# Om huskattuppfödning
Author: Internettan

I [den här](http://katter.ifokus.se/discussions/50095ebe88f472707d001332-lite-fragor) tråden blev det en diskussion om uppfödning av huskatter. Jag vill svara på i alla fall ett av inläggen.

[#21](http://katter.ifokus.se/discussions/50095ebe88f472707d001332-lite-fragor#21 "Direkt länk till kommentar")skrivetav [mitzerl](http://katter.ifokus.se/users/4d7121ecb9cb4620e9027ee9-mitzerl "Visa personlig sida för mitzerl"):

_Internettan, du verkar inte så kunnig om kattavel,hör jag**.** Du vet inte ens vad det är överhuvudtaget. Avel betyder fortplantning av djur. Så din kommentar:_

_"Man kan ju föda upp djur utan att syssla med avel." blir ju verkligen pinsam. Du gör ju bort dig lite grann här. All uppfödning av djur är avel._

Kanske finns olika definitioner av ordet avel men jag hade den här i åtanke:

[avel](http://www.ne.se/s%C3%B6k-version?sortKey=AVEL+10&q=avel "avel")

**avel,** att genom urval av goda föräldradjur förändra egenskaperna i en djurpopulation i önskad riktning...

  

[http://www.ne.se/sok?q=avel](http://www.ne.se/sok?q=avel)

_Sen tror du att raskattsuppfödare avlar på djur för pengarnas skull. Bara genom det visar du att du inte födde upp din kull seriöst. Du verkar inte ha lagt särskilt mycket pengar på vare sig katthona eller ungar och verkar inte ens veta om att det KOSTAR PENGAR att föda upp en katt seriöst och ansvarsfullt._

Kan du tala för varenda raskattuppfödare och säga att ingen enda av dem gör det i alla fall delvis för pengars skull? Självklart får de väl in mer pengar än vad de lägger ut ändå? Sen skrev jag att annars gör de det för sitt eget intresses skull och inte för katternas skull. Nu till frågan om mig. Finns det någonting i det jag skriver som talar om hur mycket pengar jag lagt ned på eller hur jag fött upp mina kattungar? Du gör ett antagande om mig och sedan blir du arg för det som du själv tänkt ut. Jag tror inte att jag förstår riktigt vad du vill få fram.

_Det är inte ett dugg konstigt att folk avrådde dig från att ta din kull._

???

_Folk som inte kan något om avel eller är beredda att göra det seriöst och ansvarsfullt skall inte syssla med avel._

Nej, självklart inte. Men vem har rätt att döma och utfärda förbud? Och ge order? Utan att ens ta reda på saker och ting som det ofta är här. Och inte ens när folk är dumma har vi rätt att beordra dem så länge de inte begår olagliga handlingar. Det vi kan göra är att ge råd och information och utöva vänlig påtryckning. Ovänlig påtryckning är helt enkelt inte effektivt och inte trevligt heller.

**Till alla andra:**

Jag är medveten om problemet med huskatter, ännu mer nu genom er information än vad jag visste innan. Men det sätt som många använder får en att bli både sårad och arg. Speciellt när man får bli syndabock för alla andras synder, som sagt. Jag tror att många känner likadant och när folk kommer med frågor och inte vet att de kanske gör fel utan tror att de vet det mesta - då har de ju inte medvetet gjort fel. De har ju ingen aning om att ni är trötta på såna som dem och tycker att de (genom telepati?) förväntas kunna allt det som liknande personer fått information om tidigare på forumet. Faktum är att de ju ofta inte vet om att de inte vet. Okunniga människor är ett faktum som inte försvinner och om man inte orkar upplysa dem på ett vänligt sätt så kanske man kan överlåta det åt dem som har den gåvan?

Det är berömvärt att ni engagerar er så men som det är nu känner man inte kärleken till katterna utan man känner mest hatet mot kattägarna. Man är inte en skurk automatiskt bara för att man gör fel. Vi gör alla fel och att skälla på någon är ett lika stort fel det, i alla fall om okunskap är inblandad. Det bidrar till ännu mer fel och elände i världen istället för att ta bort de första felen.

Var en positiv kraft istället så blir allt så himla mycket bättre. För upplysning behövs verkligen, det har jag förstått.

## Comment 1
Author: mitzerl

Oberoende av vilken definition av ordet avel du syftar på så innebär avel ändå att föda upp ett djur, oavsett syfte. Och oavsett om du bara tar en enda kull och behåller alla ungarna eller tar flera kullar med stamnamn, så är du likfullt en uppfödare. Det är det många inte vet om. De tror att man är uppfödare enbart om man har stamtavla. Och det verkade i ditt inlägg i förra tråden som att du också trodde det.

Jag är inte själv uppfödare, jag hade tankar på det från början men tyckte det verkade ta för mycket tid och pengar i anspråk. För det kostar verkligen pengar att föda upp katter ansvarsfullt. Jag har hängt på kattforum länge nog för att ha lärt mig att det oftast går jämt ut, om man har tur. Ibland går man rentav back. Jag har inte hört om någon kattuppfödare (med stamnamn) som har tjänat pengar på sin kattuppfödning.

Men jag trodde också så för flera år sedan, att kattuppfödare måste tjäna grova stålar då raskatter är så dyra. Men det var innan jag började hänga på kattforum och fick lära mig vad det kostar.

Eftersom du inte verkade veta att det kostar mycket pengar att föda upp katter seriöst så drog jag helt enkelt den slutsatsen att du inte lagt ner så mycket pengar på din kattavel. Och därav kommentaren i den tidigare tråden.

Men om du gjort tester på din katthona och även kattpappan och kollat blodgrupper på dem och allt sånt som hör till så ber jag förstås om ursäkt för den isåfall felaktiga slutsatsen. Jag tycker ju att även huskatter är värda samma omsorg vid aveln som raskatter ges. Det är bl a det som kallas att avla ansvarsfullt.

En annan aspekt ur ansvarsfull avel är att anpassa sig efter marknaden. Finns det ett överskott på en viss sorts katt så bör man inte avla på dessa katter innan det problemet är löst. Och det är det som är fallet med huskatter idag.

Naturligtvis finns det ju inga förbud mot huskattsavel (tyvärr, tycker jag), så allt vad man skriver är ju förstås egna tyckanden. I min mening "_Folk som inte kan något om avel eller är beredda att göra det seriöst och ansvarsfullt skall inte syssla med avel"_ borde jag kanske ha lagt till ett "_,tycker jag_" på slutet för att göra det tydligare.

## Comment 2
Author: fvanilla

#1 Jag håller med hela ditt inlägg!

"En annan aspekt ur ansvarsfull avel är att anpassa sig efter marknaden. Finns det ett överskott på en viss sorts katt så bör man inte avla på dessa katter innan det problemet är löst. Och det är det som är fallet med huskatter idag.", är också en viktig grej folk glömmer. I raskattsmarknaden är den långt ifrån mättad. Ibland får man räkna med att köa i flera månader om inte år för just den katten man vill ha. I vissa raser har det börjat bli lite småfullt, men då drar de ned på sin uppfödning. Man vill ju inte bidra till en (över)mättad marknad, det vore inte rätt mot katterna inom en marknad, eller hur? Tillgången måste ju matcha och inte gå över förfrågan.

## Comment 3
Author: Internettan

#1:

_Oberoende av vilken definition av ordet avel du syftar på så innebär avel ändå att föda upp ett djur, oavsett syfte._

Men om en definition innebär att man medvetet vill ha fram vissa egenskaper så kan man ju föda upp katter utan att bedriva avel.

_Men om du gjort tester på din katthona och även kattpappan och kollat blodgrupper på dem och allt sånt som hör till så ber jag förstås om ursäkt för den isåfall felaktiga slutsatsen. Jag tycker ju att även huskatter är värda samma omsorg vid aveln som raskatter ges. Det är bl a det som kallas att avla ansvarsfullt._

Alla tycker väl inte samma om vad som ingår i "ansvarsfull avel". Jag har inte gjort tester på min katthona. Och jag är inte ansvarslös för det. Jag kollade inte upp pappan till mina egna barn heller med blodgrupp och annat "som hör till" innan jag blev gravid. Och han kollade inte upp mig. Är vi ansvarslösa föräldrar då? Varför ska vi behandla katter med bomullshandskar och anses vara djurplågare eller något ditåt om vi inte gör det medan när det gäller människor så behöver vi inte tänka så. Vad är det som gör katter till så upphöjda varelser?

_Eftersom du inte verkade veta att det kostar mycket pengar att föda upp katter seriöst så drog jag helt enkelt den slutsatsen att du inte lagt ner så mycket pengar på din kattavel. Och därav kommentaren i den tidigare tråden._

Men man kan väl föda upp katter (i bemärkelsen låta sin egen katthona få ungar som man behåller) utan att låta det kosta så mycket pengar som du antyder. Det beror väl på vilken nivå man vill lägga sig. Jag tycker det låter överdrivet att ila till veterinären i tid och otid. Jag förstår att man gör det när det gäller renrasiga katter som man säljer men när jag låter min huskatt få ungar så inte springer jag till veterinären innan. Inte skäms jag för det.

När det gäller hemlösa katter så undrar jag varför man inte avlivar dem istället för att lägga så mycket tid på att hitta hem till alla - hem som inte finns? Varför till varje pris rädda alla? Om man inte är vegetarian/vegan så bidrar man ju ändå till att döda massor av djur. det borde inte vara skillnad på djur och djur. Alla ska dö en gång och att få somna in kanske inte är det värsta ödet som kan hända? Visst är ett liv värt mycket och det är kanske inte riktigt rätt, men som sagt, det är inte värre än att äta upp grisar och kor. När det nu ser ut som det gör.

## Comment 4
Author: mitzerl

_Men om en definition innebär att man medvetet vill ha fram vissa egenskaper så kan man ju föda upp katter utan att bedriva avel._

Men att föda upp katter är ju att bedriva avel. Det kommer man inte ifrån.

_Alla tycker väl inte samma om vad som ingår i "ansvarsfull avel". Jag har inte gjort tester på min katthona. Och jag är inte ansvarslös för det._

Naturligtvis har alla olika åsikter om "ansvarsfull avel" och de flesta huskattsuppfödare brukar kalla sig "ansvarsfulla", även om de släpper ut fertila honor mitt i storstan och säljer kattungar vid åtta veckors ålder eller har ihjäl dem. Nivån på "ansvarsfull avel" brukar generellt sett ligga väldigt lågt bland huskattsuppfödare.

Ansvarsfull avel tycker jag är det som kattförbunden rekommenderar. Det är det som raskattsuppfödare går efter. Att huskatterna inte anses värda samma omsorg tycker jag är tragiskt. Huskatter kan ju också drabbas av genetiska sjukdomar.

_Jag kollade inte upp pappan till mina egna barn heller med blodgrupp och annat "som hör till" innan jag blev gravid._

Här är det lite skillnad på katter och människor. Om blodgrupperna krockar för människor så händer inget särskilt, om det gör det för katter så riskerar kattungarna att dö. Därför är det viktigt att kolla upp blodgrupp innan man föder upp katter.

Och vad gäller sjukdomar så är det mycket enklare för människor att få behandling och kanske bli botade. Vi människor har dessutom ett medvetande om vad som händer med oss (när vi är vuxna iallafall). Katter förstår ingenting om vad som händer dem, de lider i det tysta och det känns onödigt att utsätta en katt för det.

Får katten en sjukdom så kan det bli väldigt väldigt dyrt för ägaren och katten kan tvingas att avlivas i ung ålder. Detta tycker jag bara känns så onödigt när man ändå kan förhindra det. Därför tycker jag det är ansvarslöst att avla utan att kolla upp de vanliga genetiska sjukdomarna på katter.

_Men man kan väl föda upp katter (i bemärkelsen låta sin egen katthona få ungar som man behåller) utan att låta det kosta så mycket pengar som du antyder._

Jo, det kan man ju göra om man bara tänker på sig själv och struntar i katten. Om man inte tycker det gör någonting att katthonan dör av komplikationer, att kattungarna dör pga blodgruppskrock mellan föräldrnarna, att kattungarna får svåra sjukdomar och tvingas lida. Att tvingas avliva katter i ung ålder pga sjukdom. Om man vill utsätta sin katt och sina ungar för det så givetvis kan man avla helt kostnadsfritt. Men är det schysst mot katten?

_Jag tycker det låter överdrivet att ila till veterinären i tid och otid. Jag förstår att man gör det när det gäller renrasiga katter som man säljer men när jag låter min huskatt få ungar så inte springer jag till veterinären innan._

Man springer inte till veterinären i tid och otid. Man gör det som behövs, för kattens och kattungarnas skull. Men din mening bekymrar mig lite. Du tycker det är okej att renrasiga katter får bra omsorg och vaccinering och id-märkning men inte huskatter? Varför tycker du inte att huskatter är värda samma omsorg?

_När det gäller hemlösa katter så undrar jag varför man inte avlivar dem istället för att lägga så mycket tid på att hitta hem till alla - hem som inte finns?_

För att det är hemskt att avliva friska katter. Men det finns ju katthem som avlivar sina katter efter en viss tid. Att föda upp ev. sjuka katter tycker du är helt okej, samtidigt som katthemmen skall avliva friska katter. Jag tycker detta låter så totalt bakvänt.

## Comment 5
Author: [Borttaget]

#3 på katter kan blodgrupper krocka. Och om ungarna får dia då kommer dom att dö. Det är lätt att undvika sjukdomar som Fiv och felv. Och åtminstone kolla upp hcm. Varför inte kolla upp dessa enkla saker åtminstone när möjligheten finns? För att minska risken att föra vidare sjukdomar? Och om du vill jämföra med människor känns det som att vi behöver ta till fantasin lite för att kunna jämföra. T.ex ska vi sluta testa oss för sjukdomar, bland annat hiv? Om våra blodgrupper skulle orsaka samma problem där bebisens liv riskeras, skulle vi människor då bara chansa och se om bebisen bara dör när den börjar amma? Eller i många kvinnors fall sluta kolla blodtrycket mm vid graviditet? Samt ultraljud för att kolla att det ser bra ut? Det finns mycket vi människor gör för att få en frisk bebis, även om det inte är samma sak. Förtjänar inte katter samma då?

## Comment 6
Author: MonicaLagerquist

#3 Så när du blev gravid.Skippade du all förebyggande mödravård och födde ensam hemma när det var dags för förlossning?

## Comment 7
Author: Hesat

Förvisso förekommer det vassa kommentarer, men vilket forum gör inte det? Försök säga något totalt oansvarigt på andra forum så kommer du att få höra långt värre saker...

Om syftet med tråden är att säga "Människor på internetforum borde vara gulligare mot varandra" så vet jag inte riktigt vad jag ska säga. Det är inte många som hyllar okunskap längre när information är så lätt att få tag i. Visst kan det framföras på olika sätt men vi pratar om ett internetforum som redan har hyfsade regler i min mening.

Följande gäller vilken medveten uppfödning som helst av hund eller katt. För med medveten uppfödning så har du ett mål, vare sig det är att föra vidare temperament, teckning, linjer, storlek osv. Detta omfattar även alla "men lilla missan är ju så söt att jag bara måste ta ungar efter henne". Målet är då att avla fram lika söta katter som "missan", dvs avel.

Från jordbruksverket:

Hundar och katter får inte användas i avel om

*   de har en sjukdom eller ett funktionshinder som kan ärvas
*   de har eller med stor sannolikhet har recessivt anlag i dubbel uppsättning för sjukdom
*   de har eller med stor sannolikhet har enkelt recessivt anlag för sjukdom såvida inte parning sker med individ som är konstaterat fri från motsvarande anlag
*   parningskombinationen utifrån tillgänglig information ökar risken för sjukdom eller funktionshinder hos avkomman.

Du får därför gärna utveckla ditt argument att en uppfödare kan vara ansvarsfull samtidigt som denne medvetet hoppar över blodgruppering, fiv/felv osv.

Okunskap är i min mening ingen ursäkt när vi har bibliotek, internet, seriösa kattuppfödare, kattförbund, katthem osv att införskaffa kunskap ifrån. Jag tycker att försvara sig med okunskap är inget annat än ren lättja.

Slutligen, om du själv visste att du hade en nedärvbar defekt, skulle du lika självsäkert skaffa barn då utan att tänka till två gånger först på konsekvenserna? Det är lätt att ta ett beslut när man är "lyckligt ovetande". Detsamma verkar tyvärr gälla katter.

## Comment 8
Author: Tilla_

#4 och #7

I couldn't agree more!

## Comment 9
Author: Internettan

#4:

_Men att föda upp katter är ju att bedriva avel. Det kommer man inte ifrån._

Inte om man bara låter sin katt få ungar utan att bry sig om olika egenskaper. Inte enligt den definitionen jag visade.

_Nivån på "ansvarsfull avel" brukar generellt sett ligga väldigt lågt bland huskattsuppfödare._

Ja, jag vet. Men det vill inte jag bli påhoppad för bara för att jag tror att man kan tjäna pengar på raskattuppfödning. (Om en kattunge kostar mellan 5 och 10 000 kr eller ännu mer och man har t ex fyra ungar i en kull så har jag svårt att tro att det kostar mer att föda upp dem än vad man får in. I så fall - exakt vad är det som kostar så mycket?)

Jag gillar helt enkelt inte att du drar slutsatser om mig baserat på några få meningar jag skriver samt svensk statistik - och sen utifrån det anklagar mig för saker och ting.

_Om man vill utsätta sin katt och sina ungar för det så givetvis kan man avla helt kostnadsfritt. Men är det schysst mot katten?_

Men hur vanligt är det med alla de problem du pratar om? Jag ser det inte som ett måste att vara så helgarderad. För det mesta går allt bra och om det händer något så får man ju ta tag i det. Liv och fortplantning är något naturligt och det har fortgått i alla år innan människan började lägga sig i. Likadant är det med död. Det är också naturligt. Klart man försöker undvika det men om det blir så så blir det så.

_Du tycker det är okej att renrasiga katter får bra omsorg och vaccinering och id-märkning men inte huskatter? Varför tycker du inte att huskatter är värda samma omsorg?_

Jag pratar inte om omsorgen. Raskatter behöver inte heller denna överdrivna "omsorg" utan där handlar det ju om "varor" man säljer för dyra pengar. Klart man är rädd för att sälja en katt det visar sig vara fel på. Eller så är man mer rädd om de katter man investerat mycket pengar i.

_Att föda upp ev. sjuka katter tycker du är helt okej, samtidigt som katthemmen skall avliva friska katter. Jag tycker detta låter så totalt bakvänt._

Nej, man ska inte föda upp sjuka katter medvetet. Och man ska heller inte föda upp en massa katter bara för att det är kul och sen kämpa med att bli av med dem. Då tycker jag man ska låta bli. Inte heller ser jag avlivning som en bra lösning så att man kan fortsätta föda upp för många huskatter. Det är mer en nödlösning när det ser ut som det gör. Folk kommer tyvärr att fortsätta föda upp huskatter för att det är mysigt och de som vill ha kattungar vill ofta inte ha en hemlös katt från ett katthem. Det är (ofta) två olika kategorier av människor. (Precis som det är två olika kategorier som väljer att köpa en raskatt och som väljer att skaffa en hemlös katt.) När det nu inte finns hem till alla - vilken annan lösning finns? Att avliva ser jag inte som mer fel än att döda andra djur. Hellre det än lidande. Varför är katter så annorlunda?

#5 och 6:

Där har ni i och för sig en poäng. Jag struntade inte i den förebyggande mödravården och jag blev omhändertagen när jag skulle föda - å andra sidan kollade jag inte upp mig innan jag blev gravid.

Menar ni att ni åker in med katten till veterinären även under dräktigheten för kontroller/mödravård?

Nej, jag ser inte det som en nödvändighet fortfarande. Och min katt födde ju inte ensam - om något hade gått fel så hade man ju ändå kunnat få hjälp då. Vi har både telefon och bil.

## Comment 10
Author: [Borttaget]

#9 nu föder jag inte upp, men man kollar ju upp sjukdomar innan parningen. Som t.ex katternas version av hiv. Något människor förhoppningsvis kollar innan eller betett sig ansvarigt för att undvika smittor av olika slag. Men det kollas åtminstone upp när man väl är gravid så att man kan göra det bästa för bebisen i magen om mamman har hiv. Sedan behöver man inte kolla medans om det inte dyker upp något särskilt problem. Det blir alltså olika på katter och människor, men det finns saker vi kan göra för att öka chanserna för friska bebisar. Du tog ett visst ansvar för dina katter, men du kunde ha gjort mer eller hur? :) Vad finns det för anledning att inte kolla fiv & felv? Samt blodgrupp? Som sagt, hade samma gällt människor med blodgruppen, hade du chansat med din bebis i magen?

## Comment 11
Author: Fru Nygren

hej!

jag vill inte lägga mig i men nu tycker jag de börjar blir lite tråkigheter ang detta med huskattsuppfödning! kan ni inte bara sätta punkt och lägga er energi på annat i stället.

tack!

Mvh Nygren

## Comment 12
Author: MonicaLagerquist

#9

Inköp av honkatt 9000

inköp av hankatt 9000

meritering av honan 6000

meritering av hankatten 6000

HCM scanning honan 1050 X 5= 5200

HCM scanning av hankatten 1050 X 5= 5200

Blodprov hona 1000 X 3 jag tar vanligtvis bara tre kullar på mina honor 3000.

blopdprov på hanen 1000

Försäkring av honan 1000 per år

försäkring av hanen 1000 per år

Kullförsäkring 100 per kattunge

Medlemskap i kattklubb 400 per år.

Sand till kattungarna under uppväxten.Det går åt en säck extra i veckan på en kull på fyra kattungar 675 per kull.

mat till kattunge 3-13 veckor ca 400 per kattunge.

Vaccinering ID-märkning chippning 1200 per kattunge

Försäkring av kattunge 100 per kattunge.

registrering av kattunge 200 styck.

Försäljningsinkomst per kattunge 9000.

Räknar på 4 kattungar i tre kullar.

Det här är bara i grova drag.Sen tillkommer en massa annat som man inte kan räkna med.Går allt bra eller måste man fara till veterinären med kullen under den tiden de inte går att försäkra.Mellan 1-6 veckors ålder får man hoppas att det inte är på en helg.Då kostar det 3300 bara att komma in på Ultuna.

Som du ser blir jag väldigt "rik" på min kattuppfödning.Men det är ju inte för att tjäna pengar jag håller på utan det är en ytterst dyr hobby.

## Comment 13
Author: Lusthan

Om alla som sysslar med huskattuppfödning kontaktar Katthem i närheten av där man bor för att kanske hjälpa till lite under en period och se vad som sker med alla dessa söta kattungar som föds upp så kanske man börjar inse hur illa det är ställt med huskatterna idag och hur lite man kan råda över att ungarna får ett bra hem. Även om vi tycker att vi ger ungarna ett bra hem så vet man ärligt aldrig vad som händer. Helt plötsligt är katten såld eller har försvunnit eller skjuten i huvudet för att den kissade inne utan att kolla upp vad det berodde på. Jag tror att är vi jourhem och hjälper till på katthemmen och ser vad som sker så tror jag inte att det skulle bedrivas så mycket huskattuppfödning. Och skulle man göra det ändå så saknar man seriöst vissa skruvar...

## Comment 14
Author: Jina

#3 Kollades inte din rh när du blev gravid? Trodde jag alltid gjordes.

## Comment 15
Author: Silvestris

TS, om du låter din katt reproducera sig anser du antagligen att den har några egenskaper du tycker är värda att föra vidare. Ofta tycker man ju att ens katt som allra minst är trevlig och fin, därför kan den gott få kattungar. Mao besitter katten egenskaper man önskar föra vidare till nästa generation och så låter man katten få ungar. Tycker man inte att katten har några egenskaper värda att föra vidare eller om man helt enkelt inte vill ha kattungar ser man såklart till att det inte blir några kattungar, eller hur? Du pysslar med avel hur du än vrider och vänder på saken. Alternativt är du bara oansvarig som låter en katt du inte anser har något gott att föra vidare reproducera sig. Vilket alternativ är bäst?

Jag har fött upp katter i 10 år och jag kan lätt säga att ingen uppfödare som ägnar sig åt seriös raskattavel tjänar pengar. Vi får inte igen de pengar vi lägger ut när vi säljer kattungar. Jag vet att 6000-9000 kr låter jättemycket, men vet du vad de kostar att ha avelskatter försäkrade? Att blodgruppera, HCM-testa (kanske 3 ggr under kattens liv), köpa in avelskatter, köpa parningar, testa för PKD, HD-röntga, testa för FIV- och FeLV, betala medlemsavgifter, registreringsavgifter, foder (det förbrukas oerhörda mängder kött hos mig när jag har kattungar, du anar inte hur mycket de äter), kastrering (ja, jag kastrerar sällskapskattungar innan de flyttar), vaccinationer, ID-märkning, veterinärbesiktning (kan bli ombesiktningar) osv.

Jag gjorde en utparning för ett par år sedan. Jag betalade samma parningsavgift som man får göra om man para inom rasen dvs. 1200 kr i fast avgift och 1200 kr per levande kattunge. Det blev en levande kattunge=2400 kr. Denna katt sparade jag. Hon har HCM-scannats, PKD-testats, HD-röntgats, blodgrupperats och testats för FIV och FeLV. Det gick på runda 3000 kr. Hon ska dessutom HCM-scannas 2 ggr till samt HD-röntgas en gång till vilket blir ca 3000 kr till. Innan hon är färdigtestad kommer bara testerna ha kostat 6000 kr, lägg till vad hon kostade i parningsavgift så blir det 8400 kr (och jag har inte räknat in vaccinationer, ID-märkning, veterinärbesiktning eller försäkring). Jag köpte in en hane för 7000 kr. Han fick 2 kullar med tyvärr bara 2 kattungar totalt. En kattunge hos mig och en hos en annan uppfödare så jag fick in 1000 kr i parningsavgift. Han HCM-scannades, FIV- och FeLV-testades samt blodgrupperades vilket kostade säg 2000 kr. Han kostade mig alltså totalt 8000 kr och då har jag inte räknat in omregistrering av hanen eller försäkring. Så för att få en kattunge i katteriet har jag lagt ut nästa 16000 kr. Även om jag hade fått en kull på 4 kattungar hade jag, om jag haft tur fått två lockiga och två rakhåriga kattungar vilket hade genererat en inkomst om 12000 kr (3000 kr/st för de rakhåriga och 6000 kr för en såld lockig). Dvs. 4000 kr back och då har jag inte räknat in sjävla kostnaden för att föda upp kattungarna.

Vilken guldaffär va? Jag har gått, nästan plus minus noll på en kull och det var för att jag sålde hela kullen (4 st) till fullpris. Det var dock för 10 år sedan och sedan dess har både veterinärpriser och försäkringskostnader gått upp. Mycket. 4 kattungar sålda till fullpris idag ger inget plusminusresultat. Ingen vinst heller. 4 kattungar är medelstorlek på en kattungekull.

## Comment 16
Author: annzoo

#9 _Ja, jag vet. Men det vill inte jag bli påhoppad för bara för att jag tror att man kan tjäna pengar på raskattuppfödning. (Om en kattunge kostar mellan 5 och 10 000 kr eller ännu mer och man har t ex fyra ungar i en kull så har jag svårt att tro att det kostar mer att föda upp dem än vad man får in. I så fall - exakt vad är det som kostar så mycket?)  
  
_Kostnader hos raskattuppsfödare kan vara:  
\- **parningsavgift** i min ras är det ca 2000kr levande kattunge + språng på mellan 500 - 2000kr. + **tur/retur\*2 till hanen**  
\- **HCH-scanning** (innan parning): ca 1400kr/gången  
\- **PK-test:** ca 300kr  
\- **FIV/FELV:** ca 1300kr  
\- **medlemsskap kattklubb**: 300kr  
\- **medlemsskap rasklubb**: 300kr  
\- **medlemsskap kattungeköpare:** 150kr/kattunge  
\- **annonsering**: 500kr  
\- **avelsgodkänning** om katten är RX: ca 350kr  
\- **vacc, id-märkning mm** kull: 900kr/kattunge  
\- **stamtavla:** 300kr/kattunge  
\- **garantier till avelskatter/kastrering av sällskapskatter** (en kostnad som tillkommer efter katten flyttat)  
  
Nu har jag inte räknat med honkattens vaccinering och avelsförsäkring, kostnader för inköp av honan (en avelskatt brukar vara dubbelt så dyr som sällskapskatten) komplikationer vid förlossning, extra utgifter om honan går tom och måste tillbaka till hanan, övernattningar i stamband med utställning/avlämning av honan till hanen, extra mat/sand om man måste sänka priset pga tex skönhetsfel, om kattungar blir kvar länge mm

## Comment 17
Author: Solitaire

Till TS: Jag förstår inte riktigt vad ditt budskap är? Kan du kort summera det, är du snäll.

Till #11 Fru Nygren: Nu var det ju faktiskt TS själv som ville ha igång diskussionen så varför ska vi då sätta punkt? Om du inte tycker att diskussionen är värd att ägna energi åt så står det dig fritt att inte delta i den.

## Comment 18
Author: Internettan

#10:

_Du tog ett visst ansvar för dina katter, men du kunde ha gjort mer eller hur? :)_

Ja, det kunde jag. Men det hade jag inte gjort idag heller om jag var i samma situation.

_Vad finns det för anledning att inte kolla fiv & felv? Samt blodgrupp?_

Pengar och krångligt att ta sig till veterinär och oroa katten när det inte är nödvändigt. (Vår katt darrade t ex när vi tog ut henne ur buren hos veterinären när hon skulle kastreras. Det blir ju en påfrestning att bli instängd och åka bil flera mil.)

_Som sagt, hade samma gällt människor med blodgruppen, hade du chansat med din bebis i magen?_

Nej, men för människor är det så ordnat att det är gratis. I länder där sjuk- och hälsovård inte är gratis eller subventionerat tror jag inte att man går till doktorn förrän det är något fel. Det är så det fungerar. Själv går jag inte till tandläkare förrän jag har ont. Förr, när det var billigare, gick jag regelbundet. Men om man har en katt som ser ut att må bra och inget fel synligt så går man inte till veterinären bara ifall att. Det gör man kanske när man har ett jätteintresse och vill göra allt rätt. Eller föder upp för att sälja. Men de flesta (hus)kattägare runt om i landet har nog inte katten som ett intresse.

#12:

Okej, det var tydligt. Då gör man det kanske inte för pengarnas skull om man är seriös och sysslar med det. Men har man en huskatt, som jag, som bara föder upp en kull för "husbehov" så behöver man knappast göra alla de där grejerna som nämns för att vara seriös och ansvarsfull. Det är det som är poängen. Många av de sakerna som nämns är ju inte för katternas skull utan för hobbyfolkets skull. Vi har alla olika intressen.

#13:

Det kan jag hålla med om.

#14:

Kanske det gjordes. Men som sagt så kollade jag inte upp mig (eller barnens pappa) INNAN jag blev gravid för att eventuellt bli barnlös eller byta man om det hittades några ärftliga fel hos nån. Jag ville ha barn och då hade jag inte velat veta innan vilka fel som kan bli. Jag var beredd att ta hand om de barn som kom. Det finns en mening med allt och det finns inga problem som inte kan lösas när de kommer.

#15:

_om du låter din katt reproducera sig anser du antagligen att den har några egenskaper du tycker är värda att föra vidare._

Vi lät katthonan få ungar för att vi ville ha kattungar. Punkt.  Honans utseende eller egenskaper hade ingenting med saken att göra. Visst ville vi att ungarna skulle få päls, svans och säga mjau, så på det viset har du ju rätt i att vi ville ha vissa egenskaper. Annars fanns det inga mål eller krav överhuvudtaget. Och det handlar alltså inte om avel enligt min definition. :) Men om du vill så får du säga så ändå. Jag önskade mig en svart kattunge kan jag ju tillägga men mamman är helvit och pappan okänd så det var ändå ingenting som jag kunde påverka i det läget. (Lustigt nog fick vi en nästan helsvart kattunge.)

Jag ger mig när det gäller pengar och uppfödning. Jag hade helt fel. Men det är inte konstigt att vanligt folk inte känner till sånt. Jag känner mig som sagt inte ansvarslös för att jag inte känner till sånt.

## Comment 19
Author: [Borttaget]

#18 så katterna är inte värda pengarna eller? Bör man inte ha ekonomin att göra det förebyggande i kattavel? Vad händer om det blir behov av kejsarsnitt? Om allt går bra med födseln så är det "bara" kattungarna som riskerar att bli sjuka när man inte gjort testerna. Hur blir det ansvarsfullt att chansa om deras hälsa? Och om katten blir så pass påfrestad av ett besök hos veterinären, varför utsätta henne för en kull? Det är krävande att vara dräktig. Så om det inte skulle vara gratis för oss människor, skulle du chansa då? Eller skulle du se till att ha råd innan? Sen tycker jag det är lite skillnad att vänta tills man får ont i tänderna tills man går till tandläkaren än att medvetet sätta små kattungar till världen utan att kolla så att de inte blir smittade med katternas version av hiv tex. :)

## Comment 20
Author: Thaeri

#18, hjärtsjukdomen HCM är ungefär lika vanligt bland huskatter som raskatter, till och med vanligare än hos många raser och då kan din "kull för husbehov" allihop vara borta inom ett par år om de ärver en svår form av det, och det är inte så kul, eller hur?

Eller om hanen har FeLV, då går både hona och kattungar bort i leukemi efter ett tag, FIV ja då går de bort i AIDS.

Det är såpass allvarliga sjukdomar vi pratar om här, dödliga sjukdomar.

Vaccinerar man inte och de får kattpest, ja då är risken stor att de dör, och en plågsam död dessutom. Kattsnuva kan bli kroniskt, verkligen jättesnällt att utsätta sina stackars katter för det va?

Att du jämför med människor är bara patetiskt, hjärtsjukdomar brukar man till exempel upptäcka innan folk kommer upp den ålder de flesta skaffar barn, en katt som får leva "naturligt" kan redan ha hunnit få 10 kullar när symptom börjar visa sig.

På tal om blodgruppering, Rh kollas så man vet ifall det finns någon risk för att mamman ska bilda antikroppar mot barnet vid en andra eller senare graviditet, och är det det ja då sätter man in läkemedel.

Just som man kan ta en kull kattungar där blodgruppen krockar, men man får mata med ersättning den allra första tiden.

Och jag förstår också att om du blir våldtagen och gravid testar du dig inte för könssjukdomar? För det är så mycket kontroll en honkatt har över vem som får para henne, även om det till största delen beror på drifter snarare än fysiskt våld.

## Comment 21
Author: Silvestris

#18 Vad gäller blodgruppering behövs ingen veterinär. Man DNA-testar själv. Allt som behövs är att svabba mot kinden i 20 sekunder och så skickar man svabben till ett lab. Kostar 40-60 USD.

## Comment 22
Author: Internettan

#19:

_så katterna är inte värda pengarna helt enkelt?_

Om det handlar om att söka veterinär för att de är sjuka så är de värda pengarna. Men inte för att bara kolla upp dem, nej. Det handlar inte om vad katterna är värda, det handlar om vad det man gör med katterna är värt. Ungefär samma som att mina tänder är värda mycket men ändå vill jag inte betala en massa bara för att kolla upp dem. Jag litar på att allt är bra. Och hittills har det varit en bra strategi. Visst kan man bygga sitt liv på kontroller och garantier och trygghet (var det inte en bok som talade om Sverige som trygghetsnarkomanernas land?) men alla lever inte så, varken när det gäller sig själva eller sina djur.

Om en del har problem med det så får de ha det.

_Vad händer om det blir behov av kejsarsnitt?_

Veterinär?

_Hur blir det ansvarsfullt att chansa om deras hälsa?_

Livet ser så ut. Varför hela tiden anta att det värsta ska hända och bygga livet på det? Djur i det vilda har inga läkare. Vem ska ställas till svars där? Lidande och död är en del av livet och när det händer i min omgivning så gör jag det bästa jag kan.

_Det är krävande att vara dräktig._

Men inte otryggt och skrämmande. Och inte så himla krävande för en frisk katt.

_Så om det inte skulle vara gratis för oss människor, skulle du chansa då? Eller skulle du se till att ha råd innan?_

Det finns många tester jag inte skulle tagit. Kanske om det handlade om vanliga fel som samtidigt var allvarliga. Och om de inte kostade alltför mycket.

#20:

_och då kan din "kull för husbehov" allihop vara borta inom ett par år om de ärver en svår form av det, och det är inte så kul, eller hur?_

Men man kan ju inte tillbringa livet med att oroa sig för allt som kan hända. Den dagen den sorgen. Då får jag göra vad som är bäst då, så att inga katter får lida. Jag skulle bli jätteledsen om det vore så men jag räknar inte med det.

Hur ska människor bete sig då? När det finns cancer eller andra ärftliga sjukdomar i släkten - är man elak när man skaffar barn då? Och utsätter sina barn för eventuellt lidande? Vad får man och vad får man inte göra? Vilka barn/ungar får finnas och vilka får inte finnas?

På er låter det som att de flesta katter råkar ut för hemska sjukdomar och dör om man inte kollar upp dem. Och att man är djurplågare när man inte vidtar alla åtgärder. Kanske det händer en massa hemskt för dem som hela tiden fokuserar på sånt? Tanken är skapande och det man ser får man, heter det ju. Är man rädd och tror att allt går åt skogen så kanske det gör det också? Jag har väl helt enkelt en mer tillitsfull inställning och jag har heller aldrig råkat ut för några sådana incidenter med katter, vare sig nu eller tidigare i livet. Har inte heller stött på det i min omgivning, där det finns gott om huskatter som får ungar. (Bor på liten ort.)

Det här forumet är en riktig depressionssida där allt fokuseras på elände och dåliga kattägare. Det förekommer i nästan varje tråd och man vill alltid skuldbelägga folk. Det är skillnad på information och råd å ena sidan och skrämsel och hot å andra. Vill man uppnå en förbättring för katterna eller vill man bara avreagera sig?

Och återigen: ingen vill svara på om de är vegetarianer/veganer eller inte (eller bara äter lyckliga djur) och hur de ser på hur andra djur behandlas. Vi äter upp mängder med djur varje dag och de djuren behandlas ofta på ett fruktansvärt sätt. Mycket sämre än de flesta katter. Om man stödjer denna djurindustri genom att köpa och äta sådana djur så anser jag att man inte har rätt att se ned på kattägare som inte beter sig på ett visst sätt. Då sitter vi alla i samma båt och behöver komma överens genom att samarbeta. Inte genom att spotta på folk.

## Comment 23
Author: fvanilla

Man blir mörkrädd när folk tycker det är "ansvarsfullt" att avla på katter som kan vara sjuka, bära på ärftliga dödliga sjukdomar osv. (HCM, epilepsi, etc.), och tycker endast raskatter är värda den omsorgen och priset, för "det är bara kullar för nöjes skull" och "det kostar för mycket pengar annars".

Visar vilken fruktansvärt sjukt låg status huskatten har i samhället. :(

## Comment 24
Author: Rumblebee

Måste helt enkelt kommentera nu.. Så att ta katterna till en veterinär för ordentlig hälsokoll är onödigt enligt dig TS, så länge som man ska föda upp en kull för 'husliga' behov som du skrev.  
Nu vet inte jag vad ''husbehov'' betyder för dig, men för mig så låter det lite som att katterna ska hålla råttor och andra skadedjur borta främst. Oavsett vad, så varför ska man strunta i dessa hälsotester? Bara för att mamma- och pappakatt beter sig friskt så kan dom gott och väl ha en genetisk sjukdom som kan smittas till ungarna, eller helt enkelt blodgrupper som inte kommer överens.

Det här skrev du i inlägg #9, och det är ju nästan hemskt om man tänker efter vad det är du egentligen skrev:  
  
**''**För det mesta går allt bra och om det händer något så får man ju ta tag i det. Liv och fortplantning är något naturligt och det har fortgått i alla år innan människan började lägga sig i. Likadant är det med död. Det är också naturligt. Klart man försöker undvika det men om det blir så så blir det så.**''**

Om något händer, så tar man alltså itu med det när det händer. Om ungarna dör pga blodgruppskrock så tar man itu med det då alltså.(fastän det så lätt kunde ha blivit förhindrat.) Det är ju total brist på respekt av liv. Utför man hälsotesterna så kan man ju se om de framtida kattungarna skulle riskera att dö pga hälsan hos en av föräldrarna, eller båda.  
Visst är liv, fortplanting och död naturligt. Men jag tycker inte att man ska använda uttrycket ''naturligt'' för ofta när det gäller husdjur. För isådana fall kan man ju säga att svält är naturligt också, och av den anledningen strunta i att ge sina djur mat under några dagar.  
Och nej, om man struntar i att hälsotesta sina avelsdjur ordentligt innan man låter dom para sig, så har man INTE försökt att undvika dödsfall eller sjukdom hos ungarna. Visst, är man okunnig är det en sak, men alla människor som är kapabla att ha husdjur bör ha en gnutta sunt förnuft och förstå att man bör/ska kolla upp saker och ting innan och inte bara tänka ''men i naturen så....''. För i naturen dör djur av sjukdom, av blodbrist och infektioner pga djupa sår. Dom slåss om revir och om föda och bär på olika parasiter...   
Vi lever under 2012, inte på 1500 talet då djur sågs mer som redskap än familjemedlemmar och snarare fick huvudet avhugget än eventuell vård.

Så ja, hälsotester är viktiga för att bli säker på att ungarna verkligen blir friska. Så det låter snarare som lättja och snålhet att man inte vill utföra dessa tester.   
Visst kan alla problem lösas, men frågan är om det är värt att vänta tills problemen knackar på dörren? I alla fall när det handlar om hälsa och liv.  
Visst, att inte vilja vara medveten om vilka sjukdomar eller annat som kan finnas i en gener kan ju vara trevligt, och även är det fint att vilja ta hand om barnet hur det än blir. Men tänk om barnet skulle ha fått en sjukdom som orsakade smärta? Det skulle ju inte ha varit så trevligt för barnet att behöva leva med sådant.

## Comment 25
Author: [Borttaget]

#22 Skillnaden är att du känner när du har ont, mår dåligt och vet mer eller mindre när du blivit utsatt för en smitta som hiv. Kattens liv ligger helt i dina händer när det gäller det, och de visar inte fort när de mår dåligt. De kan även leva relativt problemfritt med många sjukdomar länge. Våra tamkatter är inte vilda djur. Varför jämföra med vilda djur och människor egentligen? Livet i det vilda är hårt och fyllt med lidande. Men vi alla har ansvar för våra husdjur och bara för att livet är hårt i det fria och där många ungar inte överlever så behöver inte livet för våra husdjur se ut på det sättet :) Inte krävande för en frisk katt? Förklara gärna mer :) Vad säger du om vaccin och idmärkning då?

## Comment 26
Author: [Borttaget]

#22 Jag äter inte kött, men vad har det med saken att göra egentligen? Det här handlar om vad man tycker att man ska göra vid avel av katter. Alltså en egoistisk hobby. Vi alla kattägare är egoistiska och håller katter för att vi vill. Men då kan man samtidigt ha en åsikt vad som bör göras och inte, och det diskuterar vi ju här just nu :) Och alla har antagligen olika åsikter kring köttproduktion och vissa kanske äter kött men minimalt. Vissa kanske håller sig till vilt. Vissa kanske bara gör allt de kan för att minska lidandet. Men åsikten om kattavel räknas väl lika mycket ändå? Ser inte vad kött eller inte kött har med saken att göra :)

## Comment 27
Author: mitzerl

#22 Jag kollar inte upp ev sjukdomar på min katt bara så där. Men om jag skulle ha avlat på henne så hade jag gjort det, för då kommer saken i ett annat läge. Det är att föra över smittsamma sjukdomar till andra katter som jag anser vara ansvarslöst och du tycker är helt okej. Att du vill utsätta katter för det känns tragiskt att höra. Att låta kattungar få dö för att blodgrupperna på föräldrarna krockar gör alltså inte så mycket för dig?

Visst händer det ju att katter dör, men du tycker alltså inte att man skall förhindra det om man kan? Vaccinationer förlänger många katters liv. Struntar du i att vaccinera dina barn också, eller är det bara med katter som du tycker att det är naturligt att de dör i sjukdomar i tidig ålder?

## Comment 28
Author: Solitaire

#22

**_"Kanske det händer en massa hemskt för dem som hela tiden fokuserar på sånt? Tanken är skapande och det man ser får man, heter det ju. Är man rädd och tror att allt går åt skogen så kanske det gör det också? Jag har väl helt enkelt en mer tillitsfull inställning och jag har heller aldrig råkat ut för några sådana incidenter med katter, vare sig nu eller tidigare i livet."  
_**Du får det att låta som något negativt att vilja förebygga genetiska sjukdomar och infektioner, som att man liksom drar på sig det genom att tänka på det. "Tanken är skapande" - menar du verkligen allvar nu? Jag uppfattar inte alls de som svarat dig här som människor som är rädda och tror att allt ska gå åt skogen. Däremot är de ansvarsfulla och beredda att kosta på tester och vaccination för att deras katter och eventuella kullar ska få så bra förutsättningar som möjligt till ett friskt liv.

**_"Djur i det vilda har inga läkare. Vem ska ställas till svars där?"_** Ingen, eftersom det rör sig om vilda djur. Vi pratar inte om vilda djur nu, utan om husdjur. Det är en avsevärd skillnad, eftersom vi människor har ett ansvar för de djur vi tagit oss an. Det är därför det finns något som heter Djurskyddslagen.

Slutligen: du pratar mycket om att folk här är fördömande och vill skuldbelägga andra. Vad vill du själv åstadkomma med ditt tal om köttätare (som om det hade med saken att göra), "tanken är skapande", etc? Är du så värst mycket bättre själv i det avseendet? Visst finns det en del vassa inlägg i trådar av den här typen, men du kanske skulle ta och reflektera över anledningen till det. Många som skriver här har sett baksidan av huskattaveln. De upprörs eftersom de ser katter fara illa, och provoceras av somliga människors okunskap och dumhet. Obs att jag inte pratar om dig personligen nu. Vad jag har sett har alla här bemött dig på ett respektfullt och seriöst sätt.

## Comment 29
Author: Silvestris

#22

_På er låter det som att de flesta katter råkar ut för hemska sjukdomar och dör om man inte kollar upp dem. Och att man är djurplågare när man inte vidtar alla åtgärder. Kanske det händer en massa hemskt för dem som hela tiden fokuserar på sånt? Tanken är skapande och det man ser får man, heter det ju. Är man rädd och tror att allt går åt skogen så kanske det gör det också? Jag har väl helt enkelt en mer tillitsfull inställning och jag har heller aldrig råkat ut för några sådana incidenter med katter, vare sig nu eller tidigare i livet. Har inte heller stött på det i min omgivning, där det finns gott om huskatter som får ungar._

Det där är en ren nonsens. Du får inte kattungar med ärftliga sjukdomar för att du är medveten om problemen och testar för dem. Tvärtom, på det sättet undviker du att föra dem vidare! Ditt snack handlar mer om hur man behandlar andra. Om vi behandlar andra människor väl får vi det tillbaka.

Jag är inte ett dugg rädd, men jag är medveten om att det finns vissa ärftliga sjukdomar specifika för katter (HCM) eller för vissa raser och jag testar för det som är lämpligt. Använder jag raser där PKD förekommer testar jag för PKD, helt enkelt för att försäkra mig om att jag inte för vidare en ärftlig sjukdom. Genom att blodgruppera ser jag till att kattungar slupper tyna bort när deras röda blodkroppar förstörs av antikroppar de fått i sig via modersmjölken.

Hur många huskatter bara "försvinner"? Ingen vet om dessa katter blivit påkörda, om de tagits av rovdjur, om de stängts in och svultit ihjäl, om de har dött en plötslig hjärtdöd till följd av HCM eller om de helt enkelt har krupit undan för att dö när njurarna blivit helt söndrade av cystor pga. PKD.

Vad gäller djurindustrin är det klart att den är hemsk på många sätt och personligen har jag varit vegetarian i över 7 år. Numera äter jag vilt (är jägare) och visst ekologiskt kött. Jag bojkottar mao större delen av köttindustrin så min "djurvänlighet" begränsar sig inte till katter om det är det du är ute efter.

Och du har helt rätt, ute i naturen finns inga djurdoktorer som tar hand om djure. Som testar för sjukdomar. Där dör större delen av ungarna "en naturlig död" (medfödda defekter, svält, kyla, rovdjur osv.) och det naturliga urvalet styr vilka som överlever och får reproducera sig. Det är inte en vacker värld. Vilda djur lever inte i någon romantisk ulligullvärld där allt är så himla bra. Fråga dig själv om du verkligen vill att dina katter ska leva efter samma villkor som de vilda djuren. Vill du att en av fyra kattungar överlever till vuxen ålder? Vill du att sjuka katter ska dö pga. avsaknad av vård? Vill du att katterna ska svälta när det är dålig tillgång på mat? Vill du att det ska födas missbildade ungar pga. "dåliga gener" eller pga. näringsbrist hos mamman? Någonstans tror jag inte att du tycker att det är bra levnadsförhållanden och knappast något att eftersträva.

## Comment 30
Author: Lusthan

Jag har en ärftlig hörselskada och fått ett barn med en hörselskada. Nu har jag en sambo som också har en ärftlig hörselskada och vi kommer mycket troligt inte skaffa barn på grund utav bland annat risken för att barnet kommer få en hörselskada. Jag tycker också att det inte särskilt okej att skaffa flera barn om det visar sig att det första och andra har funktionshinder som beror på ärftlighet. Vet man att man har något i släkten så tycker jag att man ska testa sig och passa sig noga, vissa saker är bara idiotiskt att föra vidare bara för att man då gärna vill ha barn. Jag kanske låter hård men det är min uppfattning, vi behöver inte hjälpa till att överbefolka jorden med en massa funktionshinder bara för att vi kan och för att alla är värda lika mycket. Vilket jag såklart anser att alla är men det betyder inte att jag tycker att vi behöver avla av oss bara för att. Jag inser att min hörselnedsättning troligtvis kommer drabba de första av mina eventuella barn och även om det är en ganska simpel sak att dras med för resten av livet än en utvecklingsstörning/bokstavsdiagnos/autism eller något annat som självklart kan ge en lika hög livskvalitet som alla andra men som man kanske inte skulle önska sig själv. På samma sätt är det såklart vettigt att kolla upp sin katt vare sig det är en raskatt eller huskatt. Skitkul att födas med ärftliga hjärtfel/höftfel. Jag anser inte att man tänker på djurens bästa om man bortser ifrån den risken utan snarare att man är ansvarslös och bara tänker på sig själv. Anmäl dig som frivillig på ett katthem, gör vad du kan för att hjälpa till och skaffa dig kunskap om hur läget är och hur illa det kan bli för katterna när man inte tänker på vad som kan hända. Kom sen tillbaka och tala om ifall du tänker likadant.

## Comment 31
Author: Internettan

#24:

Om blodgruppschock är så vanligt som ni antyder så hade man väl stött på det någon gång? Men alla jag känner som fått kattungar och våra egna kattungar tidigare i livet har alltid varit friska. Det känns som om ni talar om en risk som är ganska låg (för huskatter).

_För isådana fall kan man ju säga att svält är naturligt också_

Men man utsätter väl inte sina djur för medvetet lidande? När det gäller sjukdomar så vet vi ju inte, det är en risk vi talar om.

_Så det låter snarare som lättja och snålhet att man inte vill utföra dessa tester._

Precis som man är snål när man väljer att äta kött från djurfabriker. Ska jag skälla ut alla som gör det och tycka att de är djurplågare? Eller ska vi inse att vissa viger sitt liv åt katterna, andra åt andra djur medan en tredje kanske ägnar all tid åt att hjälpa svältande barn. Ingen är felfri och vem ska döma mig för att jag väljer att inte gå till vet före parning? Den som är helt felfri och alltid gör rätt när det gäller allt kan döma andra.

Att ge information och rekommendationer däremot - det är bra. Det kan det inte bli för mycket av.

_Visst kan alla problem lösas, men frågan är om det är värt att vänta tills problemen knackar på dörren? I alla fall när det handlar om hälsa och liv._

Men vi dödar djur varje dag för att äta upp dem. Friska djur till och med. Varför får inte jag avliva en sjuk katt medan köttätare (inklusive jag själv) dödar friska djur? Vad är det för heligt med en katt jämfört med en gris? Vi ska alla dö, som sagt. Klart man förebygger om man tror att risken är hög att det bir något fel. Men annars så är det nog så att man prioriterar bort det.

_Men tänk om barnet skulle ha fått en sjukdom som orsakade smärta? Det skulle ju inte ha varit så trevligt för barnet att behöva leva med sådant._

Nej, det hade det inte. Men vi människor är nog sådana att vi tror och hoppas på det bästa. Jag vet inte om det är något fel i det.

#25:

_Kattens liv ligger helt i dina händer när det gäller det, och de visar inte fort när de mår dåligt. De kan även leva relativt problemfritt med många sjukdomar länge._

Det är hemskt förstås.

_Våra tamkatter är inte vilda djur. Varför jämföra med vilda djur och människor egentligen?_

Varför inte? Levande varelser som får leva med sin arts förutsättningar brukar hålla sig ganska friska får jag för mig. Men jag kanske helt enkelt har fel där?

_Inte krävande för en frisk katt? Förklara gärna mer :)_

Behöver man förklara det? Skulle fortplantning vara för ansträngande för en katt? Såna katter har jag inte stött på.

_Vad säger du om vaccin och idmärkning då?_

Det är bra. I alla fall id-märkning. Vaccin vet jag inte.

#26:

_Jag äter inte kött, men vad har det med saken att göra egentligen?_  
_Det här handlar om vad man tycker att man ska göra vid avel av katter._

Ska man förfasa sig över hur man behandlar katter så måste man se på sin egen behandling av andra djur. Är man inte fri från det ena djurplågeriet så kan man inte anklaga andra människor för det andra. Då får man jobba med sig själv innan man skriver saker på internet.

_Vi alla kattägare är egoistiska och håller katter för att vi vill._

Både ja och nej. När vi tog hand om honan, som är en hittekatt, så var det delvis för hennes skull. Vi hade inte planerat det och jag ville inte ha katt när jag blev tillfrågad några månader innan eftersom vi har undulater. Men när vi väl bestmde oss så kändes det förstås roligt. När vi tog hand om en annan hittekatt i vintras så ville jag inte göra det, jag stod emot i flera dagar och hoppades att han skulle hitta hem. Men eftersom det var 23 grader kallt ute och han var tydligt hungrig och hjälpsökande, och eftersom min son tyckte så synd om honom så kände jag också till slut att vi måste ta in honom. Och vi hittade ingen ägare så nu har vi en katt som vi egentligen inte vill ha, fast vi tycker om honom. Så det är inte bara egoistiskt alltid.

_Men då kan man samtidigt ha en åsikt vad som bör göras och inte, och det diskuterar vi ju här just nu :)_

Absolut. Men då får man hålla det på den nivån och inte beordra och dumförklara människor som inte tänker på samma sätt. Jag tror att du håller med om att attityden är under all kritik hos en del? (Inte i den här tråden måste jag erkänna) Det är egentligen det som stör mig och inte det ni tycker. Det är positivt att man vill ta hand om katterna så noga som ni gör. Men när attityden är att om man inte gör precis så, så är man idiot - då blir i alla fall jag arg. Och då vänds taggarna utåt och jag slutar lyssna och vill bara få rätt.

_Men åsikten om kattavel räknas väl lika mycket ändå? Ser inte vad kött eller inte kött har med saken att göra :)_

Åsikten att man är djurplågare (typ) om man inte går till veterinären för hälsokontroller eller för att man vill avliva sjuka/hemlösa katter räknas inte om man själv är djurplågare genom att stödja köttfabrikerna. Man kan ju inte se ned på någon när man själv är likadan. Därför skulle det vara intressant att få höra av någon hur de som köttätare tänker om grisar i en djurfabrik. Och varför man kan komma undan med det utan att skämmas medan kattägare ska skämmas.

#27:

_Att låta kattungar få dö för att blodgrupperna på föräldrarna krockar gör alltså inte så mycket för dig?_

Jo, men risken känns inte så överhängande. Om det ändå skulle hända så är det förstås hemskt men ingen katastrof. Katter är inte som människor och jag tror inte att de sörjer på samma sätt. Jag vet en bonde som hade bondkatter och när de fick ungar så avlivade de genast alla utom en. Mamman brydde sig inte utan tog hand om den hon hade kvar. Likadant gjorde mina föräldrar när jag bodde hemma och vi fick kattungar. Honan tog hand om den kvarvarande ungen och verkade inte leta efter de andra när hon kom till boet.

Om kattungarna lider innan de dör så är det hemskt förstås. Men tror man inte att det finns en reell risk så tänker man inte på det. De flesta vet inte ens om att det finns ett sådant problem. Inte vet de heller om att risken för sjukdom är så stor. (t ex jag) De vet inte ens om att de inte vet om det och att de borde lära sig mer om det. När det dessutom är så att folk runtomkring aldrig har rapporterat om sjukdomar hos katter eftersom det inte är så vanligt så finns det ju ingen anledning att åka till veterinären. Så ser det ut helt enkelt.

Jag har läst lite nu om blodgruppskrock. Då räcker det att hindra ungarna från att dia de närmaste 16 timmarna efter födseln, sen är det fritt fram. Men då gäller det förstås att man vet det i förväg. Tydligen är det vanligare hos vissa raskatter även om det förekommer även hos huskatter. Men så jättevanligt är det nog inte bland huskatter?

_Visst händer det ju att katter dör, men du tycker alltså inte att man skall förhindra det om man kan?_

Jo, om man kan. Men inte till vilket pris som helst om man ändå inte vet om det finns en sjukdom.

S_truntar du i att vaccinera dina barn också, eller är det bara med katter som du tycker att det är naturligt att de dör i sjukdomar i tidig ålder?_

Jag är inte sådär jättemycket för vaccinationer. Finns ganska mycket att läsa om dem och åsikterna går isär om hur bra det är. Vissa vaccinationer får inte mina barn, t ex svininfluensan aktade vi oss noga för och likaså HPV. Är också skeptisk mot andra vaccin och vad de gör i kroppen. Men de har ändå fått de vanliga vaccinerna.

Om katter dör i sjukdomar i tidig ålder i sån mängd som det verkar så är det något fel någonstans. Det borde inte vara så att en hel art är så sjukdomsdrabbade att man är oansvarig för att man inte hälsokollar dem. Men är det så kanske jag får tänka om...

#28:

_Jag uppfattar inte alls de som svarat dig här som människor som är rädda och tror att allt ska gå åt skogen. Däremot är de ansvarsfulla och beredda att kosta på tester och vaccination för att deras katter och eventuella kullar ska få så bra förutsättningar som möjligt till ett friskt liv._

För mig liknar det häxjakt. (Inte alla och kanske inte just i den här tråden utan i hela forumet. Det är bara att kolla in gamla trådar så ser man hur en del blir korsförhörda, uppläxade och beordrade så fort ordet kattunge nämns.)

_Vad vill du själv åstadkomma med ditt tal om köttätare (som om det hade med saken att göra), "tanken är skapande", etc? Är du så värst mycket bättre själv i det avseendet?_

Jag vill få folk att förstå att de inte har rätt att döma andra om de inte själva är felfria (när det gäller andra djur eller vad som helst). Jag är själv inte bättre tyvärr. Reagerar på ett dumt sätt.

_Många som skriver här har sett baksidan av huskattaveln. De upprörs eftersom de ser katter fara illa, och provoceras av somliga människors okunskap och dumhet._

Men man kan inte skälla ut folk bara för att de har en annan bakgrund än en själv och begår andra fel än man själv gör. Jag förstår att de känner med katterna men att köra med mobbning och trakasserier blir bara så fel.

_Vad jag har sett har alla här bemött dig på ett respektfullt och seriöst sätt._

I denna tråden har alla skärpt sig. I en annan tråd blev jag anklagad för saker som jag var oskyldig till. De visste ingenting om mig men såg orden _huskatt_ och _kattungar_ och sen var det kört. De publicerade t.o.m. bilder på katter som for illa och kopplade ihop dessa bilder med mig. osv I förra tråden jag skrev togs mitt inlägg bort pga medlemmar som inte gillade det. Sen tog de tillbaka det igen visserligen, men att vissa medlemmar inte ens tycker man ska få ha vissa åsikter känns inte så vänligt.

#29:

_Det där är en ren nonsens. Du får inte kattungar med ärftliga sjukdomar för att du är medveten om problemen och testar för dem._

Det finns många människor som tror på tankens kraft. Inget konstigt alls. Inte nonsens heller. Men det där med tro kan vi ju skippa för då hamnar vi i en annan diskussion. I alla fall har jag själv inte stött på tillräckligt mycket kattsjukdomar för att tycka att det varit värt att gå till veterinären så ofta som ni tycker man ska göra.

_Hur många huskatter bara "försvinner"?_

Nej, du har en poäng i att vi inte kan veta om huskatter försvinner pga olyckor eller ärftliga sjukdomar osv.

_Jag bojkottar mao större delen av köttindustrin så min "djurvänlighet" begränsar sig inte till katter om det är det du är ute efter._

Då tillhör du den skaran som i alla fall har lite på fötterna när/om du kritiserar kattägande.

_Någonstans tror jag inte att du tycker att det är bra levnadsförhållanden och knappast något att eftersträva._

Nej, det tycker jag förstås inte.

Jag håller med om att man ska göra det bästa man kan när man har katter. Men eftersom det ser olika ut för olika personer, både när det gäller hur man ser på katter och på vad man kan osv så är det olika. Och då är upplysning det enda vettiga, men utan den dåliga attityden då.

Jag tror att jag sagt ungefär vad jag ville. Tror att de flesta fått sagt vad de vill också så det känns inte så meningsfullt att fortsätta diskussionen längre. Beror på om någon kommer med nåt nytt...

## Comment 32
Author: Internettan

#30:

Det låter vettigt det du skriver. Jag tror att jag kan hålla med dig när jag tänker efter.

_Anmäl dig som frivillig på ett katthem, gör vad du kan för att hjälpa till och skaffa dig kunskap om hur läget är och hur illa det kan bli för katterna när man inte tänker på vad som kan hända. Kom sen tillbaka och tala om ifall du tänker likadant._

Jag ser inte meningen med katthem. Om det är så illa med katterna så känns det som humanare att avliva dem. Jag förstår redan att det kan gå riktigt illa och att man måste ta ansvar för sina katter.

## Comment 33
Author: UlrikaD

#31 "Behöver man förklara det? Skulle fortplantning vara för ansträngande för en katt? Såna katter har jag inte stött på."

"Håller helt med!! Ungefär som att vi i Sverige daltar med kvinnor som föder barn. Låter dem ligga på sjukhus och få bedövning och grejer. Gud så fånigt.

Nä, gör som man gjorde förr. Stå ute på fälten och jobba, huka och föd barnet för att sen fortsätta att jobba.

För att föda barn kan väl inte vara ansträngande, nåt sånt har jag aldrig hört talas om."

Jisses är väl allt jag kan säga om det. Sen är det otroligt fascinerande att stöta på någon som helt uppenbarligen kan prata med katter och fråga dem hur ansträngande de tycker det är att föda kattungar.

## Comment 34
Author: mitzerl

Om man inte tycker att det är viktigt att satsa på katter så kanske man inte skall ägna sig åt kattavel överhuvudtaget. För att inte katterna skall behöva lida för att man inte tycker att deras hälsa är viktig nog.  Det är levande individer vi pratar om och de är fullständigt beroende av oss. Om vi väljer att skaffa kattungar så tycker åtminstone jag att man skall ta ansvar fullt ut och inte spela rysk roulette med katternas liv för att man inte tycker att det gör något om de dör.

Jag äter kött och det gör min katt också. Visst jag gör säkert också saker som andra inte tycker är bra, och det gör nog alla på olika områden. Men det är inte detta vi diskuterar nu. Diskussionen om icke-vegetarianism är säkert också intressant, men det hör nog hemma i ett annat forum. Här handlar det om katter och kattungar.

Mitt inlägg i den förra tråden togs också bort först och togs till tillbaka. Det är medarbetarna som gjort det, för att rensa bort det de anser vara off-topic. Jag är själv kritisk till att inlägg bara raderas utan förvarning. Tack vare att de tog tillbaka mitt inlägg så kunde den här tråden skapas som ändå har varit en intressant och sansad diskussion, tycker jag.![Glad](http://katter.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

## Comment 35
Author: Rafflan

Ang att tjäna pengar på aveln, det gör dem!

Jag har ränkat på det, testerna, special fodret, hyra av hane (_vilket man slipper om man har egen = tjänar mer pengar_) specialfoder till honan undar dräktigheten + tiden med ungarna, vaccination, avmaskning, reggning, osv. Så blir det inte så mycket som många tjänar/kull.

DOCK tar många uppfödare med i beräkninge foder, sand, mat försäkring och sånt för alla vuxna katter, sånt vi "normala" betala för att vi älskar och vill ha våra katter, sånt tar uppfödarna "betalt" för när dem säljer ungarna.  
Jag tycker det är fel, jag har mina djur för att jag älskar dem och vill ha dem och då betalar jag vad dem kostar. Tar man betalt för det undrar jag om man ens vill ha djuren? och betyder det att det är okej för mig också att börja avla för att slippa betala maten, sand, försäkring osv?

Nej fy...

## Comment 36
Author: Ambrose

#32 Så om du hade levt på gatan de första 20 åren av ditt liv.. så tycker du att det hade varit bättre att någon kom och "avlivade" dig istället för att ge dig chansen till att leva de resterande 60 åren i ett hem med en varm säng och mat varje dag?

Kanske borde vi lägga ned alla härbärgen också? Skicka alla hemlösa till gaskammaren...

Du har en otroligt sned syn på värdet hos ett liv.

## Comment 37
Author: Silvestris

#31 Jag tar inte mina katter till veterinären särskilt ofta. Många saker (tex. blodgrupp och PKD) kan man DNA-testa för och det gör man hemifrån mha bomullstopps. De tester som behövs göras hos veterinär slås ihop med rutinbesök tex. vaccinationer. Det handlar alltså inte om något överdrivet rännande hos veterinären.

## Comment 38
Author: [Borttaget]

#31 Ja i det vilda dör sjuka djur. När vi tar hand om dom överlever fler än vad som skulle ha överlevt i det vilda. Så det funkar inte riktigt så med våra husdjur. Ja jag undrar hur du tänker kring att det inte är krävande. Vaccinerar du inte dina katter? Om inte, varför inte? Fast det är väl ingen som kallar det djurplågeri. Det är en åsikt om vad man tycker ska göras inför en kull och vad man bör göra med kullen :) precis som att man säkert har åsikter kring hur köttproduktionen ska se ut. Om man ska dra det så hårt är det inte mycket vi kan diskutera i den här världen :) Och alla gör vi fel någon gång, och ingen kan gå igenom livet utan att skapa lidande någonstans så då kan man ju inte uttrycka sig att man tycker något är fel alls? Ibland kan det såklart hända att tonen blir för hård. Även om det i många fall känns som att det tolkas negativt vid såna här diskussioner. Angående djurplågeri så blir det inte nödvändigtvis det, men om blodgrupperna krockar så kommer kattungarna dö. Som jag fattat det så hade någon uppfödare kollat med Jordbruksverket och den personen som svarade tolkade att man inte ens skulle få göra en sån parning när ungarna inte får dia i början. Sen om kattungarna får fiv eller felv och mamman och pappan för den delen så är det dom som får lida. Det kanske inte är ett medvetet djurplågeri, men det hade varit lätt att undvika.

## Comment 39
Author: [Borttaget]

#35 dom tar väl egentligen inte betalt för sand osv, men räknar in det i sin hobby eftersom det trots allt är en kostnad. Skulle priset på katterna sänkas så dom inte ens skulle kunna täcka den kostnaden så är det nog många uppfödare som skulle få sluta. Sen är det såklart olika från uppfödare till uppfödare vilka utgifter man har, och hur mycket pengar som blir över.

## Comment 40
Author: Kattens57

Tyvärr ser jag inget annat än ren okunskap om katter hos ts!Rafflan:vore intressant om du kunde påvisa vinsten på seriös raskatt avel,du ska nog inte prata om sånt du inte är insatt i![Skrattande](http://katter.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")Läs ovan skrivna kostnade,lägg ihop dom och se vad det blir,jämför sen med försäljnings priset! Viss skillnad,eller hur?

## Comment 41
Author: Silvestris

#35

1\. Läs mitt inlägg om mina senaste kostnader. Där har jag inte ens räknat med kattungarnas vaccinationer, ID-märkningar eller registreringsavgifter.

2\. Kattuppfödning är en hobbyverksamhet. Det är Skatteverket som bestämmer vad vi "får" göra för avdrag och vet du vad? Vi får göra avdrag för **alla** kostnader kopplade till uppfödningen inkl. foderkostnader, utställningskostnader och andra kostnader som du säkert inte tycker att vi borde räkna in. Sedan ska man betänka att uppfödare nästan alltid har fler katt än gemene kattägare har. Jag skulle antagligen inte ha 3 vuxna katter hemma och 1-2 katter ute på foder om jag inte hade fött upp. Jag hade ju inte köpt nya hanar varannat år och placerat ut hos fodervärdar om jag inte hade fött upp.

## Comment 42
Author: Fridaybrew

#35 Angående hur man räknar kostnader och vinster så är det inget kattuppfödarna har hittat på hur man räknar. De som har redovisat sina kostnader i tråden är pålästa och har gjort en helt rätt beräkning enligt skatteverket.

Detta sätt att räkna kan appliceras alla hobbies, tex samlar du frimärken och åker på frimärksträff kan du räkna in bensinkostnader/alt använda schablonbeloppet för resan som en kostnad. Inget konstigt med det.

Har du några funderingar kring hur dessa beräkningar görs så gör du bäst i att ringa skatteverket de är väldigt hjälpsamma.

## Comment 43
Author: Rumblebee

#31 Jag vet inte hur det ligger till med vanligheten bland blodgruppskrocker, varesig bland huskatter eller renraser. Men i och med att det KAN hända, borde man inte testa föräldrarnas blodgrupper, så att man vet säkert? Visst, säg att föräldrarns blodgrupper matchar, då kanske det kan anses som pengar i sjön, men tänk OM blodgrupperna inte skulle ha matchat? Då har man ju räddat livet på de ungar som kortvarigt skulle ha blivit satt till liv.  
Skulle inte det vara värt pengarna att veta att de kattungar man tänkte ta på två katter slapp födas för att kort efter bara dö?

**''Men man utsätter väl inte sina djur för medvetet lidande? När det gäller sjukdomar så vet vi ju inte, det är en risk vi talar om.''  
**Det är JUST det man riskerar att göra om man strungar i viktiga hälsotester. Även om hälsotesterna skulle vara negativa och katterna är friska, så är det inte värt pengarna att på svart och vitt veta om att man kommer att få friska ungar?   
  
Ja, egentligen så borde man tala om för de som äter massproducerat kött vad det är dom bidrar till.  
Som du skriver så är ingen felfri, och ingen är perfekt. Men det finns ju helt klart saker man kan göra, t.ex att bry sig. Jag tror att de flesta som gillar djur, bryr sig om i alla fall de flesta djuren. Främt vanligt verkar det vara de gulligaste djuren som brukar komma i första hand.

Varför skulle inte du få avliva en sjuk katt? Klart att det är bättre att avliva djur när dom är sjuka än friska. Och i mina ögon är inga djur bättre än något annat djur. Men jag tycker endå att man bör (ska) utföra hälsotester innan parning vare sig djuret är renrasigt eller ej för att helt och hållet sålla bort eventuell risk för sjuka ungar.  
För parar man två djur som visar sig ha någon sjukdom som smittas till ungarna så att dom blir sjuka och antingen dör eller blir avlivade, så är det total brist på respekt av liv. Och det kommer från en person som äter animalier. Men bara för att jag (tyvärr) äter animalier så tänker inte jag bidra ännu mer till att det kan bli en massa dödande av djur när det KAN förhindras så himla lätt. Och ja, jag gillar inte alls att djur föds upp på löpande band för att bli kött, och jag tycker att det är betydligt bättre om människan kan dra ned på sin köttkonsumtion och köpa animalier som kommer från djur som verkligen har haft det bra från början till slut om man inte vill/kan bli vegeterian/vegan.  
  

Så dräktighet är inte krävande om djuret i fråga är friskt? Det går alltså som en dans på rosor menar du? Samma sak med födseln? Ett litet krystande för mamman och allt är över och hon är så full med energi och allt?.....  
Och även om katter kanske inte sörjer att sina ungar bli avlivade, så är det endå vidrigt gjort, om man låter sin hona få ungar och sedan avlivar dom, vilket förmodligen händer för ofta i vårat moderna samhälle...  
Visst om kattungarna visar sig lida pga missbildning eller sjukdom så är det ju en sak, men att avliva friska kattungar.. Det är ju liksom respektlöst så att det skriker om det. Gör man så, så ska man inte ha katter, eller något djur alls för den delen.  
Och ja, många struntar i hälsotester även om dom blir starkt rekomenderade till att göra det, bara för att de 20 katter som dom känner som fött ungar har haft lyckade kullar. Men vad är 20 kullar gentemot de miljontals som föds utanför ens bekantskapskrets?   
  
Det samma gäller vaccinationer. bara för att de man känner har utekatter som är ovaccinerade och mår bra, så betyder inte det att man kan göra samma sak och garanterat få ha friska katter. För man vaccinerar ju sina djur av samma anledning som man vaccinerar sina barn/ sig själva mot vissa sjukdomar.  
Det är ju genom bland annat vaccinationer och hälsotester, även om det anses onödigt, som vi kan höja katternas status i samhället. Samt även då information förstås.

Och jag håller helt med om att stämningen kan bli riktigt usel. Och att den där funktionen där man kan anmäla inlägg borde tas bort, då den knappen faktiskt blir missbrukad och folk tenderar att klicka i den även om inlägget de anmäler inte bryter mot någon forumregel bara för att texten som är skriven kanske är irriterande.

## Comment 44
Author: Thaeri

Lite OT men...

#43, jag tycker att det är bra att man kan anmäla inlägg, däremot är det helt sjukt att systemet är så automatiserat. De flesta andra forummjukvaror har istället så att man anmäler, fyller i varför och sedan får administratörer/moderatorer ta ställning till om och vad som ska göras.

Det kan vara för en såpass enkel sak som att tråden ligger i fel forumdel, rubriken behöver ändras eller det har råkat bli en dubbelpost av misstag, eller allvarliga saker som personangrepp eller brott mot PUL.

Det är också öppet för alla registrerade medlemmar att anmäla inlägg, inte bara de som betalar för sig, eller har samlat ihop tillräckligt med poäng.

Betydligt smidigare än på iFokus.

## Comment 45
Author: Rumblebee

#44 Visst, på ett sätt är ju anmälnings knappen bra, så länge som den används på rätt sätt. Men att anmäla inlägg för att dom kanske innehåller något som man själv inte håller med om tycker jag är fel, föruttsatt att det är ett inlägg utan personangrepp och som håller sig inom ämnet.

## Comment 46
Author: [Borttaget]

#45 i såna fall publicerar vi inläggen igen :)

## Comment 47
Author: Thaeri

Ja precis, och med tanke på att systemet är så autmatiserat går det att göra det och på så sätt få bort inlägg.

Med det jag pratar om har man inte mycket för det ![Glad](http://katter.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Det är snarare större risk att man själv får sig en tillsägelse, och om man inte slutar trots den att det blir lite mer allvarliga konsekvenser.

Men nog med OT nu.

## Comment 48
Author: Solitaire

#32 med flera inlägg av Internettan:

Dina mångordiga inlägg är en märklig läsning. I din värld tycks okunnighet vara ett eftersträvansvärt tillstånd, medan sökande efter kunskap närmast är negativt, ja rentav något som kan framkalla sjukdom eftersom "tanken är skapande". Nej, det är bäst att vara lyckligt ovetande och ta dagen som den kommer, tycks vara din devis. Du har minsann inte sett några kattungar bli sjuka och dö i din omgivning, så därför kan problemet inte vara särskilt stort. Vaccinera, varför då? Nej, bättre att låta djuren leva och dö naturligt av sina sjukdomar, som de gjort i alla tider.

Du och jag lever uppenbarligen i skilda världar, eller kanske snarare enligt totalt skilda filosofier. I min värld är okunskap inget att slå sig för bröstet för. Om jag är okunnig i en fråga håller jag tyst tills jag satt mig in i ämnet. Att lära mig mer, och att sträva efter kunskap, är en självklarhet, både yrkesmässigt och privat. Förr i tiden kände man t ex inte till problematiken med oförenliga blodgrupper hos katt på samma sätt som man gör idag. På den tiden testade inte jag mina avelskatter heller. Idag, med den kunskap som finns inom området, och det enkla testförfarandet, är det självklart för mig att göra det.

Vaccinationer, slutligen. Du drar upp svininfluensa och HPV som om de vore att jämföra med kattpest. Gå tillbaka i tiden 50-100 år och jämför med smittkoppor istället. Hur många miljoner människor som dött en plågsam, vidrig död till följd av smittkoppor vet väl ingen, och idag är denna farsot lyckligtvis utrotad. Jag tror nog att du hade låtit vaccinera dina barn mot smittkoppor, om det funnits minsta risk för att de skulle kunna bli infekterade.

I katternas värld är kattpest en lika stor farsot som smittkoppor. Har du sett kattungar dö i kattpest någon gång? Det har jag. Det är ingen vacker syn. En del dör tvärt, utan föregående symtom. Det är de som lider minst. Andra är inte lika lyckligt lottade. De dör i plågsamma kramper, och med blodiga diarréer från sönderfrätta tarmar. Det är fruktansvärt, och framförallt så oerhört onödigt. Vaccinering för några hundralappar hade räddat deras liv, men deras ägare tyckte inte att de ville kosta på dem det. Eller också tänkte de väl som du, att det var bättre att låtsas som ingenting och "ta tag i det" om/när problemet dök upp.

## Comment 49
Author: Silvestris

#48

Tilläggas om kattpest är att kattungar vars mamma smittas med kattpest under dräktigheten riskerar att drabbas av hjärnskador så även om kattungarna skulle ha tur och slippa direkt smitta kan de drabbas av allvarliga skador till följd av en smittad mamma.

## Comment 50
Author: Solitaire

\# 49

Japp, alldeles riktigt. Men du vet, man ska inte tänka så för då kanske det händer...tankens kraft, liksom. Bättre att sätta skygglappar för ögonen och köra på som vanligt (obs ironi).

## Comment 51
Author: fvanilla

Många har skrivit riktigt bra inlägg här.

Undrar varför det oftast är personer som inte vill bekosta på vaccinering på sina huskatter, tycker hälsotester är onödigt och om något hemskt händer p.ga ärftliga sjukdomar så får det väl hända fast det kunde ha undvikits med något hälsotest, tycker att hemlösa katter "bör skjutas", tycker raskatter förtjänar bättre omsorg, osv. ofta kallar andra som inte håller med dem "huskattshatare" (huskattshat jag aldrig stött på här, däremot raskattshat - hur "fula" raskatter är och hur snobbiga katterna är och hur sjuka och inavlade och hur de aldrig skulle låta en raskatt komma in genom tröskeln, och hur de inte är "riktiga katter" osv....). Jag tycker synen på huskatter är oftast mer negativ från de som anklagar? Och det är väldigt deprimerande...

## Comment 52
Author: Internettan

Jag tänkte inte skriva mer men har svårt att låta bli. Och nu har det blivit många inlägg och då blir mitt inlägg jobbigt långt igen. Ursäkta för det, inte min starka sida att fatta mig kort.

#33:

_Håller helt med!! Ungefär som att vi i Sverige daltar med kvinnor som föder barn. Låter dem ligga på sjukhus och få bedövning och grejer. Gud så fånigt._

För en frisk kvinna eller katt är det inte särskilt ansträngande att fortplanta sig, tänker jag. (Om man med ansträngande menar att det är för jobbigt för att bli utsatt för.) Jag använde ingen bedövning alls när jag födde mina tre barn och mina graviditeter var inte speciellt ansträngande. Och jag tror inte jag är ensam om vi räknar med alla kvinnor i världen. Och om vi tittar på katter så tvivlar jag på att det är vanligare med komplikationer än utan komplikationer. Klart man ska få hjälp när det uppstår komplikationer - men annars är vi gjorda för att fortplanta oss. Och ibland är det överdrivet när det gäller människor, tror jag. Vi är så rädda för smärta och annat.

Men det där handlar väl om tyckande, det som för den ena är en barnlek blir förfasande skrämmande för den andra. Finns kanske ingen absolut sanning att slåss om.

#34:

_Om man inte tycker att det är viktigt att satsa på katter så kanske man inte skall ägna sig åt kattavel överhuvudtaget._

Det är din åsikt och den har du rätt till. Så länge du inte ställer krav på andra så. I mitt fall har allt hittills gått bra och katterna mår alla bra. Jag har gjort mina val och det ska ingen kritisera mig för. Men jag kan däremot ta till mig information som inte riktar sig på ett negativt sätt mot mig och mina val. I annat fall klarar jag inte ens av att lyssna för jag blir så himla arg. Och om du ska ha rätt att kritisera min syn på katter så ska jag också ha rätt att kritisera ditt val av mat. "Om man inte kan välja att äta djur som har haft det bra under sitt liv så kanske man ska sluta äta kött.." Är det något du tycker är okej att få höra av mig? Att du gör fel val och ska tillrättavisas för det av en främmande medmänniska du inte ens känner?

_Jag äter kött och det gör min katt också. Visst jag gör säkert också saker som andra inte tycker är bra, och det gör nog alla på olika områden. Men det är inte detta vi diskuterar nu._

Jo. Jag diskuterar rätten många tar sig att döma andra människor. Om man själv inte är perfekt inom alla områden så får man hålla sig till att ge information och rekommendationer. Att du medverkar till att döda djur gör att det blir hyckleri att spotta på folk som inte bryr sig om katter när du själv inte bryr dig om grisar eller andra djur. (Observera att jag inte kritiserar att du äter kött.)

_Tack vare att de tog tillbaka mitt inlägg så kunde den här tråden skapas som ändå har varit en intressant och sansad diskussion, tycker jag.![Glad](http://katter.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")_

Ja, det har den faktiskt varit. Och jag kan erkänna att jag ibland blir väldigt tvärt-emot bara för att jag varit arg. (Dålig sida hos mig.)

#36:

_Så om du hade levt på gatan de första 20 åren av ditt liv.. så tycker du att det hade varit bättre att någon kom och "avlivade" dig istället för att ge dig chansen till att leva de resterande 60 åren i ett hem med en varm säng och mat varje dag?_

Jag ser inte människan på samma sätt som djur. Det gjorde jag när jag var ung och var med i det som idag heter Djurens Rätt. Men inte nu. (Det gör ingen som är köttätare för den delen. Annars blir det en väldig dubbelmoral.) Det bästa är att alla djur får leva lyckliga. Men när det inte ser ut så så tycker jag inte att avlivning är ett så dåligt alternativ. Katterna vet ju inte om det innan. Och får de somna in så kanske det inte är något lidande för dem? På ett sätt tycker jag det är hemskt men när det nu finns för många katter (finns det hem till alla eller finns det inte?) så kan jag inte se fördelen med att hålla alla vid liv till varje pris. Inte när det gäller främmande katter man inte känner. Och inte när katterna ändå inte har framtidsplaner och drömmar och ett sånt medvetande som människor har om sig själva. Och inte när jag ändå äter upp en gris till middag. Dessutom verkar det ju orsaka en hel del frustration och lidande hos de människor som tar hand om katterna.

Katter är inte människor och jag fattar inte varför vi ska förmänskliga dem?

#37:

Okej, jag förstår. Jag erkänner att jag har en del att lära. (När vänliga människor informerar, inte annars. :)

#38:

_Vaccinerar du inte dina katter? Om inte, varför inte?_

Har inte bestämt mig än. Med tanke på vad som skrivs om vaccin till människor så är jag inte säker på att vaccin är så himla bra och om behovet är så stort.

_Och alla gör vi fel någon gång, och ingen kan gå igenom livet utan att skapa lidande någonstans så då kan man ju inte uttrycka sig att man tycker något är fel alls?_

Jo, man kan och ska (tycker jag) tala om när man anser att något är fel. Men det viktiga är att man inte kritiserar andra människor uppifrån en piedestal. Som om de är low life som gör så dumma saker.

#40:

_Tyvärr ser jag inget annat än ren okunskap om katter hos ts!_

Vad vill du uppnå med den kommentaren? Främjar inte samarbete och ökad kunskap precis.

_du ska nog inte prata om sånt du inte är insatt i![Skrattande](http://katter.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")_

Men varför skriver du så? Man kan självklart prata om vad man vill så länge man också kan lyssna på andra. Hade du hoppat över den meningen så hade inägget varit mycket mer konstruktivt och meningsfullt.

#43:

_Men i och med att det KAN hända, borde man inte testa föräldrarnas blodgrupper, så att man vet säkert?_

Jo, det är ju klart det bästa. Jag ger mig i den frågan och i många andra.

_Som du skriver så är ingen felfri, och ingen är perfekt. Men det finns ju helt klart saker man kan göra, t.ex att bry sig._

Absolut. Och där har jag ingen kritik att komma med. Engagemanget är jättebra.

_Så dräktighet är inte krävande om djuret i fråga är friskt? Det går alltså som en dans på rosor menar du? Samma sak med födseln? Ett litet krystande för mamman och allt är över och hon är så full med energi och allt?....._

Inte en dans på rosor. Men ändå naturligt och inte något hemskt.

_men att avliva friska kattungar.. Det är ju liksom respektlöst så att det skriker om det. Gör man så, så ska man inte ha katter, eller något djur alls för den delen._

Nej, det håller jag med om.

#48:

_I min värld är okunskap inget att slå sig för bröstet för. Om jag är okunnig i en fråga håller jag tyst tills jag satt mig in i ämnet._

Men om man inte vet att man är okunnig då? (Om man vet att man är okunnig så vet man ju också vad man är okunnig om - och då måste man ju vara kunnig för att avgöra att man är okunnig.)

Och när man i sin okunskap på det här forumet dristar sig till att tycka någonting eller bara beskriver hur läget är med sina katter så ges det genast kritik på ett sätt som blir rätt personlig och det blandas in saker ingen ens vet något om. Då kanske man blir rätt "taggig" och oresonlig? Även om de har rätt i sakfrågan i sin kritik så kan man ändå inte gå på folk om att de inte har rätt att öppna munnen, inte har rätt att ha katter osv bara för att det finns så många lidande katter här i världen. Utan respekt blir varenda kommentar värdelös, anser jag.

Lära sig är jätteviktigt och inget jag är emot. Men fel attityd främjar inte lärande hos en annan människa. Det antar jag att du håller med om?

_Du har minsann inte sett några kattungar bli sjuka och dö i din omgivning, så därför kan problemet inte vara särskilt stort._

Nej, jag tyckte verkligen att det var ett fånigt pjoskande. Men jag har ändrat mig. Det handlade om okunskap och en ovilja hos mig att ta emot kritik på det sätt som det gavs.

Jag ska vaccinera katterna mot kattpest. Du har övertygat mig.

#50:

Jätteskojig ironi! Tankekraft, visualisering, positivt tänkande, affirmationer, trons kraft - kärt barn har många namn. Och det är inget hokus pokus utan något många ägnar sig åt seriöst. Jag ser att du är okunnig på det området. Men du får ändå säga vad du tycker i min tråd. Jätteskojigt, verkligen.

#51:

_ofta kallar andra som inte håller med dem "huskattshatare" (huskattshat jag aldrig stött på här_

En förkortning. Blir så jobbigt att skriva huskattuppfödarhatare. Det känns ibland som hat i inläggen.

## Comment 53
Author: Internettan

Nu tror jag inte att jag ska skriva mer i tråden. Jag erkänner att ni har rätt på de flesta punkter som handlar om katternas bästa och att jag är okunnig - och ni kanske håller med om att tonen ibland kunde hållas lite vänligare i trådarna, även om ni ser hur fel någon gör? Så har vi förhoppningsvis rett ut det.
