# "Alla ska ha råd med veterinären"...? Author: OberonsMatte Såg en kampanj med rubriken "Alla ska ha råd med veterinären". Alla har uppenbarligen inte det, men något som glöms bort i debatten är djurägarens ansvar att planera för att ha råd. När jag tittar på kommentarer i olika kattgrupper är det inte bara veterinärvård som många tycker är "för dyrt". Det är "för dyrt" med bra veterinärvårdsförsäkringar, bra kattmat och bra kattsand. Det är för dyrt att adoptera från katthem och alldeles för dyrt att köpa katt från stambokförd avel. Det är för dyrt att kastrera och id-märka. För dyrt att ägarregistrera en befintlig id-märkning. Att alldeles för många blir kattägare utan att ha råd att vara kattägare är det största problemet och som jag ser det borde den självklara lösningen vara att folk tänker efter lite mer innan de väljer att ta på sig ansvaret för ett djur. Att djurägare väljer avlivning istället för vård när vårdkostnaden blir för hög är naturligt, men vad är "för hög"? För att "alla ska ha råd" bör veterinärvård i så fall vara gratis och det kommer det aldrig bli. ## Comment 1 Author: UlrikaD Det jag kan tycka med "för dyrt" är att förut så var man täckt och kände sig säker med en vanlig försäkring. Nu kostar försäkringen dels mer från början, sen måste man verkligen vara säker på att andra saker ingår t.ex tänder, Forl, vissa röntgenundersökningar. Sen kostar veterinären mer nu så man behöver öka sitt tak vilket betyder högre premie. Sen i och med att vården är dyrare så blir självrisken plus procentsatsen ändå hög. Så det krävs en mycket högre buffert nuförtiden fast man har försäkring. Sen kan man ha tur och otur under kattens liv. Min 12-åriga katt har kostat massor i försäkring och aldrig utnyttjat den. En av mina tidigare katter fick cancer och innan det hittades kostade han väldigt mycket. Som man ändå klarade pga försäkring. Vården blir såklart dyrare pga att det finns större möjlighet till hjälp nu. Men även småsaker som t.ex problem med öron kan bli väldigt dyrt. ## Comment 2 Author: OberonsMatte #1: Ja, när det gäller veterinärvårdsförsäkringar behövs en ökad medvetenhet om vad olika försäkringar innebär. Alldeles för ofta ser jag att djurägare enbart jämför priser, men inte har en aning om vilka katter, villkor och ev tillfälliga rabatter de priserna gäller för. De har inte ens koll på självriskerna och verkar ibland inte ens veta vad självrisk är. Sedan tycker de att det är jättedåligt när försäkringen bara ersätter en liten del eller inte alls. Att ha friska katter länge är en ynnest, men med det finns även faran i att tycka att försäkringar är en onödig utgift (särskilt om man har knaper ekonomi). Den fällan föll jag i en gång och det kommer jag aldrig göra igen eftersom det gav mig en ordentlig läxa. ## Comment 3 Author: Uppkatten Det ligger mycket i det du skriver, problemet är väl att kostnadsutvecklingen har varit lite väl extrem när det gäller just veterinärvården. Och det kunde inte förutses för 10-15 år sedan när många skaffade sin katt. Själv hörde jag mig noga för just när det gällde vilken försäkring jag behövde. Katterna på katthemmet hade en särskild kontaktperson på försäkringsbolaget för att man skulle få bra hjälp och råd. Så här långt har mina katter klarat sig bra på den försäkringen som blev, men idag hade jag sannolikt valt ett högre försäkringsbelopp för jag ser ju hur galet dyr veterinärvården kan bli. Men det jag tror många av oss reagerar på är den snabba kostnadsutvecklingen, svårigheterna att greppa totalkostnaden, och så aktörer som får - möjligen oskäliga - miljardvinster på det. Och det ÄR svårt att se in i framtiden. Jag hade nog själv aldrig räknat med den kostnadsutveckling som blev. Men har alltid sett till att ha försäkring + buffert. ## Comment 4 Author: New2ragdoll2 Bara sedan runt 2020 har veterinärkostnaderna ökat med ca 40-50% enligt Aftonbladets* källor och Anicura skyller på Evidensia för de ökade priserna som de givetvis måste matcha. Sen tror jag att lokala prisskillnader finns även inom samma koncern. * ursäkta källan som jag dessutom inte hittar just nu. ## Comment 5 Author: Uppkatten Finns väl ingen anledning för Anicura att matcha ÖKADE priser? Fler djurägare lär ju välja Anicura om Evidensia är dyrare? ## Comment 6 Author: New2ragdoll2 #5: De utvecklade inte resonemanget. Kan ju vara så att Evidensia erbjöd bättre löner för vårdpersonalen? ## Comment 7 Author: OberonsMatte #5: Det de främst konkurrerar om är nog att erbjuda och utveckla bästa möjliga vård och att driva den utvecklingen framåt, inte att vara billigast. ## Comment 8 Author: New2ragdoll2 #7: Har utvecklingen drivits fram så väldigt mycket, säg, de senaste 5-10 åren? Nu tänker jag främst på mer avancerad vård. ## Comment 9 Author: OberonsMatte #8: Det finns säkert mycket som djurägaren aldrig märker, en sak som märkts tydligt de senaste åren är utvecklingen när det gäller identifiering och behandling av diagnosen FIP, som förr var en hopplös dödsdom. ## Comment 10 Author: New2ragdoll2 #9: Jag förstår och håller med. Det har hänt en del bakom kulisserna : https://www.vetnorden.com/news/kraftig-prisokning-pa-veterinarvard-oroar-bade-djuragare-och-bransch-3ae79 AI varning på texten men den verkar sammanfatta prisutvecklingen rätt bra. ## Comment 11 Author: Uppkatten Var i världen började man först behandla katter med fip? Vem kom på att det ens var möjligt? ## Comment 12 Author: UlrikaD #11 Usa hade forskningen. Där börjades det behandlas redan 2018-2019. ## Comment 13 Author: Kissemissyoumeaow #3: EXAKT så!! Helt omöjligt för någon att veta hur mycket priserna skulle gå upp och dessutom så har veterinärklinikerna varit väldigt hemlighetsfulla med sina priser - vilket de fått kritik för. Att kunna se priser och därmed avgöra på ett ungefär vad det kostar för olika typer av vård hade varit en bra början. Det sker många oväntade saker i livet som man inte hade kunnat förutse och jag tycker det är löjligt att skuldbelägga folk för att de inte hade kunnat räkna ut de enorma kostnader som veterinärvården kostar! Visst finns det många som aldrig borde ha skaffat djur men även de som är superduktiga djurägare blir överväldigade av priserna på djurvården numera. Vi har helt enkelt det tuffare ekonomiskt just nu på grund av saker som sker ute i världen - som vi omöjligt hade kunnat förutse. Och det oligopol som Anicura/Evidensia skaffat sig trissar upp priserna vilket inte heller är djurägarnas fel! Jag har haft katter i 7 år nu och majoriteten av kostnaderna för dem har legat utanför nån försäkring... På fem år har jag lagt 12000kr enbart på receptfria ögondroppar. Helt omöjligt att förutse att min katts ögondroppar skulle kosta löjligt mycket för att det inte finns något annat alternativ än Comfort shield. ## Comment 14 Author: New2ragdoll2 Ska tilläggas att jag nästan aldrig har fått några prisförslag på enklare tester som blodprover. Jag frågar aldrig heller. Det får ju kosta vad det kostar men jag blir alltid lite förvånad när jag står vid kassan. Men det har alltid varit nödvändiga prover för att komma vidare i utredningen. Ibland finns det ingen riktig poäng med att fråga vad det kostar tycker jag. Det går ju liksom inte att fråga om man kan ta bort t ex blodprov för kreatinin om veterinären misstänker njursjukdom, och säga att man bara nöjer sig med ett blodsocker. Så, även om priserna generellt är höga har jag inte upplevt att de försökt pracka på mig tester och undersökningar katterna inte behöver. ## Comment 15 Author: OberonsMatte #13: För enskilda undersökningar, behandlingar och rutiningrepp (som t.ex. vaccination, kastrering, avlivning och viss röntgen) finns det fasta priser som ofta finns att se i förväg. Även akutavgifter och grundavgifter för andra besök går ofta att hitta. Det svåra är att det oftast är flera olika summor som måste läggas ihop för att se vad "ett besök" kostar, men att det är olika summor för olika besök. När det gäller sjuka patienter är problemet att det nästan aldrig går att säga i förväg vad vården kommer kosta eftersom det inte ens går att säga vad katten drabbats av. T.ex. om det kommer in en patient med "öronproblem". I bästa fall räcker det med örondroppar, men efter fler undersökningar kan det visa sig att katten behöver en avancerad öronoperation som kostar betydligt mer. Tillstöter det komplikationer efter en sådan operation stiger slutsumman ytterligare. Även för 10-15 år sedan fanns det gott om djurägare som inte hade en aning om vad veterinärvård kostade och som inte hade råd då heller. När många försäkringar hade 50.000 som högsta ersättningstak betydde det (+ fast och rörlig självrisk) också beredskap för höga belopp. När t.ex. Agria höjde 50.000 till 60.000 och la till 120.000 (och numera 150.000) som valbart alternativ borde även de med friska katter börja ana vilka nivåer det kan handla om, men fortfarande nöjer sig många djurägare med 30.000. Möjlighet att ändra ges varje år i samband med att försäkringen förnyas. Många verkar även förvånas över att undantag och fast och rörlig självrisk också kan bli dyrt och så har det alltid varit. Nu när priserna uppmärksammats så mycket i media borde informationen nå ut till fler och öka den ekonomiska beredskapen. Inte bara beredskap att klaga. ## Comment 16 Author: OberonsMatte #14: Jag har besökt 3 kliniker de senaste åren. Årstakliniken, Anicura djursjukhus Bagarmossen och Evidensia Södra djursjukhuset. Jag upplever att samtliga har varit tydliga med kostnaden. När jag bokade tid för tandsanering gavs ungefärlig prisuppgift på 9-14.000 redan vid telefonbokningen hos Årstakliniken. Väl där vid inlämning kontrollerade de återigen att jag fått den prisuppgiften. Vid inläggning på djursjukhus har jag på förhand informerats om kostnad per vårddygn och t.ex. inför Rubens senaste hårbollsoperation fick jag också skriva under papper med beräknad kostnad (45.000). Oftast har den faktiska kostnaden blivit något lägre än den de flaggade för. Inför Rubens förra TR/Forl-behandling (som inte ersätts av hans försäkring) krävde Årstakliniken blodprov p.g.a. åldern och krävde även hjärtultraljud (6000 kr) p.g.a. att det hördes ett blåsljud på hjärtat. Jag hade inte insisterat på de undersökningarna själv, men gick med på det ändå. Jag förstår varför de tyckte att de undersökningarna var bra, men kan ändå tycka att det är djurägarens beslut efter att ha informerats om riskerna. Inför den senaste behandlingen erbjöd de rabatterat blodprov för några tusenlappar, men det tackade jag faktiskt nej till för att hålla nere kostnaden. Inför Milous tandsanering gick jag med på blodprov eftersom det var första gången det var aktuellt och för att hon hade lite fler symtom än bara en dålig tand, men inget ersattes av försäkringen eftersom tanden enbart var drabbad av parodontit (tandlossning) och hon var helt frisk för övrigt. När det gällde blodprovet fick jag 2 olika att välja på. Antingen ett billigare för att bara se om antibiotika skulle behövas eller det dyrare för att ta alla värden och då valde jag det dyrare. ## Comment 17 Author: Uppkatten Jag kan inte minnas att jag fått prisuppgifter hos någon av de 3 veterinärkliniker jag och katterna besökt senaste dryga året. Däremot sitter det anslag uppe på en klinik om att man gärna får fråga om priser. Gissar att "min" klinik numer utgår från att jag har hyfsad koll på deras priser då vi varit där regelbundet under många års tid. Och självklart skulle jag fråga om jag undrar (tidigare har de informerat om priser). När de föreslår åtgärder så brukar jag lita på att "min" veterinär - som vi gått hos i många år - gör en klok bedömning. Jag brukar förstå hennes sätt att tänka och resonera och känner mig trygg med det. Hon är erfaren och jag upplever inte att hon gör "onödiga" undersökningar eller utredningar. Hon brukar vara träffsäker, upplever jag. Minns när jag var ung och kom med sjuka djur till veterinären. Då uppgav jag från start vilken summa jag hade möjlighet att betala, och veterinärerna var fenomenala på att prioritera och ge bästa möjliga vård utifrån de "ramar" jag uppgett. Det är klart att hade det verkligen behövts så hade jag kunnat få fram mer pengar, men den här strategin fungerade bra och blev tydlig för oss alla. Det är nästan så jag tycker att vi diskuterade priser mer då än idag, men det beror väl på att jag var ung och ännu inte hade byggt upp en riktigt lika stor och stabil buffert (och helst inte ville behöva låna av nära och kära om det inte blev absolut nödvändigt). ## Comment 18 Author: New2ragdoll2 #16: De kliniker du har haft att göra med följer i princip alla skolboksexemplen om hur priserna bör informeras till kund. Och att de exempelvis erbjöd två olika prover som du fick fatta beslut om. I många fall har jag behövt fråga vad en behandling kommer att kosta - kan mycket väl vara så att jag ställde frågan först innan de hann informera om det. Men alltid har prisuppgifterna varit ungefärliga eftersom man inte kan räkna med eventuella komplikationer som kan uppstå. Vilket är förståeligt. När Nelson akut åkte in till veterinären för drygt en månad sedan och hans andning blev kraftigt påverkad (kippade efter luft efter att han hade fått lugnande och syrgas och gjort röntgenundersökning) frågade veterinären om vi ville ha prisuppgift på prover som kan tas på vätskan som ansamlats i brösthålan. Just den situationen upplevde jag som lite märklig. Nu i efterhand jag önskar jag att de först hade föreslagit akut tömning av vätskan (vilket tydligen kan göras med nål och lokalbedövning), föreslå att han ligger kvar ett tag för observation och sedan föreslå vävnadsprover med kostnadsförslag. Men jag kan förstå att det inte är alltid lätt att gå den vägen speciellt om situationen är akut. ## Comment 19 Author: Lucia 123 #0: Vad som är för hög är upp till djurägaren. Finns dom som säljer djur till avrättning. Djur som din katt äter, ## Comment 20 Author: OberonsMatte #19: Det är just därför jag undrar vad "för hög" betyder om målsättningen i kampanjen är att "ALLA" ska ha råd att bekosta veterinärvård. När faktum är att många inte har råd (eller helst inte vill lägga några summor alls på ett husdjur) kan det även tolkas som att det är själva djurägandet/djurskaffandet som behöver vara mer genomtänkt.