# Tråkigheter Author: siddelina Min lilla Tessi har hostat till och från, varit trött och inte orkat som förr, så idag fick jag en tid hos veterinären för att kolla upp henne. Astma trodde veterinären och tog blodprov, men både han och jag fick en chock när värdet på de vita blodkropparna är högt och kunde tyda på leukemi. För att vara riktigt säker har han skickat provet till ett annat labb. Går nu här hemma och våndas inför beskedet, men har också accepterat att är det leukemi så är det och då ska Tessi få somna in. Vi har haft 13 underbara och givande år och många fina minnen har vi fått dela. Sen tänker jag att det kanske är bättre att låta henne somna in innan hon blir för dålig och att det blir jobbigt på det viset (det har jag haft nog av sen innan då jag förlorade en kisse i ett hemskt och avskyvärt krampanfall). Jag kan berätta att det inte var en helt god och glad tjej som var hos veterinären idag. När han hade stuckit och klämt på henne fick Tessi helt enkelt nog och gick och la sig längst in i ett skåp som stod öppet, medan hon irriterat jamade . Precis som om hon ville säga: Nu är det nog! Älskade lilla hjärta ...![Skrattande](http://katter.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") och när vi äntligen kom hem efter att ha åkt buss, blev hon utsläppt från den trista och äckliga buren och spatserade de sista metrarna hem i sin egen takt, och njöt av höstsolen. Jobbig dag för Tessi och just nu sover hon sött i mattes säng. Men jag undrar, hur har ni handskats med svåra besked om att kissen är allvarligt sjuk och hur ser ni på ett värdigt slut för våra älskade? ## Comment 1 Author: EddaM Jag grät i sönder ögonen när min Leo blev sjuk och jag var tvungen att ta bort honom. Visste att han inte kunde bli frisk så han fick somna in stilla i min famn hos veterinären. ## Comment 2 Author: Aribigga Jag hoppas verkligen på det bästa för er! När min Molly tragiskt gick bort så var jag förtvivlad i en helg efteråt och även nu får jag tårar i ögonen bara jag tänker på min underbara lilla tjej. Det viktigaste är dock att de inte ska lida och det verkar ju du ha tänkt på. ## Comment 3 Author: siddelina #1 Tråkigt att höra om din Leo. Jag tycker att du var stark som tog beslutet! #2 Tack för ditt stöd. När min Sidde Sidensvans dog av ett krampanfall grät jag en hel dag av chocken ![Rynkar på näsan](http://katter.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-frown.gif "Rynkar på näsan") ## Comment 4 Author: Sabbekatt Ursäkta, men det här blir nog ett långt inlägg![Skäms](http://katter.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-embarassed.gif "Skäms") Min ena katt, Sabrina, fick somna in för 2½ vecka sedan. Hon var ca 15 år och hade ett antal krämpor; blåsljud på hjärtat, hypertyros (sköldkörteln), elakartade juvertumörer samt början till FORL. Tandstensborttagning har jag och Sabbe varit på med ca 18 månaders mellanrum de sista 6 åren. Sköldkörteln har vi besökt veterinären för ett antal gånger de senaste året för provtagning för att bestämma hur stor dos medicin hon skulle ha. 2 juvertumörer fick hon operera bort akut i påskas, jag insisterade på operation för jag tyckte att hon var så pigg att hon förtjänade en chans. Sabbe mådde inte bra efter operationen och när de bortopererade tumörerna visade sig vara elakartade, bestämde jag att hon inte skulle behöva gå igenom en enda operation till. Jag har gjort allt för att hon skulle få en så bra sista tid i livet som möjligt, köttfärs och räkor oftare än vanligt t.ex. Men till slut gick det inte längre, utan hon fick somna in i min famn hos veterinären. Jag saknar henne så mycket och jag önskar att hon hade fått leva längre men jag tycker ändå att jag gjorde rätt som inte lät en gammal katt gå igenom en (för henne) jobbig operation till. ## Comment 5 Author: Hawknestgrove ja för kattens värdighets skull, så är det ibland bättre att släppa taget. JAg vet ju, när min gamla Newfoundländare var 14 år, så kunde han inte  gå som vanligt längre och emellanåt, så hann han inte ut ock kissa. Han skämdes så. För att ha varit en vovve som till nöds kunde hålla sig 12-14 timmar, så var detta oerhört fördmjukande för honom. Jag tog honom till vet, mend ordern från min dåvarande sambo att jag inte fick komma hem utan levande hund, vad som än var. Mycket oklokt beslut. Veten skakade på huvudet och sa, att den fine vovvven har kanske en månad kvar som inte är bra. Men vad kunde vi göra? 14 dagar senare fick sambon ta hem veten akut mitt i natten..... Arma vovve.....Så när jag skulle märka, att exempelvis Arne nu, som är 11 år skulle börja tackla av, han har lite svaga njurar och tål kanske inte en sövning så bra, så kommer jag inte förlänga hans liv bara för att jag älskar den  katten över allt annat. Han har fått 11 fantastiska goda år, från att ha varit en utkastad kisse, som skulle svultit ihjäl om han inte dök upp hos oss för 11 år sedan på Alla HElgons dag. ## Comment 6 Author: siddelina #4 Be inte om ursäkt. Du får skriva hur långt du vill. Allas berättelser är guld värda! Jag tycker att du gjorde allt för din lilla Sabbe och till slut tog du det modiga beslutet. Det är inte konstigt att det känns tomt efter henne, men som du skriver att du tycker att du fattade rätt beslut och det tror jag känns bra. Du fattade rätt beslut för din lilla kisses bästa ... #5 Ja, djur kan också känna sig förödmjukade och skämmas. Du har lärt dig något av att din vovve blev dålig. När min Sidde fick domen om hjärtfel så trodde jag inte att det skulle gå som det gjorde. Men han fick ett krampanfall och dog i mina armar. Det var otroligt jobbigt och det vill jag inte utsätta varken mig eller mina djur för mer. Jag säger som du, att de har haft många bra år och stunder av lycka som vi har delat. När stunden är inne, så är de inne, så är det bara. Tack för att ni delade med er! ## Comment 7 Author: siddelina Igår kom provsvaret som visade att min lilla Tessi har astma och nu ska hon få medicin för det ![Skrattande](http://katter.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 8 Author: [Borttaget] Vad bra...inte att hon har astma men att ni fått ett svar och kan behandla henne. ## Comment 9 Author: Sabbekatt #7 Va´ skönt ![Glad](http://katter.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 10 Author: siddelina #8 & 9: Ja, det känns bra att det är en sjukdom som kan behandlas. Måste berömma henne, hon är otroligt förståndig (och lite motsträvig) när det gäller medicineringen. Hon förstår att hon behöver ha medicinen och jag tycker att hon verkar bättre och gladare redan nu. Min lille kille är också för rolig. När jag kom hem med andningsmasken, så hoppade Leo upp på bordet och satte nyfiket nosen i masken fast han inte behöver ha medicin ![Skrattande](http://katter.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 11 Author: Hawknestgrove va bra att det inte var värre!