# Tycker inte om män, vad ska jag göra? Author: Dimmoln Mitt lilla charmtroll Hugin är en åtta månader gammal pixie bob. Han kom till oss när han var fem månader och i början var han väldigt rädd för allt och gömde sig de första två veckorna under vår säng. Efter det började han ty sig till mig och nu tre månader senare är han hur mysig och busig som helst med undantag för en sak, han gillar inte män. Detta är ett stort problem då Hugin kan ligga och spinna i mitt knä men när min sambo försöker klappa honom drar han. Ibland får han visserligen klappa honom lite men det är väldigt sällan. Först trodde vi att han kanske inte gillade just honom men när vi har vänner över får tjejerna klappa honom medan han är extremt skeptisk mot killarna. Han revirmarkerar deras skor genom att gnida in sin lukt i dom och försöker de klappa honom försöker han bita dem. Det konstigaste med allt det här är att när vi är ute på promenad med honom tyr han sig till både mig och min sambo när han tycker att något är lite läskigt. Min sambo får dock leka med honom med fjädervippa och Hugin äter ur hans hand om det bjuds på något gott men röra honom får han inte. Någon som har några idéer på hur vi kan få Hugin att lära sig att män inte är farliga? Vad kan vi göra för att han ska börja mysa med min sambo, vet att det är jobbigt för honom att Hugin bara myser med mig? ## Comment 1 Author: [Borttaget] Det är ju viktigt att man inte bara stormar på en katt och försöker klappa den, då kan den bli rädd och arg. Utan att man låter katten komma till en. Så man ska inte börja med att klappa katten direkt utan jag har hört att man kan ge saker med personens doft på, kanske en tröja eller så och sen sträcker man fram fingret så de får nosa på det, sen när den inte är så rädd för det kanske man kan försöka sig på att klappa katten. Det är nog mest att bygga upp en tillit. Sen kan ju män ofta vara ganska stora så katten kanske blir skrämd av storleken på personen, så man kanske kan göra sig mindre och sitta ner när man hälsar osv? Jag vet inte riktigt, jag bara spånar ;) ## Comment 2 Author: Dimmoln Min sambo har haft flera katter tidigare och har aldrig haft några problem tidigare. Då Hugin var så rädd i början har vi gått extremt försiktigt fram. Hugin nosar på hans fingrar för att hälsa, han äter som sagt ur handen på honom och han ligger till och med på hans ben men ändå får han inte klappa honom. Och de vänner som har försökt hälsa på honom både killar och tjejer har börjat med att hälsa försiktigt och ändå har han behandlat dem så olika. ## Comment 3 Author: Dimmoln Kan tillägga att han är extremt mysig med mig och väcker mig till och med på nätterna ibland för att han vill mysa. När min väckarklocka ringer kommer han springande och lägger sig på min mage för morgonmys. Går jag upp innan för att jag har bråttom blir han sur. Det är i sängen som min sambo faktiskt har fått klappa honom ett fåtal gånger, vi antar att han känner sig extra trygg där. ## Comment 4 Author: [Borttaget] Hm, konstigt, är han kastrerad? Han kanske känner någon slags revir känsla eller så? (Kan inget om katter och deras beteende när de inte är kastrerade eller så, så bara tänker hehe) :) ## Comment 5 Author: Lusthan Katter är ju väldigt olika. Jag har i dagsläget fyra katter som bor hos mig och min sambo. Tre av katterna går till båda men föredrar min sambo vid vissa tillfällen, den fjärde går bara till mig och helst inte till någon annan. Han kan hälsa men inte mer. Jag skulle köpa en till katt och låta den före detta skyggisen vara. Då får han sällskap och kanske tyr sig den nya till din sambo lite mer. ## Comment 6 Author: [Borttaget] hmm ja de är svårt dehär. Min hankatt betedde sig lite illa när jag började träffa min nuvarande pojkvän. Men jag bad honom börja kamma min katt eftersom det är något jag vet han är extremt glad i att bli, han älskar att bli kammad så via kammandet blev de väldigt bra vänner och nu är de verkligen bästisar. Finns det något din katt gillar att göra väldigt mycket så kan ni prova att låta din sambo göra det med din katt såsom vi gjorde med kammandet kanske?  Och ja viktigt att inte vara på som sagt ovan, katter gillar inte det i allmänhet iaf, vissa katter bryr sig inte  men många verkar tro att katter är som hundar.  Att man kommer in och bara ger sig på att börja klappa och stoja med den men det uppskattas inte av de flesta katterna så låt katten bara vara och komma fram själva och det vet ni säkert redan som sagt och era vänner har ju också förstått det förstår jag efter det du har skrivit. Så det är bra!  Men prova att som sagt göra något tillsammans, om din katt gillar att du ex kammar honom kanske ni kan sätta er båda bredvid när ni gör det och så kan din sambo ta över och börja kamma honom? Kanske ska din sambo ta över matandet av katten, att din sambo gör allting som har med katten att göra, mata, tömma kattlådan ( min katt tittar alltid på som om det vore det mest intressanta som finns i hela världen)  Men att han gör sakerna som rör din katt menar jag,  Att det bara är han som serverar maten, ex de goda våtfodret?  Den där extra roliga leksaken, den där extra goda godisen? Eftersom han ändå tyr sig till din sambo när ni är ute betyder ändå att han känner någon trygghet i honom och det är ändå en bra sak för det betyder ju att han ändå känner något för honom.  Har du provat att ev koppla in någon feliway?  Så han kanske kanske blir lugnare i allmänhet om han nu känner av någon stress?  Har inga direkta förslag på detta men det är så olika saker som kan spela in Har han varit med om något otäckt med män innan ni fick honom? ## Comment 7 Author: Wellcraft Vad säger uppfödaren? Jag tycker det är skumt att en seriös uppfödare lyckas få fram och sälja en sådan rädd katt. Visserligen är katter blyga i början, men jag har aldrig varit med om en seriöst uppfödd raskatt som gömt sig de första veckorna. ## Comment 8 Author: [Borttaget] #7 det måste inte vara en dålig uppfödare bara för att katten är lite rädd av sig. Katter har väl olika personligheter precis som vi. Visst att man kanske försöker avla fram bra personligheter och så men allt kan man inte styra ## Comment 9 Author: Wellcraft #8 Ingenting jag antydde heller. Jag tyckte det var skumt. Inte ens katten som fortfarande håller sig borta från de flesta människor utom just en gömde sig under en säng i flera veckor. Jag vet inte hur raskattaveln ser ut exakt, men det är inget jag sett tidigare och jag anser att om katten är seriöst uppfödd (dvs utan några men) och gömmer sig under sängen i flera veckor, då handlar det om något annat än att katter har olika personligheter.  Jag har sett mycket blyga individer växa upp också. ## Comment 10 Author: Dimmoln Känner att diskussionen har tappat fokus på själva frågan. Detta handlar inte om att han är rädd för allt och alla utom mig för det är han inte även om han är en försiktig liten kille. Hugin visar starka tecken på att inte tycka om just män. Detta märker vi av både hemma, på promenad samt med både vänner och familj. Kvinnor har han inga större problem med, han är lite blyg i början bara, en tjejkompis var kattvakt åt oss och det var inga problem. Medan han visar tydligt att han behöver markera när det kommer till män. Hugin är kastrerad och kommer från en uppfödare med bra rykte och vi misstror inte henne på något sett. Han är köpt av mig och min sambo tillsammans och det är min sambo som har hand om hans mat och det är även han som leker mest med honom. Trots detta är det mig han tyr sig till. Han kom självfallet ut från under sängen de första veckorna för att äta, gå på lådan och utforska lite men främst när vi inte var i närheten. Men som sagt detta är inte ett problem längre då han till och med sover med oss ibland. ## Comment 11 Author: kattöga Min ena katt (hittekatt som var utmärglad när vi hittade honom) var alltid rädd för män. Inte förrän i slutet av hans liv tydde han sej till min man en del också. Min man var svårt sjuk då och det är ju "allmänt känt" att katter tyr sig till människor som är sjuka...... Själv tror jag att det berodde på att han blivit skrämd av nån man (tidigare ägaren - som vi hittade till slut och som inte alls var kattvän, milt uttryckt.... av det jag vet om honom har jag full förståelse för att min katt var rädd för män!) och efter det så förknippade han alla män med sina erfarenheter.  Nu var han inte särskilt glad i någon annan människa än mej normalt, men kvinnor var han inte lika rädd för, någon enstaka kunde han t o m närma sej. Men män, då behövdes det i alla fall 20-30 meters avstånd och för det allra mesta så sprang han till skogs när det kom nån man hem till oss.  Jag kan tro att din katt, TS, också har nån erfarenhet av någon man som han blivit skrämd av (behöver ju inte nödvändigtvis vara nåt otäckt i våra ögon sett, men för katten kan det ha varit det) och därför är mer restriktiv gentemot män.