar bort den på ett eller annat sätt utan att bry sig om varför den dog eller blev sjuk. Även andra genetiska sjukdomar finns hos dem. Så att säga att de drabbas i mindre grad är fel, vi ser det bara inte så ofta.

Många huskatter dör ute,matte/husse tror att katten rymt men den har istället dött.Den katten kommer ju självklart inte att obduceras.

Sen är det väldigt många huskattsuppfödare som tycker att de är väldugt seriösa som avmaskar och säljer till bra hem.Ja men resten då?Hälsotester noggrant utvalda partners vaccinering id-närkning och besiktning av kattungarna vart tog det vägen?

#186, 187

Det är för mig generalisering det ni påstår, om ingen kollar hur vet ni att det är lika vanligt som det var hos till exempel Maine coon med HCM (bra att det verkar försvinna)? att de går och lägger sig och dör på grund av genetisk sjukdom om man inte vet det är också en uppgift tagen från luften. Men vill man tro på det så gör man väl det.

Vaccinering, idmärkning och undersökning är något som man gör som seriös huskattsägare. Dessutom kastrerar man sina katter. Jag har ingen aning vad alla huskattsägare tycker, jag är inte språkrör för dem. Det finns bortåt 100 000 hemlösa katter, det skulle det inte göra om de vore sjuka. Tvärtom så pekar det på en stark överlevnadsförmåga. Tyvärr med mycket lidande som följd. Det finns de som försöker komma åt okunskap och informera så mycket det går. Det finns även de som inte bryr sig. Osämjan kattägare emellan gör att vi lägger ner energi på tjafs istället för att verkligen göra något. Har själv varit aktiv i en förening som hämta katter från när och fjärran men la inte ner någon energi på information till allmänheten. Att slå sig för bröstet och tala om vad jag kan och hur dumma andra är hjälper inte. Samma sak med raskatter, bara för att mina är friska så är det inte säkert att alla är det. Tror inte ni vill jämföras med de som inte sköter sig. Blandraser kan väl inte vara så roligt för er att det växer fram. Ser ofta annonser där olika raser blandas, att de ska kallas huskatter gör inte saken bättre. Nån gång lär ju någon sålt dessa raskatter till en oseriös person.

#188

Förklaringen till hur vi vet att HCM är lika vanligt hos huskatter som hos raskatter (generellt) kallas forskning. Det har forskats en hel del kring HCM hos katt och man har då undersökt stora grupper katter, även huskatter. Just HCM är en sådan sjukdom som en katt bara kan dö knall och fall av. De kan vara till synes helt friska ena minuten, sedan får de en propp och dör omedelbart. Det har hänt. Det är såklart inte det vanligaste sjukdomsförloppet men det händer. Något vanligare är att katter med HCM får en propp som sätter sig och blockerar blodflödet till bakkroppen och så blir katterna förlamade. Händer det en katt som är ute i skogen har den mycket dålig prognos för den lär inte ta sig hem och tar den sig inte hem och kan tas till veterinär dör den.

Det är alltså inte uppgifter tagna från luften.

Då är det bättre att hänvisa till forskning än till folk som inte bryr sig om "varför den dog eller blev sjuk". Där lär man inte hitta svaren. Men nog om detta nu.

Jag kan väl säga att för två år sedan dog min huskatt knall fall mitt framför ögonen på mig. I efterhand så har vi misstänkt att det kunde bero på HCM, men jag obducerade aldrig honom.

Har inte läst hela tråden.

Jag var inne här på katter i fokus en sväng i somras då jag precis fått hem min katt och blev då ganska bränd av den otrevliga attityden här. Samma attityd verkar förekomma ganska tydligt här i tråden.

Det påpekas att det är oseriöst med huskattsavel, ofta på grund av att man inte vaccinerar och tar hand om djuren på rätt sätt.

Jag är en stark anhängare av lantrastanken. När det gäller lantraser vill man att djuren skall vara bra mödrar/föräldrar, sköta sig på ett naturligt och vara starka och friska.

Om man vaccinerar, håller katterna inomhus, hjälper till med förlossningar osv känns det ju inte alls som att aveln är sund.

En frisk katt skall kunna ta hand om sina ungar själv, hon skall komma till dem på eget initiativ och inte behöva vara inlåst för att ta hand om dem.

Katterna skall utsättas för bakterier, sjukdomar och andrea påfrestningar och ändå överleva det för att vara lämpligt avelsmaterial.

Någon i tråden ansåg att om man är seriös i sina avelstankar bör man ju kunna vara beredd att betala 5000 kr för en rasren katt. För min del handlar det inte om pengar utan om att jag tycker att rasaveln är oseriös, jag skulle aldrig få för mig att köpa en rasren katt av det enda skälet att aveln är så "seriös" att katterna antagligen har en värdelös genuppsättning.

#192 Så du tycker alltså man ska strunta i vaccinering och riskera att katterna får kattpest och kattsnuva?

Och hur ska man veta att föräldrarna är starka och friska?

Tycker du även man ska riskera att honan föder ungarna nånstans där man aldrig ser dom? Eller att det är värt risken att mamman blir ihjälkörd eller något sånt så att ungarna förlorar sin mamma? Eller att hon hinner bli dräktig igen och får en till kull som tär ordentligt på mamman och även medför risken att hon struntar i sina ungar? Och risken att OM det går fel med födseln så kanske honan dör för att man inte har koll. Och om jag inte har helt fel så är man skyldig att hålla koll när det är dags för honan att få sin kull.

#192 Du har en stark poäng där. "Starkast överlever" heter det ju, men det finns inte mycket som är så idag, eftersom man ska rädda allt och alla till varje pris. Då överlever även de som "inte borde", som har sämre immunförsvar eller annat avgörande.

Dock blir det ju så annorlunda när dessa djur är ens älskade familjemedlemmar, klart man räddar dem och ger dem behandlingar som behövs, och kanske även avlar vidare på dem för att "det bara var en svår med behandlingsbar infektion". I det vilda hade de inte överlevt och inte fört vidare sitt sämre immunförsvar.

ALLT är på gott och ont, verkligen.

#192

Men hur vet du hur det ser ut med tex. förlossningar på mödernet om du inte har en suck om kattens bakgrund? Självklart är det superviktigt att avelskatter är friska, har komplikationsfria förlossningar, reproducerar sig naturligt osv. Varför tror du att vi raskattsuppfödare inte bryr oss om det? Att jag sitter med mina honor när de föder kattungar har inte att göra med att de har svåra förlossningar utan det har att göra med att jag vill övervaka så att jag kan kontakta veterinär om någonting går fel. Ett felläge av en kattunge kan innebära att honan behöver snittas. Det har inte med dåliga gener att göra utan det är skit som händer (jag har sluppit tack och lov).

Att släppa ut en katt som har kattungar är ansvarslöst. Det spelar ingen roll om honan är en duktig mamma som kommer hem regelbundet. Hon kan råka ut för en olycka, bli sjuk och inte kan ta sig hem osv.

Att mina avelshonor är goda mödrar med sunda förlossningar är ingenting jag tummar på. Helvete, man är en idiot om man tycker det är kul att åka in och snitta honor på löpande band eller om man diggar att föda upp kattungar för hand för att honorna är dåliga morsor.

Svar till alla som svarat mig: Ja, jag tycker att man skall strunta i vaccinationer och dylikt på alla katter man tänkt använda i avel, för det är enda sättet att härda en ras. Däremot anser jag att man kan och bör ta väl hand om (vaccinera, springa till vetrinär osv) med katter man inte skall avla på. Man kan ju säga så här angående om jag vet om föräldrarna är starka och friska - antingen har föräldrarna så starka gener att de fixat att få ungar utan stöd/hjälp av vettiga ägare (då måste de vara starka) alternativt är det nån som hållt på att skydda katterna från det naturliga urvalet, men det kan jag ju aldrig göra något åt.

Jag tycker inte det är fel att hålla koll på sin hona när hon får ungar, för att kunna rädda (särskilt honan) om något går galet, dock är frågan om man avlivar ungarna om det blir för krångligt så att inte dessa riskerar att föra sina gener vidare.

När det gäller det här med att hålla honan inne medan ungarna är små så kan jag förstå oron för att honan blir påkörd, det händer självklart ibland, men om en normal utehuskatt lever ca 9 år behöver det ju vara ganska stor otur för att hon skulle bli påkörd just under de två kritiska månaderna hon har ungar. (Visst hon skall ta hand om dem tills de är 12 veckor, men de sista 3 veckorna är inte kritiska för ungarnas överlevnad.)

Om en hona lägger sina ungar på ett sådant sätt att de fryser ihjäl, alternativt är hemifrån så länge att ungarna inte mår bra av det är hon inte lämplig som avelsmaterial.

Min gamlamormor (ca 90 år vid tillfället som var för säkert 20 år sedan) älskade djur och hade vid något tillfälle fått hand om en hona som fick ungar. Mamman ville inte riktigt ta hand om sina ungar så hon låste in mamman i samma rum som ungarna för att hon skulle ta hand om dem. Detta gjorde att ungarna växte och mådde fint, men kan ju knappast ha vart bra för framtiden.

Lite nyfiken är jag på hur ni som vakar över katten sista dygnen gör. Tar ni ledigt från jobbet och låter bli att sova eller hur gör ni?

#196 Med ditt argument ska man skita i vaccinering av barn för att "härda" människor. Logiskt NOT! De som ska vaccineras är främst avelsdjur (och andra såklart) eftersom sjukdomar som mamman har kan föras över till kattungarna.

#197 Vissa människor anser att man kan jämföra barn och djur rakt av - det gör inte jag. För mig är det extrem skillnad på ett barn och ett djur.

Däremot tycker jag att det är tveksamt av människor att välja att skaffa barn när de själva bär på ärftliga sjukdomar eller defekter.

Med ditt sätt att jämföra människor och katter tycker du att:

a) En människa som lider och inte kan bli frisk skall avlivas

eller

b) Ett djur som lider och inte kan bli frisk inom en snar framtid skall fortsätta plågas?

För övrigt är jag väldigt tveksam till vaccinationer av barn och har noga funderat över varje vaccination som mina barn fått motta.

Hur vet du att du är genetiskt perfekt då du har gett dig själv tillåtelse att fortplanta dig själv?

Tydligt att du saknar förståelse för hur DNA fungerar. För faktum är att alla har anlag för en hel uppsjö av defekter, åkommor och sjukdomar vilket innebär att ingen skulle få fortplanta sig då ingen är perfekt.

Födde du hemma eller i det onaturligt rena sjukhusen som de flesta andra som lurar det naturliga urvalet.

Åter till katter för många är tillför de en massa livsglädje till sin familj vilket inte kan värderas, barn kan inte heller värderas katt=barn=ovärderliga. Vidare är det inte naturligt att ha husdjur så om man har den naturalistiskt (sent på natten stavfelsredigerat) tankesätt som du väljer så ska du inte ha med andra djurraser att göra. Vilket gör att du inte ska ha katt.

#199 Katter är inte ovärderliga. De är djur. Det är skillnad på djur och människa.

Jag är inte genetiskt perfekt och har aldrig sagt att jag tycker det är ett krav att vara genetiskt perfekt, varken vad gäller djur eller människor, endast att det är tveksamt att föra kända defekter och sjukdomar vidare (både vad gäller djur och människor).

Numera vet jag att jag bär på anlag som är dåliga och ärftliga och har just därför vid 29 års ålder steriliserat mig för att inte riskera att bli gravid. Skulle jag trots detta bli gravid skulle jag troligen göra abort.

Varför skulle det inte vara naturligt att ha husdjur? Det är inte naturligt för de flesta arter, men för människan så har det varit naturligt att ha husdjur sedan hunden började domesticeras för 10 000 år sedan.

Det heter för övrigt inte "naturliglistisk" utan naturalistiskt.

#198 Människor är djur som alla andra. Visst är det skillnad i intelligens mellan katt och människa no doubt about it. Men vi är djur, men drifter och sjukdomar. Det var logiken i det påstående som jag reagerade mot, inte hela katt=människa=samma förutsättningar.

För ditt otorligt konstiga a och b alternativ svara jag A. Jag är för aktiv dödshjälp. Den som har en dödlig sjukdom och vill dö innan man tynar bort eller liknande. Ett djur som har en dödlig sjukdom och man ser att den inte trivs ska man göra det mest humana och avliva.
Jag tycker du ska ta och se Bullshit avsnittet om vaccination. Vaccination är till för att ta bort chansen att härda barn och låte de åka på ibland livshotande sjukdomar. Men hey, det naturliga urvalet ansåg att ungen inte var tillräckligt härdad för att överleva.

Saker kan värderas på flera olika sätt, känslomässig värdering samt monetär värdering är två vitt skilda värderingssätt. Det behöver faktiskt inte skilja i värdering när det kommer till känslomässig värdering, en katt kan tom vara mer värd än en människa. ta din katt som du knytit an i flera år o ställ det mot en helt främmande person på andra sidan jorden. Försvinner en så kommer du sörja den ena mer än den andre.

När det kommer till monetär värding så är den enda skillnaden det slutliga värdet. Visst skiljer det sig drastiskt. Men även här så är pengar väldigt relativt för en rik person som kraschar sin ferrari så behöver det inte ens röra personen i ryggen att 3 000 000 kr blev helt värdelöst. För någon annan kan 500 kr mindre i lönekuvertet vara skillnad från att ha råd med hyran eller mat. I andra världsdelar där kan 50 kr rädda liv. Så även här kan katten värderas lika mycket som en person. iom att värde är relativt.

Vidare till detta med anlag, om man inte testar för anlag då vet man inte och man har skygglappar är det bättre än en som testar och får reda på vad för anlag som finns och sedan anpassar sitt avelsarbete utifrån det? Jag tror knappast att huskattsavlarna har större koll på sina katters anlag än raskattsuppfödare.

Tack för påtalandet av stavfelet, hade bråttom här på kvällskvisten =)

# 201 Ja, människor är djur som alla andra det innebär inte att samma regler skulle gälla för människor och djur i ett mänskligt samhälle.

Självklart funkar vaccinationer på samma sätt på djur som på människor, jag anser dock att det inte är samma sak.

Jag äter djur, men jag äter inte människor. Antar att du är vegan med ditt synsätt, det är dock inte de flesta människor.

För att förtydliga mina alternativ: Om en katt blir påkörd över bakdelen, skulle du då sälja ditt hus och hem för att kunna ge katten ett värdigt liv? Skulle du göra det med din man? Skulle du avliva en av dem? Vilken?

Jag vet inte om du har barn, men om du fick barn och han/hon visar sig vara allergisk mot dina katter, skulle du då lämna bort barnet eller katterna?

Om du skulle dra lott är du ovanlig, det är inte normalt att säga att det är familjemedlemmar på samma villkor. Djur är djur.

#202 Självklart är det precis som du beskriver det så att allt kan värderas olika för olika individer.

I praktiken kan jag värdera en brädbit högre än en människa i japan, om måttet är hur mycket förintelsen av objekten skulle bekymra mig. Med ditt resonemang där allt är relativt blir det ju helt onödigt att ens använda begreppet "värde".

När det gäller tester av anlag så undrar jag om du och en eventuell mor till dina framtida barn, skulle testa er för alla anlag innan ni skaffar barn? Eller om du tycker att alla människor borde göra det? (Tänker på den starka önskan att jämföra människor och djur).

Men varför måste vi "härda" katterna? Är det inte bättre att alla vaccineras så vi får bort sjukdomen helt?

Jag vill då inte förlora mina djur bara för att man vill "härda" katterna när det finns ett gott skydd redan.

#205 Ja det är ju en bra fråga. Katter som inte kan äta själva kan ju sondmatas. Varför låta de som inte kan äta själva dö, när det går att få dem att leva ändå.

#206

en katt som får sondmatas har väl troligen ett allvarligare fel, och då är det väl kanske mer humant att avliva den.

Men varför ska friska katter inte vaccineras just för att de ska "härdas"? Har du något vetenskapligt underlag till att de blir immuna mot pest/snuva/mfl om de blir "härdade" genom icke vaccinering?

På oss människor har vi ju vaccinerat bort flera sjukdomar som fått hemska följder, så att de är näst intill obefintliga i Sverige idag. Varför kan man inte göra lika dant med djurens sjukdomar?

Vi har ju kommit långt vetenskapligt, och eftersom det finns vaccin för tex hund, katt och kanin, varför ska de då inte användas till sitt syfte? För det fanns väl en anledning till att man uppfann dessa vaccin? Om det nu gick att "härda" en art, då borde man väl ha gjort det redan då då, och struntat i att forska fram vaccin?

Tror du ärligt att om katten får en kull helt själv utan problem så är den frisk och stark och har parat sig med en frisk och stark hane?

Och varför är det bättre att riskera att kattpest kommer bli vanligare? Katten kanske inte hinner få kattpest medans den har kullen, men risken finns ju att katten någon gång kommer att bli smittad om den är utan vaccination. 
Så det är ett naturligt urval om en kattunge smittas av kattsnuva eller kattpest i samband med flytt till ett nytt ställe? Då den blir extra utsatt pga stressen över att säras från mamman och syskonen, och inte ha det där grundskyddet.

Och när det gäller skillnaden mellan människor och katter när det handlar om just vaccinationer så är det inte någon skillnad. Vi är olika arter, vi har olika intelligens osv. Men annars så väljer du i såna fall att skydda dig själv och barn bättre än katter.
Borde inte vi härdas lika mycket i såna fall?

#196

Det verkar som att du har fastnat i någon slags naturromantisk, Darwinistisk fälla.

Att två katter är friska och har lyckats reproducera sig betyder inte att de är friskare och bättre än andra katter. De kan ha taskigt immunförsvar men haft tur och aldrig utsatts för något värre än mask. Tur och slump påverkar evolutionen mer än många vill tro.

Kärnvaccinen som används till katt skyddar mot kattpest och kattsnuva. Problem med kattpest har människan skapat genom att domesticera katten och se till att det lever många katter på en relativt liten yta (jag snackar nu ändå om utekatter). Katter är solitära djur som i sina naturliga habitat sällan träffar andra katter annat än under parningssäsong. Tamkatten, även om den är ensam katt i familjen och går ute, lever i en miljö med jättemånga katter. I Sverige finns uppskattningsvis 1,5 miljon katter. Under sådana omständigheter får smittor grogrund och sprids. Samma med FIV och FeLV, det är smittor som får grogrund för att katter träffar andra katter. Ingen katt överlever FIV. Få överlever kattpest (även bland katter där det naturliga urvalet har verkat) om de inte får veterinärvård. Det har inte att göra med att det är svaga individer, det handlar om att virusen är förbaskat dödliga. Smitta ner alla katter vi har med FIV eller kattpest och försök få en livskraftigt kattpopulation efteråt, gör det. Det går inte. Du kommer ha så få individer kvar att du kommer få problem med inavel istället. Något som ingalunda är positivt om man vill ha djur med starkt immunförsvar.

Men det är hemskt intressant att se att du tycker att sällskapskatter ska tas väl omhand meda avelskatterna ska behandlas som skit. Vi kanske rent av ska ta och anordna kamper med katter så att vi ser vilka som verkligen har lynnet för att överleva i det vilda?

Är det inte bara bättre att vi sparkar ut alla djur och låter dem klara sig själva? Inget kel, inget gos, ingen mat, ingen vård, inget skydd mot väder och vind? Djuren kommer ju fara väldigt illa men de måste ju bli hemskt starka…

Vänta nu. Om min hona måste snittas, anser du att jag bör avliva kattungarna?

#203 eftrsom våran diskussion är så OT nu så väljer jag att inte svara på din frågor utom den som jag känner är viktigast. Jag är absolut inte vegan, älskar kött

#196 Förstår inte hur du tänker???

Man kan INTE härda sig mot smittsamma sjukdomar, det var det absolut dummaste jag hört.

/Sissi

Putt!

Det kanske är dags att vi sparkar igång den här tråden igen istället för att förstöra andras trådar.

#35 Det stämmer :)

Man kan inte vaccinera bort virussjukdomar. Viruset lever därför kvar och kan muteras till en form som vaccinet inte hjälper emot. Därför är det bara en tidsfråga tills nya vaccin måste tas fram.

#215 Fast de har ju lyckats utrota ett virus, smittkoppor (förutom ett par prover i ett par laboratorium) och är på god väg att utrota polioviruset. Sedan beror det lite på hur snabbt viruset muterar om det klarar av att lura immunförsvaret hos någon som är vaccinerad eller ej, så man kan inte dra alla virus över en kam.

Men att virus kan mutera är inte en orsak till att inte vaccinera, för man minskar ju risken för individen och om en individ är immun mott en variant av viruset är det ändå inte säkert att den är immun mot den muterade varianten.

Det är skillnad på utrota och neutralisera. Jag vaccinerar mina katter, men därmed så eliminerar jag inte risken för framtida virus. Alltså kan man inte tro att varken hus eller raskatter kommer att klara sig ifrån virussjudomar i framtiden.

Det vi alltså gör är att med dagens kunskap, skjuta problemet framåt. Det är just det motståndare till vaccinering är emot. De tycker vi ska ha en naturlig utveckling där den bäst lämpade överlever, survival of the fittest.

Om nu jag personligen ska klargöra mina ståndpunkter så är jag inte darwinist, utan tror på att  överleva just nu, även för djur. Med de medel som står till buds. Jag skulle dock inte bli förvånad om det visar sig slå tillbaka, men då tror jag vetenskapen gått framåt och kan hantera det då.

#217

Det beror helt på vilket slags virus det handlar om. Vissa är mer benägna att mutera än andra. Självklart går det inte att skydda sig för framtida sjukdomar annat än att hålla sina katter på ett sunt sätt. Dock går ju en sjukdom fortfarande att utrota med vaccinationer. Skulle viruset mutera är det ju en ny sjukdom som uppstår, även fast den är besläktad med den första. Vaccinet mot den ursprungliga sjukdomen kan då även ha en viss effekt mot den nya sjukdomen men inte lika stor som mot ursprungssjukdomen.

Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen!

När det finns över en miljon katter och raskatterna endast representerar ca 10% av det totala antalet katter och är samma summa som det uppskattade antalet hemlösa katter så förstår man att det inte går att jämföra.

Bortsett från detta så är resonemanget som huskattsuppfödarna med flera har om att sluta föda upp raskatter av olika sorter för att "sorten" huskatt är överrepresenterad och det inte finns hem nog åt dem helt uppåt väggarna galet.

Jag skulle bra gärna vilja se samma sak hända i bilbranschen t ex… säg att Volvo tillverkar bilar helt utan någon som helst koll på marknaden, så mycket att de har varenda lager varenda bilaffär varenda litet skrymsle fullknökat av Volvo-bilar, trots detta fortsätter alla möjliga fabriker och även privatpersoner som tycker att kan de så kan väl jag också, hur svårt kan det vara att bygga en bil, att fortsätta producera fler Volvo för just deras fabrik eller privata tillverkning är ju så fin och gör så fina volvo-bilar.

När så då de andra bilföretagen och även privatpersoner säger åt dessa att sluta upp nu, ser ni inte att bilarna står och bara rostar sönder, ingen vill ha dem, det finns FÖR MÅNGA av dem, sluta producera tills dess att efterfrågan på dem ökar igen.

Då slår genast alla volvotillverkare tillbaka och säger då till alla de andra biltillverkarna som Porsche, Mitchubitchi, Toyota, Saab, Hundai, Audi, Renault med flera, att de ska minsann sluta tillverka sina bilar så att Volvo kan få sina sålda. Och inte klaga förrän de har upphört med sin produktion.

Hur många här inne om ni bortser ifrån allt som har med katter att göra, lutar er tillbaka och tänker igenom detta. Hur många av er tycker att detta resonemang låter vettigt?

Glömde tillägga att 99% av alla dessa Volvo-tillverkare tycker också att både ABS-bromsar, Krockkuddar och bilbälten är extra utgifter så de säljer sina bilar mycket billigare mot att de struntar i dessa saker, köparen får själv bekosta detta och sätta in i efterhand om de vill ha det. Besiktning sker inte heller inte inte heller finns någon bakgrundskontroll av att delarna som används i bilen är av god kvalitet.

(Hur många skulle köpa denna bilen? Är det så att vi är mer noggrann när i val av bil än i val av livskamrat?).

Ska man jämföra katter med produkter? Förbrukningsvaror? Jag jämför inte katter med några andra djur heller, eftersom djurhållningen är olika. Att jämföra katters livsstil med kornas, nej..

#219 har en enormt sann poäng, även om det i praktiken är väldigt fel att jämföra djur med produkter - baktanken är faktiskt rätt..

Jag tycker att det är att gå för långt då man jämför döda ting, frukter, människor och andra djur med katter. Är det svårt att argumentera utan dessa tro?

#223 Jovisst, det är en helt annan sak, men slutpoängen är densamma - huskattsmarknaden är mättad, inte raskattsmarknaden.

Men visst påverkar det varandra, en hel del raskatter får ett hem istället för en hemlös huskatt. Jag har (som jag antagligen nämt ovan) stött på det flera gånger: Folk som tittat på katthemskatt men som av en slump blev med raskatt istället. Om raskattaveln skulle minska (framförallt aveln på de raser där marknaden börjar bli mättad) så skulle fler välja hemlös katt istället. Men visst, många andra skulle vänta på sin specifika raskatt istället för att ta en huskatt.

Det kan väl även hjälpa att få lite avstånd från det man själv brinner för och tycker. Att då se det från ett annat håll även om exemplet är döda ting. För poängen kommer ju fram även om det kan finnas massor av andra detaljer kring hur all avel borde skötas.