# Att ha bara en innekatt Author: [Borttaget] Hej! Jag har haft min innekatt, en liten bondkattstös på 2,5 månader, i lite över en vecka nu. Hon är lekfull och gosig och sover snällt i min säng hela natten, verkar alltså vara ett riktigt praktexemplar till katt ![Glad](http://katter.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Både före och efter jag skaffade henne läste jag mycket om vad man bör tänka på som kattägare. Det som börjat "sticka mig i ögonen och i samvetet" nu när jag väl fått henne är att det verkar som att de flesta tycker att man borde ha två katter, så att de får sällskap av varandra. Kan någon snälla berätta lite success stories om att ha endast en kisse så att jag får lite hopp. Jag kommer att börja studera i höst, så jag räknar med att jag kommer att vara hemma och läsa en hel del. Jag har gjort mitt hem kattvänligt och om jag behöver resa bort är kissen välkommen hos mina föräldrar, där hon verkar finna sig väl till rätta. Nog kan väl detta lyckas? Vad tror ni? ## Comment 1 Author: OberonsMatte Var kattungen 12 veckor när du fick hem den? ## Comment 2 Author: Fridaybrew Först och främst så hoppas jag katten var över 12 veckor när du fick hem den (dvs 3 månader). Det är absolut helt normalt att man börjar med en katt, många gånger just för att se att man klarar av det själv. Sen när man blir varm i kläderna och inser att detta var inte så farligt så börjar funderingarna komma. Själv så blev det en bondkatt till att börja med den fick vara ensamkatt i 6 månader. Denna katten är helt enkelt en idealisk ensamkatt då den inte gillar andra katter speciellt mycket. Den tyr sig till människorna hellre än de andra katterna. Så man kan INTE generalisera som många gärna gör här på forumet att flera katter per automatik är bättre, det stämmer helt enkelt inte. Det är individuellt helt enkelt. Sen kan man betänka att om man är borta mycket så är det rimligt att katten skulle ha det roligare med en kompis. Men det är inget krav eller måste. Man behöver inte heller ha dåligt samvete heller. Att välja att ha innekatt anser jag är ett sunt och ansvarstagande ägande av katt. Dock behöver man ordentligt med kattmöbler och lyxa till livet för katten då. Här hemma så är det 4 st klätterträd till taket i en 3a. Numera har det blivit 5 katter, fortfarande efter flera år så är den första katten skeptisk till de andra katterna. Hon skulle trivas bättre om hon hade oss för sig själv utan andra katter. Men nu blev det fler katter för vi ville testa på kattuppfödning så vi skaffade då naturligtvis en raskatt och gör detta enligt alla regler och krav som satts upp. Istället för att öka på huskattsöverbefolkningen. Så egentligen är det helt upp till dig, hur mycket tid och pengar samt vilja har du? Men oavsett vad du väljer så fortsätt att läsa på =) ## Comment 3 Author: viciouscircle Vänta tills katten blir över 6 månader. Då är dom inte lika stillsamna längre xP ## Comment 4 Author: [Borttaget] Det går nog bra. Jag har endast en katt nu och det fungerar så länge jag och min pojkvän studerar eftersom någon av oss är alltid hemma för att aktivera honom. Jag tycker inte att du behöver oroa dig. Men var beredd på att hon kan bli mycket vildare. Min kissekatt brukade också vara ett s.k "praktexemplar" men det ändrades och nu är han ett litet monster som inte har lugnat ner sig fast han är över 2 år gammal. Fast likaväl älskar vi honom. ;) ## Comment 5 Author: [Borttaget] Lyssna till katten! Trivs hon så är det ju lugnt. Min är ensam och vill ha det så. Studier brukar innebära att man är hemma en hel del oxå, ingen fara:) Skulle hon må dåligt, så är det ju en lösning med en extra katt. ## Comment 6 Author: 997 Många menar att katter är ensamlevande och inte behöver sällskap av andra. Själv råkar jag ha två katter och jag har ingen egen erfarenhet att att bara ha en katt. Men jag tycker det låter rimligt att katter egentligen inte behöver sällskap av andra katter. ## Comment 7 Author: [Borttaget] Tack ska ni ha! Kissen var faktiskt bara 10 veckor när jag fick henne. Hade egentligen velat ta henne först i slutet av den här månaden, men ägaren ville sterilisera mamman denna vecka. Hon föredrog då att jag hämtade sista kattungen en vecka före det. De andra ungarna hade flyttat när de var 8 veckor. Det är vanligt här i Finland... Tyvärr måste man väl säga. Hur som helst tog Lotta flytten bra, hon verkar vara en modig liten katt. Ni som har en ensam innekatt (och andra också) dela gärna med er av tips vad ni brukar hitta på för kul åt era katter. ## Comment 8 Author: [Borttaget] Och stillsam är inte ett ord jag skulle använda för att beskriva min katt heller. Raserkatt och morsk är bättre ord, men på nätterna sover hon (än så länge)... Förresten, vad säger ni, är intressant eller jobbigt för en katt att komma med när man far och hälsar på vänner några timmar? ## Comment 9 Author: Fridaybrew Tycker det är bra  att vänja kattungar med att resa, nya miljöer, andra människor, kloklippning (klipp ofta men lite varje gång), duscha/bada, samt höga ljud så spela gärna musik. Utmana katten helt enkelt så den blir tryggare och säkrare än om man byggt upp murar och daltar med den. Har du en vänner  som har kattvana och trygga hundar så kan man sitta hundvakt så katten kan vara i samma bostad som en hund senare. Koppel/sele bör användas för promenader och då är det bara sätta på selen och låte de vänja sig vid den inne innan man sen tar ut den på promenader i koppel. Naturligtvis är man hemma när man har selen på så de inte råkar fastna på något konstigt ställe. Vill man inte ha en katt på diskbänken eller bord där man har mat så lär man katten det från början. Här är katterna lärda så att de får sätta framtassarna på kanten och stilla sin nyfikenhet på vad som eventuellt finns på bordet men det får INTE vara på bord/bänkar (speciellt inte köksbänken där spisen är för katten ser inte nedifrån om plattan är varm elller ej). Så katterna förstår snabbt vart gränserna går även om den verkar aningen diffus som vår regel med framtassar. Sen namnträning är skoj, brukar hitta något godis som de verkligen gillar (rökt kalkon tunna smörgåsskivor funkar) sen delar man upp sig hemma med varsin bit korv/godis sen ropar man det önskade namnet. När katten väl kommer då får den omedelbart en nagelstor bit kalkon. Sen ropar någon annan från helt annat ställe i lägenheten. I början så är avstånden inte så stora då man börjar att sitta i samma rum och sen ökar man avståndet. Till slut förstår katten att namnet är något bra. Här hemma så undviker vi att säga namnet när vi säger åt katten när den gör fel, så använd inte namnet negativt speciellt inte i början. Dock slinter tungan ibland men ambitionen kan ju iaf vara att inte säga namnet i negativa situationer. Detta var bara lite tips och tankar kring uppfostran absolut inte krav, iom att det finns lika många olika sätt att uppfostra som det finns kattägare. ## Comment 10 Author: [Borttaget] Tack för tipset om att låta kissen kolla vad som är på gång. Lotta vill gärna klättra upp längs mina byxben och det tycker jag ju inte är acceptabelt. Speciellt ivrig är hon när jag kammar håret eller lagar mat. Orsaken är förstås att hon vill se vad jag håller på med. Idag drog jag fram en stol så hon på avstånd fick se på när jag lagade mat och det var hon ganska nöjd med. Jag försöker få henne att förstå att hon inte får vara på matbordet och det lyckas ganska bra. Tyvärr står matbordet vid fönstret, så ibland blir frestelsen för stor... Snart ska jag flytta och kommer då att ha bordet invid en vägg, det fungerar säkert bättre med matbordsförbudet då. Då ska hon också få en alldeles egen trädstam på en inglasad balkong <3 Vi fortsätter lära oss hur man ska uppföra sig... Det gäller både henne och mig själv i kattuppfostran :) ## Comment 11 Author: Sophey Det ar individuellt hur olika katter har behov av sallskap fran samma art. Jag har tva bra exempel hemma i Sverige: 1. **Katt1** en huskatt som har mojligheten att umgas med katt2 men ligger hellre ensam och spejar over lagenheten precis som han gjorde nar han var ensam, han verkar tycka om att mysa ihop med och leka ihop med illern men inte katt2. 2. **Katt2** en ragdoll som har mojligheten att umgas med katt1 men valjer att umgas med iller och hund2 men har ingenting emot att umgas med katt1. Sen har vi mina svarforaldrars ena katt, han skulle lagga sig ner och do om han inte hade sallskap av andra katter. Jag tar ju med mig katt2 nastan overallt da hon alskar att folja med, hon kommer med mig och hunden i koppel precis overallt dar hon far vara och vill folja med, aven i bilen njuter hon till fullo och till kompisar har hon inga problem att folja med utan tar allt med ro och nyfikenhet men hon ar laskigt social och "hundlik". ## Comment 12 Author: [Borttaget] Måste vara otroligt intressant att få följa med hur alla dessa djur umgås med varandra! Tack för att du delade med dig, det var roligt att läsa:) ## Comment 13 Author: Thaeri Eftersom hon bara var 10 veckor då hon flyttade skulle jag verkligen rekommendera en kattkompis. Den allra största faran med att ta en unge för tidigt och sedan låta den bli ensamkatt är nämligen att den får beteendeproblem på grund av att den inte hnunit få all den grundläggande uppfostran som behövs av den sort som den bara kan få från andra katter nämligen, och där är varje vecka viktig. Det är precis av denna anledning som det numera är olagligt att skilja en katt från mamma och syskon innan 12 veckor ålder. Dessa problem är inte heller något man märker på en gång, utan först när kissen börjar bli lite äldre, och speciellt vid könsmognad, eller runt den tid katten hade blivit könsmogen om det nu är så att man kastrerar innan. ## Comment 14 Author: Fridaybrew Olagligt i sverige iaf nu var du i finland är det likadant där? Oavsett mår katten bäst av att var MINIMUM 12 v vid separation skadar verkligen inte med 15 heller. ## Comment 15 Author: [Borttaget] Det är meningen att katten ska vara minst 12 veckor gammal, även här i Finland. http://www.sey.fi/sv/djurinformation/keldjur/katt/tanker\_du\_skaffa\_dig\_katt/katten\_behover\_ett\_gott\_hem ## Comment 16 Author: Sophey #12 Ja, det ar det verkligen.