# Skygg katt Author: Lind12 Hej!  Fakta om katten:  Varit en utekatt som hittats med kattungar ute av djurskyddet cirka 4-5 år gammal varit hos mig ca 2 månader nu. I förra jourhemmet var katten 4 mån, det längsta de kom med katten var att den vågade ta godis från handen  Hos mig nu så visar den trygghet men ändå är den rädd.  Den vågar vara framme i lgh mer och mer.  Ligger ex ibland på rygg på schäslongen, så då visar den väll trygghet?  Ger den godis en gång per dag och det jag har börjat med nu är att ge godiset nära min hand, så att morrhåren måste nudda handen/foten/benet eller vad som ligger nära godiset. Är det ett bra sätt? att katten måste nudda mig för att kunna få tag på godiset? Katten gör detta, med viss tveksamhet.  Nå mer jag kan göra för att få mer kroppskontakt med katten? det går absolut inte klappa den eller så.  Tar emot alla tips tack ni som har haft skygga katter. ## Comment 1 Author: Carrosh Låt det få ta den tid det tar, försöker man skynda på så kan det istället bli tvärtom, att hon blir rädd istället. Skapa en lugn och trygg atmosfär med flera trygga platser hon kan ligga på och hålla utkik. Inte tunga snabba dunsar, utan håll ett lugnt sätt.  Har du Feliway? Prova det annars också, utöver det jag skrev här ovan. ## Comment 2 Author: Carmarino Det tar tid med skygga katter. Min erfarenhet är att det bästa är att låta katten ta det i sin egen takt. Tycker det låter som om det du gör är ett bra sätt att närma dig katten, men vänta med att klappa den, och låt den vara i fred rätt mycket. Då blir den förhoppningsvis bli lite nyfiken på dig. När katten blir lite mer van så kan du försöka stryka den lätt över ryggen "i förbifarten" om den går förbi dig, eller om den kommer fram när du ger den mat.  Framför allt så är det tålamod som gäller. Min första skyggis var skygg nästan hela sitt liv. Först ca ett halvår innan hon dog (då var hon 13-14 år gammal) kunde jag ta upp henne i famnen. Tidigare kunde jag förvisso klappa henne lite, och hon kom ibland upp och lade sig i mitt knä, men klappandet skulle vara helt på hennes villkor. Hon stack direkt om jag klappade för många gånger. Min nuvarande skyggis är numera väldigt kelen och älskar att ha mig som sovplats. Däremot tycker hon inte om att jag tar upp henne och bär henne några längre stunder. Hon är åtta år nu. Minns inte hur lång tid det tog innan hon slutade vara rädd, men jag har för mig att det tog ungefär tre månader innan hon inte sprang och gömde sig varje gång jag kom i närheten. Sedan tog det nog något år innan hon tillät mig kela med mig och ytterligare lite längre innan hon vågade komma upp i mitt knä. Nu kan hon ligga där i timmar och hon vill också gärna kela. Däremot är hon fortfarande skygg när jag har gäster, och det är bara en enda av mina vänner som hon visar sig för. Klappa henne är det bara jag som får göra. ## Comment 3 Author: Dimocarpus Katter har personligheter. Vissa är bara skygga för livet. Precis, som vissa är social och vänliga och andra är spontana och dominanta. Låt katten komma till dig så kommer det gå bra. Ni har ju kontakt trots att du önskat mer men det är ett bra tecken. ## Comment 4 Author: [Borttaget] Som andra har skrivit är det viktigt att själv vara lugn och inte tvinga sig på katten. Låta den komma nära om den vill för att få godis är en bra idé. Likaså Feliway. Låg volym på radio/TV. En annan viktig sak med skyggisar är att inte titta katten i ögonen. Titta bort när ni är i samma rum, så vågar den slappna av mer och röra sig fritt. Småprata/sjung gärna lite för dig själv så den vänjer sig vid din röst. Tid och tålamod är vad som gäller. Lycka till! 🙂 ## Comment 5 Author: Uppkatten Rutiner/förutsebarhet är jätteviktigt för den skygga katten. Att katten får grepp om att "så här går det till hemma hos oss". Samma - samma, lika -lika alltså, så att katten blir trygg där hemma. När det gäller beröring så satt jag med mina katter varje måltid under många år, och sitter ofta med när de äter än i dag. När den skyggaste katten blev mer bekväm med att jag satt där så började jag klappa henne, först "i förbifarten" som om jag närmast snuddade vid henne av misstag. Sedan mer aktivt. Likadant med kamning av hennes långa päls (vilket dock fortfarande inte är populärt efter typ 8 år....). Den andra katten socialiserade jag ffa genom att leka med henne, eftersom hon fullkomligen älskade att leka (som de flesta kattungar) 🙂. Båda kommer från en och samma kattkoloni och kom till katthemmet när de var yngre än ett halvår. ## Comment 6 Author: Uppkatten Det som är spännande med vuxna skygga katter är att många av dem har bott i familj tidigare och de kan därför så småningom "börja minnas" hur det var att leva med människor. Då kan det plötsligt gå väldigt fort för katten att gå från att vara försiktig till att bli en kelgris. ## Comment 7 Author: Rafflan Jag skulle låta den vara och göra saker i sin egen takt. Är den ensam katt? en tam kompis som visar vägen kanske kan vara en idee :) ## Comment 8 Author: Uppkatten Många här i tråden skriver att man ska låta katten ta det i sin egen takt, att "låta den vara" o s v. Erfarenheten från många katthem är dock den att om man låter skygga katter vara (för mycket) så utvecklas de sämre människosocialt. Skygga katter måste "utmanas" för att inte "bli kvar under soffan/sängen", men däremot så måste ju "utmaningarna" anpassas till den enskilda katten och hur den mår och fungerar just då. Men man kan alltså inte "strunta" i den skygga katten och låta den leva sitt liv under en soffa eller säng, utan när en skygg katt har börjat landa lite där hemma så är det bra med korta stunder där man försöker umgås med katten med godis, lek o s v. Så småningom kan man inhandla en elementpensel med långt skaft och använda den för "klappträning". När katten accepterar eller t om börjar tycka om att bli klappad med penseln så kan man hålla längre ner på penselskaftet och successivt övergå till att klappa med handen. Jag tror alla i den här tråden känner till det jag skriver, men ville förtydliga detta. ## Comment 9 Author: Carrosh #8 Superbra att du förtydligade också, det är inte alltid så självklart det här med uppmuntran till umgänge heller. ## Comment 10 Author: Dimocarpus Utmana med lagom dos för det kan bli fel också beroende på hur ivrig man är. Iver och skygg katt går sällan ihop. Känn efter helt enkelt. Lite utmaning i taget, är katten bekväm med ett baby step, ja, vila i det och sen ett nytt baby step.