# Ny kattkompis?
Author: hellokiller

Jag skrev i förrgår om min lilla Tiffany som hastigt gick bort utan att vi kunde göra något, troligen p.g.a leverfel. Från att hon insjuknade till att hjärtat bara slutade slå strax efter att vi kommit till veterinären tog det bara tre timmar. De misstänker ett medfött leverfel eller liknande eftersom hon bara var 9 mån. Tiffany hade bott hos oss i två månader, och vi skaffade henne som kompis till Chili snart 3 år gammal.

När jag skrev detta var det någon som skrev att vi kanske måste skaffa en ny kompis snabbare än vad vi själva är redo för för att Chili kanske skulle behöva det.. Min fråga är då, hur vet man det?

Bakrund om Chili:

Chili är en okastrerad hona, innekatt (hon har bara löpt två gånger, en gång per år sen hon blev ett år, väldigt smärtfritt så jag har inte tänkt på att kastrera henne ännu bara, men jag ska såklart göra det när jag kommer mig för.. Det har bara inte blivit eftersom hon bara jamar och åmar sig lite i ca en vecka sen är det över, och hon är ju som sagt innekatt) Hon har alltid varit ensamkatt innan Tiffany kom, hon var ensam med oss innan vår son på snart två år föddes också.

När Tiffany nu försvann så hade Chili precis börjat löpa, men slutade med det efter bara en dag, dvs när vi kom hem från veterinären utan Tiffany. Hon är väldigt tyst, hon som i övrigt är en väldigt pratig och kelen katt, ligger mest i fönstret och tittar, eller i soffan. Om man lockar på henne så brukar hon komma som ett skott, men nu tittar hon bara på mig och lägger sig ner igen 9 av 10 gånger när jag lockar på henne.. När jag plockar fram lite kyckling så blir hon "som vanligt" igen och stryker sig runt mig, pratar och jamar om kycklingen osv..

Hur märker man om en katt sörjer? Det känns som att hon gör det eftersom hon ändrat beteende.

Chili och Tiffany kom väldigt bra överens, det gick över all förväntan när vi förde ihop dem, de var lite fräsiga första dygnen, men efter att de fått mäta upp varandra så har de lekt och busat ihop ända sen dess, de blev alltså vänner väldigt snabbt..

Frågan är ju då, bör jag skaffa en ny kattkompis? Är det bra? Jag sörjer ju fortfarande Tiffany men om Chili behöver en ny kompis så måste jag ju tänka på henne också.

Är då osäker på om jag ska ta en liten ny kattunge eller en ungkatt igen, är lite osäker på en liten ny kattunge eftersom vår son bara är strax 2 år så känns det kanske inte så lyckat att ha en liten som inte kan "komma undan" och smita upp på övervåningen lika enkelt när han vill kramas utan att de vill det..

Nu blev detta väldigt långt, men det vore bra med lite svar från er som kan detta, detta är en ny situation för mig.

## Comment 1
Author: Gunki

Klart att Chili saknar sin kompis, men det har bara gått två dagar och som du skriver har hon varit ensam med er förut under lång tid. Ge henne extra uppmärksamhet, försök aktivera henne och fortsätt att muta henne med godsaker. Avvakta lite och se hur det går.

Hade gärna sett att min dotter delat med sig av sina erfarenheter, men hon har drabbats av datorhaveri så tyvärr...

Vad det gäller frågan om kattunge kontra ungkatt är jag inte rätt person att svara, eftersom min yngste var 7 år när vi skaffade katt.

## Comment 2
Author: Cindy

En kattunge kommer hon att tolerera, men antagligen inte bli buddy-buddy med förrän den är vuxen och icke-odräglig.

Mitt absolut bästa tips är att gå till ett katthem och adoptera. Dels får du hjälp att välja en individ som de tror skulle passa din katt, och dels kan du alltid lämna tillbaka den om det skulle bli katastrof.

Fram tills att du har en ny kompis tycker jag du kan köpa en Feliway-diffusor och koppla in hemma, det kan hjälpa Chili att bli lite mindre ledsen. Jag tycker också att du ska kastrera henne snarast, eftersom en fertil hona kan vara ganska moody mot en ny katt i familjen.

## Comment 3
Author: Gunki

Hur går det för er? Hoppas Chili har kommit i mer "normala" gängor igen och att ni själva börjat hämta er efter chocken. Jag kan inte låta bli att tänka på er situation.

Gunnel

## Comment 4
Author: hellokiller

Ja sakta men säkert flyter ju vardagen på. Chili är fortfarande väldigt dämpad men sover inne hos oss igen och söker närhet. Det är väldigt tyst och "lugnt" här hemma, inte två glada kompisar som busar upp och ner för trappan..

Men vi får avvakta och se, väntar väl iallafall fram till sommaren om det inte visar sig att hon akut behöver en ny kompis. Jag är hemma nu hela dagarna och ska vara ledig hela sommaren så hon behöver ju inte känna sig ensam och övergiven i alla fall..

Tack för din omtanke Gunnel

kram
