# Utmanar/backar?
Author: LitenPyssling

För ett tag sedan så kom det fram en katt under min systers balkong, en mager, blå, långhårig kattunge. Han hade enbart päls egentligen, sedan var allt ben på honom. Syster tog sig såklart an katten, satte upp lappar och sådant. På bilder såg han ut att vara max 15-18 veckor gammal - så ynklig men så kelsjuk. Syster fick sedan veta att katten troligen är runt ett år då den kommer ifrån en människa i byn med djurförbud (h\*n skriver över djuren på ungarna så h\*n har djur ändå).

Syster kom hem över ett antal dagar och tog med sig katten, jag häpnade när jag fick lyfta honom - så mager! Och då hade ändå syster fått upp honom i vikt en del. Okastrerad, väldigt stora och utvecklade testiklar hade han så han var ju äldre än 18 veckor, stort huvud, minimala ben och enorm svans.  
Tid för kastrering är bokad, syster har tagit över katten ifrån den här som har djurförbud. Hon köpte loss honom för 100kr, vi får se om veterinären kan sätta fingret på hans ålder lite mer precist - inga mjölktänder.

Men till saken, jag har två kastrerade killar här hemma på 1 och 2 år. 2åringen är rena muskelknippet medan den andra är mer "normal". Båda är van att katter kommer och går (katthem + djurskyddskatt), de gör ingenting mot nya om inte den nya gör något emot de. Fram till dess så bryr de sig inte ens.  
Men den här killen är otroligt på och ska utmana mina killar, han går emot med burrad svans och skjuten rygg samtidigt som han skriker. Han kan ibland smaska och svälja något så otroligt också, precis som om att han får överproduktion av saliv - riktigt smask alltså.   
Mina katter markerar med att morra och fräsa men bryr sig inte mer än så, men den här killen kan bete sig så här för att direkt som någon av mina tar ett steg emot honom så skriker han för full hals.  
Han gör inget annat än att gå emot, skrika (kan vara länge) och sedan gå därifrån.  
MEN om någon av mina killar vänder ryggen till - DÅ flyger han på för att sedan sticka iväg lika fort. Han lyckades hugga min 2åring över ryggen sist han var här och efter det så är 2åringen ganska vaktig av sig emot denna. Men så länge de kollar på honom eller har huvudet riktat mer framåt än bakåt så vågar han inte.  
  
Varför gör han så?  
Är som att han vill visa sig dominant samtidigt som han inte kan, rent fysiskt är han chanslös mot mina killar men hormonellt så borde det ju vara han som är högst i rang i och med att han är okastrerad och troligen bra mycket äldre än vad vi tror. Han har betett sig så här båda gångerna som han varit här, vänder någon av mina och går/springer iväg så springer han genast efter men med 2-3m avstånd. Han kan gå fram och snusa på mina killar på nosarna, men sedan återgår han till skrikandet igen.  
  
Mina killar har bott här i över 5 månader och det är deras revir även om de verkar ha noll revirtänk, denna killa har varit här 2ggr á 3-4 dagar/gång. Anledningen till att han följt med är för att syster inte hittat någon vakt till honom och hon har varit tvungen att åka hem av olika privata anledningar.   
Presentationen gick väldigt raskt då syster bara släppte in honom, fullt medveten om mina killar. Men hon litade väl på att de gör ju inget och hennes katt är så liten så det ska inte vara någon fara.  
  
Är som att han inte vet vad han ska/kan göra.  
Har funderat om det är dominans/parnings eller fjantbeteende men jag vet inte då han är så himla olika.

## Comment 1
Author: annzoo

En liten under 12v kan ha välutvecklade bollar där bak så han behöver ej vara över 18v.

Det låter som han är rädd för dina killar, antingen tycker jag du hjälper systern att vara kattvakt i hennes hem istället för att hon ska dumpa katten hos dig. den katten behöver få en trygghet hos din syster och varje gång du tar katten till dig blir en ny maktkamp om vem som är bossen.Det tar mer än några dar att introducera nya katter med varann

## Comment 2
Author: LitenPyssling

#1 Han har inga mjölktänder heller, vet dock inte med säkerhet när de tappar de. Har heller aldrig träffat på en så liten katt med så här utvecklade bollar, därmed min slutsats. Men då vet jag! =)

Har funderat på det jag med om det är rädsla, men jag förstår inte varför han ska bete sig så där när mina katter visar att de inte bryr sig om honom. Han har till och med legat i samma säng som 1åringen men ändå gör han så här.  
Jag kan inte åka till henne, hon bor 12 mil härifrån och det går näst intill ingen buss dit och jag har inget körkort, dessutom är det ingen här hemma som kan ta hand om mina djur (fiskar, katter och kanin) så att åka dit är uteslutet. Jag har sagt ifrån henne att inte ta med honom dels för stress och sen just för att det går inte över en natt att få katterna sams men hon har inget val när ingen kan passa katten. Dock är det är i princip aldrig hon åker bort, tur nog. Bara 1 gång under minst 3 månader och då normalt över en natt bara, nu har det hänt en hel del här hemma (privat som sagt) som gjort att hon varit så illa tvungen att åka - oförutsägbara och betydligt mindre roliga saker.

## Comment 3
Author: Holtan

De tappar mjölktänderna mella 4-6 månader ca :)

## Comment 4
Author: LitenPyssling

#3 Ungefär som jag trodde då, runt halvåret. =)

Noterade en ny sak nu, han rycker väldigt mycket i bakbenen när han ligger ner vissa gånger. Man får heller inte röra tassarna (eller ens komma nära) på honom för då slår han till en flera gånger med full kraft, han kan även frusta till i samband med att det rycker i benen och blåsa upp sig lite.   
Funderar på om det är något fel på honom antingen psykiskt eller fysiskt, har aldrig träffat på en katt som honom dessutom jag får känslan av att något inte riktigt stämmer med han men jag kan verkligen inte sätta fingret på vad.  
Risken finns att han är inavlad då den här människan struntar totalt i hur avkommorna kommer till, inavel är varddag där typ.  
Kan detta ha något med hans beteende att göra, ni som är insatta i kattavel kanske vet det?

## Comment 5
Author: OberonsMatte

#4 Är han vaken, men avslappnad när det rycker i benen tror jag att det är helt ofarliga muskelsammandragningar som kan uppstå när musklerna slappnar av. En del katter har det mer än andra, men jag har aldrig hört eller märkt att det ska vara tecken på att något är fel.

Att han är rädd om sina tassar behöver det inte heller vara något konstigt med. En del katter tycker att det är obehagligt med beröring och tassarna är extra känsliga.

När han frustar och blåser upp sig, är han irriterad på något då? En del katter visar irritation genom att "puffa" eller fnyshosta. Det är en varningssignal på kattspråk som verkar vara extra vanlig hos birmor (kallas ibland för birma-hosta), men det förekommer hos alla raser.

## Comment 6
Author: Silvestris

Katten är livrädd och uppstressad skulle jag säga. Den bör inte vistas lös tillsammans med andra katter utan få ett eget lugnt rum där den kan bo in sig och vänja sig vid omgivningen långsamt (gärna med nätdörr till resten av hemmet).

En "dominant" katt (självsäker katt som utmanar) skjuter inte rygg och saliverar inte utan detta är tecken på rädsla och stress. En "dominant" katt skjuter inte rygg utan går lugnt och självsäkert, fäster blicken på sin "motståndare", håller bakdelen lite högre än framdelen...

Att bara släppa ihop katter på det där sättet kan tyvärr ställa till med slagsmål även med lugna och trygga katter. Jag råder er att inte göra så. Även om de inte slåss så mår den magre stackaren inte alls bra av situationen.

## Comment 7
Author: LitenPyssling

#5 Okej!

När han frustar och blåser upp sig så gör han det i samband med att det rycker i benen, därför tänkte jag att det kanske var något annat.  
Vad jag sett så är han inte irriterad på något utan det kan vara från ingenstans som han frustar till eller blåser ut tungt.  
Det sker både när han är kelsjuk, ser de andra katterna eller helt från ingenstans.

#6 Känns fel när han självmant går fram till mina katter då om han är så rädd och dessutom lägga sig i samma säng som de två. Stressad tror jag säkert han kan vara och osäker men inte så rädd eller så pass stressad som du beskriver det. Stressad och osäker ja, men inte livrädd. Även magra djur kan ha ett "jävlar anamma" i sig, vilket denne visat att han har också utöver mina två katter.  
  
En av mina är tillbakadragen och går undan hellre än står kvar för lillkatten, 2åringen gör precis som du beskriver den dominanta. Han gör allt lugnt och stilla men håller koll, han kan även vända ryggen åt och "mjukblinka" åt lillkatten när lillkatten lugnat sig lite och inte skriker så mycket.

För någon timme sedan så såg det ut som att den dominanta och lillkatten var på väg att busa, lillkatten har också gått fram till den dominanta (min) och sedan lagt sig, sträckt ut sig och slagit sig till ro. Han har även vänt ryggen åt min katt och lagt sig med ryggen emot, nu ligger alla tre under min säng och det låter ingenting, de kollar inte på varandra utan de kisar lite eller sover.  
  
Lillkatten tillåts också att gå ner i deras kattlåda, dricka ur deras vattenskål samt äta ur deras vattenskål utan att de bryr sig så värst. Min katt kollar lite men "mjukblinkar" bara och sedan inget mer.

Nej, jag föredrar inte heller att släppa ihop så där men jag var helt omedveten båda gångerna som min syster kom (jag bor hos pappa) med lillkatten och hon släpper bara in honom.
