# Allra vackraste Tyson
Author: KattenEdith

Det är många år sen du lämnade mig, Men den kärlek som va kommer alltid att finnas kvar. Jag minns dig än som det va igår du låg hos mig.

Jag var bara ett litet barn, åtta år. Det va min systers katt som fick bebisar och en fick vi ha kvar.

Tyson blev ditt namn och du växte upp till en stor vacker pojke.

Jag kommer ihåg att efter en dag i skolan kom jag hem lite ledsen, blev mobbad i skolan. Gick och la mig i min säng och ville bara försvinna. Då kom du, la dig nära mig och spann. Jag pratade med dig och grät omvartannat. Du såg på mig och jag tackade Gud för att jag fått dig i mitt liv. Efter den dagen va det du och jag. Kommer ihåg hur jag "smugglade" med dig in på mitt rum för att du skulle sova hos mig istället för att vara ute. Jag ville ha din läkande värme hos mig.

Sen hände det som inte fick ske. Du blev påkörd av en kärring som hade bråttom. Ja, en satkärring va det. Jag och min syster va de enda som va hemma och då knackade det på dörren. Och där stod denna tant, hon bad om ursäkt och förklarade vad som hänt. Gav oss en peng och åkte. Pengar? Som att det skulle göra någon som helst skillnad. Hon förstörde min älskling.

Det va då mitt liv raserades. Att se dig ligga där på vägen va det hemskaste. Det var overkligt. Du såg ut som du sov, förutom att det va blod i munnen.

Jag stod där nio år gammal, ville dö med dig. Vem skulle nu trösta och torka mina tårar? Vem skulle nu ge mig det mod att orka gå till skolan? Vem skulle värma mig om natten och lyssna på mina galna historier?

Jag bad varje natt till Gud att jag skulle göra vad som helst för en katt som du, Tyson. Och nu har jag fått det besvarat. En kisse så underbar som du.

Tack Tyson för tiden du förgyllde min barndom. Om även den tiden va kort.

Det är nästan 13 år sen. Men du är kvar inom mig och den kärlek vi hade försvinner aldrig.

## Comment 1
Author: Maria

Vilken sorglig historia.![Gråter](http://katter.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-cry.gif "Gråter")

Kan bara tycka lite synd om "satkärringen" som du kallar henne. Hon stannade i alla fall och talade om vad som hänt. Det är fruktansvärt att köra ihjäl eller skada ett djur.

## Comment 2
Author: [Borttaget]

Hemsk historia.   
  
Men ni ska faktiskt vara glada att hon faktiskt kom in och berättade vad som hade hänt. Finns väldigt få som faktiskt skulle göra det.  
Och det är knappast kul att ha kört ihjäl nåns katt heller.

## Comment 3
Author: KattenEdith

Jo det är klart. Har senare varit med om det också, att folk bara kör vidare och så ligger katten kvar mitt på vägen.

Skulle säkert uppskattat det på ett helt annat sätt om det vore idag. Men är man nio år ser man ju annorlunda på saken.

Sen va hon också väldigt otrevlig och stressad, som att "ta pengarna nu så jag kan åka".