# Ångrar jag mitt kattköp? Author: GDPR Jag hämtade förra vecka en kattunge på 13 veckor. Jag hade längtat efter att köpa en katt senaste halvåret. Trodde inte att den dagliga skötseln skulle vara något problem, vilket visade sig stämma. Har inget problem att tömma kattlådan, lägga fram mat, håret som är överallt eller liknande. Nu har vi bott tillsammans en vecka och han är världens mysigaste katt - följer mig var än jag går, sover lugnt bredvid mig i sängen, leker fint, äter och dricker bra. Ja ni hör ju. Han är jättefin. Jag hade verkligen jättesvårt för att bestämma mig om jag skulle köpa katten eller inte. Kände mig så kluven och velade fram- och tillbaka flera gånger. Pratade med flera vänner som har katt som berättade för mig hur det kan vara etc. Jag har aldrig själv haft djur så det var svårt att föreställa sig. Sedan kom chansen när jag hittade denna lilla fina kisse. Han är perfekt på alla sätt och vis men jag tvekar fortfarande på om jag gjort rätt val eller inte. När jag är på jobbet känner jag mig inte taggad på att komma hem till katten. En grej jag bestämde mig för när jag till slut sa ja till katten var att jag ville ge mig själv chansen att skaffa katt. För att se hur det är och om det är något för mig. Skäms så otroligt mycket nu när jag säger att om det hade varit ”lätt” så hade jag lämnat tillbaka honom. Blir ledsen av alla kattmänniskor på Flashback/familjeliv som skriver att man är dum i huvudet om man skaffar katt utan att tänka till. Men problemet är inte att jag inte tänkte till, problemet är att jag inte kunde föreställa mig hur det är att känslomässigt knyta an till en katt. Jag förstod inte fullt ut vad det skulle göra med mig och nu känner jag mig jättestressad. Någon som har några lugnande ord till mig? ## Comment 1 Author: Uppkatten Men har du pratat med uppfödaren och frågat om hen kan ta tillbaka katten? Om det är det du vill. ## Comment 2 Author: [Borttaget] Hur länge har du haft katten? Jag vet inte om det är detsamma med kattungar men det finns både puppy blues och baby blues. Den första perioden så känner man att man ångrar sig och man känner sig verkligen hemsk. Det gick över för mig efter ett tag (hade puppy blues med min valp) ## Comment 3 Author: [Borttaget] En länk om puppy/kitten blues: https://www.waggel.co.uk/zine/mental-health/handling-puppy-kitten-blues ## Comment 4 Author: Elsevin Jag tror inte du ångrar dig, jag tror bara du behöver vänja dig vid omställningen 🙂 Jag fick ångest och undrade vad vi gett oss in på när vi fick hem vår hundvalp som vi planerat och väntat på i drygt ett år, men det gick över så fort vi började lära känna varandra ordentligt och få rutiner ihop. ## Comment 5 Author: OberonsMatte Jag har varit kattägare i många år och haft många katter från att de var kattungar. Jag har älskat dem alla väldigt mycket, men det går inte att jämföra känslan för en kattunge som man nyss har fått hem med det känslomässiga band som man utvecklar till en katt man levt ihop med under längre tid. Det är helt naturligt att en nyinflyttad kattunge känns lite främmande för man känner ju inte den katten ännu. En kattunge har ju inte ens själv hunnit bli den katt den kommer vara under hela sitt vuxna liv. Det är när katt och kattägare känner varandra ordentligt som de djupare känslorna kommer av sig själv. ## Comment 6 Author: GDPR Vad fint ni skriver allihopa! Jag känner mig besviken på mig själv som kanske inte tänkte igenom det tillräckligt mycket. Är så rädd att jag tagit fel beslut. Men jag ska lyssna på er och låta det gå lite längre tid! ## Comment 7 Author: Tarotstollan Alla förändringar i ens liv sätter sina spår innan man vant sig. En vecka är kort tid, du kommer att tänka om efter några veckor till. Själv var jag stressad och ledsen efter att kastrerat min första katt hona, jag undrade vad jag hade gjort med henne och om jag hade rätt att bestämma över hennes liv på detta viset. Självklart blev det bra när hon blev sig själv igen och jag förstod att allt var ok med henne. Lite utan för ämnet men en stor förändring i alla fall. ## Comment 8 Author: Kattpatrullen En väldigt naturlig konsekvens av att noga tänka igenom ett beslut är att under tiden man överväger så bygger man upp förväntningar och föreställningar om hur det kommer att bli. Då är det också naturligt att det kommer tankar och ifrågasättanden när det inte blir exakt som man föreställt sig. Jag har 3 katter just nu och olika band och relationer till alla 3, de är individer precis som jag och relationerna utvecklas och förändras eftersom. ## Comment 9 Author: Calcifer #6: Känn dig inte hemsk, jag har varit i liknande situation flera gånger. Elrond som är min äldsta katt och den första jag skaffade sen jag bosatte mig i Sverige igen... ja gud vad jag grät om nätterna. Grät på dagarna också. Tänkte vilket jävla helvete jag ställt till med. Är jag inte klok i bollen? Men sen gick det över och vi bondade. Några år senare flyttade Nox (också katt) in och jag grät då med. Katterna var snälla, mysiga, kramiga, och knäkatter. Åtminstone Nox. Men ändå så hade jag sån sjuk ångest när han följde med mig vart jag än gick. Det är ju en jäkla skillnad på vad man tänkt ska ske och vad som faktiskt sker. Tycker absolut ni ska ge det lite mer tid. Precis som att kattungen behöver vänja sig vid er behöver ni ju vänja sig vid den. Låt det ta åtminstone någon månad innan du fattar beslutet att inte ha kvar kissen. ## Comment 10 Author: silverfiisk Jag hade funderat länge innan jag skaffade min första kattunge. Det kändes jättebra och jag var så förväntansfull, men efter bara några dagar med honom hemma så började jag tvivla på om jag gjort rätt val. Det kändes inte helt bra att vara kattägare och samtidigt kände jag mig som en hemsk människa som ens funderade på att lämna tillbaka katten. Nu har katten precis fyllt två, och han har även fått en liten lekkamrat. Jag älskar mina katter och är så otroligt glad att jag inte lämnade tillbaka honom. Med det sagt, det kan kännas jobbigt och fel i början, för det är en stor omställning, men det kommer förmodligen bli jättebra om ett tag när ni har lärt känna varandra ordentligt. Men om du verkligen tror att det inte kommer bli bra så tycker jag att du ska höra med uppfödaren om hen kan ta tillbaka katten. Det är ett stort ansvar som förhoppningsvis varar i många år, så det är viktigt att det känns bra och man klarar av det. ## Comment 11 Author: [Borttaget] Det här är nog inget ovanligt. Jag har haft katt hela mitt liv men även perioder där jag inte haft katt. Varje gång jag har skaffat katt så har jag haft helt samma känsla, att jag gjorde kanske fel och jag saknar tiden då jag inte hade katt osv. MEN, den känslan går över och man vänjer sig så småningom med sin nya vardag. Så stressa inte upp dig alltför mycket ny. Ge det mera tid. :)