# Svanslösa Katter??
Author: vildkatta

Funderar på vad det innebär för en katt att vara född utan svans (med en liiten stump bara, efter tex Manx-anlag).

Katter - liksom hundar kommunicerar ju delvis med svansen men i hur hög grad då?

Hur påverkas balansen hos en katt utan svans?

Mer information om svanslöshet, någon?

## Comment 1
Author: IceJossan

Svansen är ju bara en del av det katten komunicerar med, så deras sinnesstämning syns ju oftast tydligt även utan svans. Men visst, andra katter kanske får lite svårare att läsa svanslösingen, men det borde inte vara stor skillnad.

Ang. balans och så så kan du läsa på om Manxrasen, där står det en del om hur de lever utan svans. Dock är deras kroppar lite annorlunda byggda för att kompensera svanslösheten.

"Manxanlaget" är ju ärftligt och parningar mellan två svanslösa katter resulterar i att ungarna oftast dör mycket tidigt eftersom de ofta (alltid?) får ryggmärgsbråck. Därför paras en svanslös manx alltid med en manx _med_ svans.

## Comment 2
Author: Rachix

Min första katt Pelle fick sin svans avbiten av en sork. Trodde inte det var möjligt, men grannen såg precis när det hände. Han hette Pelle redan innan han blev svanslös ;)

Efter en något vinglig vecka så var det aldrig några problem efter han lärt sig att hålla balansen med stumpen, som var ca 4 cm. I och med att han var en okastrerad hankatt kanske han inte hade så mycket behov av att kommunicera. ;)

Han verkade inte ha några problem med att få tjejer om man säger så... Han var kung i bygden och fruktad av andra hankatter.

Jag kan inte minnas om han förändrade något i övrigt, jag var inte så gammal då och det är ca 35 år sedan. Men vad jag kan minnas så gick det bra även utan svans. Eftersom han var en vandrare så var han inte hemma mycket de sista åren, men vad jag vet så levde han åtminstone tills han var 12-13 år.

## Comment 3
Author: Cazzos

#2 Var han en okastrerad utekatt? ![Obestämd](http://katter.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd")

## Comment 4
Author: Silvestris

Balansmässigt och kommunikationsmässigt brukar det inte vara ett problem. Däremot är en del "svanslösgener" förknippade med en del hälsoproblem. Manx-anlaget predisponerar tex. för analinkontinsens, ryggmärgsbråck och rektumprolaps. Det påverkar alltså ryggraden och dess innervering... om man har otur.

## Comment 5
Author: IceJossan

#3 För 35 år sen var det nog inte många som kastrerade sina utekatter ;)

## Comment 6
Author: Cazzos

#5 Heh, nä kanske inte.. ![Tungan ute](http://katter.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute")

Men var hemlösa katter ett "stort" problem då som det är nu?

## Comment 7
Author: IceJossan

#6 Ingen aning, men det vore konstigt om det inte var det. Å andra sidan så var det väl mycket vanligare att man bara slog ihjäl eller skjöt oönskade katter "hej vilt".

## Comment 8
Author: Cazzos

#7 ![Obestämd](http://katter.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd")

## Comment 9
Author: Rachix

#3 Ja han var en okastrerad utekatt. Det var nog vanligare då som sagt, och dessutom är jag uppvuxen på landet där det fanns gott om ladugårdskatter. Hemlösa katter tror jag inte fanns på samma sätt. Kom det en katt vandrande som ville ha mat, så fick han oftast det innan han vandrade vidare. Våra katter flyttade ibland in hos någon av grannarna och flyttade tillbaka när de kände för det.

De katter man inte ville behålla tog man bort genom t.ex. att skjuta, bryta nacken av eller dränka dom. Det fanns p-piller för honkatter och det var det man använde mest antar jag om man inte ville ha kattungar på sin huskatt. Kastreringen började väl bli lite mer vanlig i början på 80-talet tror jag.

Men man får inte glömma bort att man inte hade katt för att ha någon att mysa med i första hand - de hade en funktion på gårdarna och har det fortfarande. Mina grannars katter är allihop ladugårdskatter som inte släpps in i deras hem. De bor och arbetar i ladugården.

Hade jag bott på landet när jag skaffade mina nuvarande katter, hade jag nog valt att sterilisera dom istället för att kastrera dom, eftersom de förlorar mindre av sin kattnatur på det viset. Sån är min erfarenhet i alla fall.

## Comment 10
Author: Silvestris

#9

Att sterilisera en honkatt är som att döma henne till livmoderinflammation. Bättre att låta henne gå okastrerad och få kattungar i sådana fall... om man nu absolut inte vill kastrera. Tror inte någon veterinär går med på att bara kapa äggstockarna på en honkatt idag. Just av hälsoskäl.

## Comment 11
Author: Rachix

#10 Vet inte vad du grundar det du skriver på. Det kanske står olika på olika veterinärers hemsidor? Som det står nedan har jag fått lära mig. Det gäller även vid kastrering.

Så här står det t.ex. på [Aisti](http://www.aisti.info/swe/poliklinik/sterilisering_av_katt.html)

"Efter steriliseringen löper inte katten mera och den kan inte få ungar. En steriliserad katt kan inte heller få livmoderinflammation, vilket är en relativt vanlig och farlig sjukdom särskilt hos äldre katthonor. Sterilisering av en yngre katt minskar betydligt risken för juvertumörer: om katten steriliseras före det första löpet är risken för juvertumörer bara 0,5%, sterilisering efter det andra löpet ger en risk på 8% och sterilisering efter det tredje löpet 26%. Sterilisering som utförs på en katt som är över 2 år har ingen betydelse för utvecklingen av juvertumörer. Åtminstone katter som rör sig fritt utomhus bör absolut steriliseras för att undvika oönskade kattungar. Sterilisering av innekatter är också att rekommendera."

## Comment 12
Author: Rachix

Hmmm... jag var tvungen att söka lite på detta och se om jag har hoppat i helt galen tunna. Det jag kan utläsa är att det finns en ökad risk för livmoderinflammation när man använder p-piller på katt.

Sen märker jag att det finns en himla massa sidor där man använder kastrering och sterilisering synonymt med varandra.

Återkommer ![Skrattande](http://katter.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")

## Comment 13
Author: Silvestris

#12

Ja, det är ett problem att även veterinärer inte kan använda sig av bra termer. Honkatter idag kastreras. Dessutom tas även livmodern ut. Man genomför en ovariohysterektomi. Äggstockar och livmodern plockas bort. Detta just för att om livmodern lämnas kvar kommer honkatten utveckla livmoderinflammation, det är bara en tidsfråga. Äggstockarna skulle man kunna kapa och lämna kvar men genom att ta bort dem minskar man risken för juvercancer och de flesta honkattsägare vill gärna bli av med löpskriken.![Flört](http://katter.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")

Varför honkatter med en livmoder som inte används utvecklar livmoderinflammation beror på att honkattens slemhinna i livmodern inte byts ut annat än vid förlossning. Hos människa byts den ut vid varje mens och hos tikar vid varje löp. En honkatt som går utan att få kattungar utvecklar med tiden sjukliga förändringar i slemhinnan/livmoderväggen vilket kan leda till cystbildning men slutligen även till livmoderinflammation.

## Comment 14
Author: Rachix

#13 Nu har jag sökt och sökt... och jag har hittat en del information, men inte alls den som du har skrivit här.

Det här är vad jag har kommit fram till:

Kastrering är det som helt eliminerar risken för livmoderinflammation.

Sterilisering gör det inte - däremot finns ingen ökad risk för livmoderinflammation vad jag har kunnat hitta.

Sjukliga förändringar i livmoderslemhinnan hos en katt kan uppstå om man använder sig av p-piller och därmed ger p-piller också ökad risk för livmoderinflammation.

De resonemang jag hittat för att inte sterilisera är att katten har kvar löpbeteendet och det anses elakt att låta katten löpa och inte få ungar. Dessutom kan grannar bli störda av kattens löpbeteende. Inget om sjukdomar... det här var verkligen knepigt att få bra information om.

Nästa steg blir väl att ringa veterinären och fråga. ![Tungan ute](http://katter.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute")

## Comment 15
Author: Silvestris

[Info](http://fanciers.com/index.php?view=items&cid=29%3AReproduction+and+Neo-natal+Care&id=78%3Apyometra-and-ceh-by-susan-little-dvm&option=com_quickfaq&Itemid=165) om hur honkatten fungerar reproduktionsmässigt.

[Föreläsningsanteckningar](http://www.rexringen.nu/jubileum/notes/Infertility_Queen_2006.pdf) från NRrs föreläsning med Susan Little.

Om du fortfarande inte hajar kopplingen efter att ha läst detta kan du hojta.![Flört](http://katter.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")

## Comment 16
Author: Rachix

Vi får hoppas att TS inte har något emot att vi har kapat hennes tråd... annars hoppas jag hon säger till!

Nu har jag läst båda artiklarna - väldigt intressant, men jag måste nog hojta, för vad jag kan se så står det du skriver. Du får gärna visa mig var det står, men så här uppfattar jag artikeln.

  
Citatet som skulle kunna tyda på att det är som du skriver är vad jag uppfattar: Repeated pseudopregnancies may predispose the uterus to CEH, which is a disorder/.../ associated with aging. (Min översättning: Upprepade skendräktigheter kan göra livmodern mottaglig för förändringar i livmoderslemhinnan, som är ett tillstånd/.../ förknippat med åldrande)  
(CEH=Cystic Endometrial Hyperplasia= en förändring i livmoderslemhinnans celler som i kombination med andra faktorer kan leda till livmoderinflammation)

  
Risken för förändringar av livmoderslemhinnan på cellnivå ökar alltså med åldern och är förhöjd bland katter som blir skendräktiga vad jag kan utläsa. Undersökningen gäller katter i s.k. "breeding colonies", dvs avelskatter. Det står att man kommit underfund med att katter kan vara både "induced och spontanous ovulators" - dvs de kan ha ägglossning både som ett resultat av att de blir betäckta eller ha ägglossning för att de andra honorna i gruppen har det, vilket leder till förhöjda halter av estradiol, som i sin tur gör att antalet receptorer för östrogen och progesteron på livmoderslemhinnan ökar = livmoderslemhinnan förändras.

  
Skendräktigheten leder till att katterna utsöndrar progesteron, ett gulkroppshormon som bildas för att täppa till livmodertappen så att inga fler spermier kan komma igenom och för att kroppen inte ska stöta bort ägget när det försöker fästa på livmoderslemhinnan. Estradiolet gör att livmodertappen vidgas, och progesteronet gör att den täpps till. Detta gör tydligen att bakterier som även normalt sett finns i vaginan kan ta sig in i livmodern via den vidgade livmodertappen och orsaka inflammation dels pga den förändrade livmoderslemhinnan och dels pga att progresteronet hämmar immunförsvaret och ökar antalet receptorer.

  
Den absolut största gruppen av katter med CEH var avelskatter över 5 år där incidensen var hela 88.2%, däremot ser jag inte hur många av dessa som fick livmoderinflammation. CEH finns i olika former hos människor också t.ex. PCOS. Det är en orsak till infertilitet, vilket jag tror är anledningen till studien.

  
Intressant att läsa är också att de förhöjda riskerna fanns bland avelskatter medan vildkatterna inte hade några som helst tecken på CEH.

  
Kattens livmoderslemhinna tjocknar som förberedelse till en graviditet när hon har ägglossning, men till skillnad från människor så stöts inte livmoderslemhinnan ut utan tillbakabildas om inte katten blir gravid. Detta i sig leder inte till några sjukliga tillstånd. Hundar som inte blir betäckta bryter ner sin livmoderslemhinna och den absorberas av kroppen. Att det skulle förhålla sig på något annat sätt har jag aldrig läst någonstans.

Puh, det blev långt. Ber om ursäkt för det, men det var som sagt en intressant artikel. ![Glad](http://katter.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

## Comment 17
Author: MillaJ

Jag går tillbaka till TS huvudfråga.

Den erfarenhet jag har av delvis svanslös katt är ju min lille hittekatt som fick amputera lite mer än halva svansen i höstas. Han har inga men av detta vad man kan märka, har bra balans och skulle nog vilja påstå att han kommunicerar på samma sätt som om han haft lång svans: viftar med svansen vid upphetsning/irritation och burrar upp den när han är riktigt på gång (vilket fö ser förjäkla roligt ut eftersom den blir lika bred som lång då :p).

## Comment 18
Author: Cazzos

#17 ÅÅÅH så söt! ![Skrattande](http://katter.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")

## Comment 19
Author: [Borttaget]

Växte upp med en Manxkatt som var född utan svans och han fungerade som alla andra katter,när han var till sig och glad kunde man se den lille svansstumpen vicka fram och tillbaka.

Minns inte att han hade några problem med balansen men kanske kan det förekomma inom manxvärlden då katten ofta styr sin kropp med svansens rörelser.Manxkatten är ju född utan svans så för dom blir det naturligt och känner inte till ett liv med svans.

## Comment 20
Author: MissHoppetossa

Gammal tråd... Men kom att tänka på katten hos mormor som brutit svansen när den var liten. Den var inte svanslös, men efter omyckan hade den en krokig svans. Och rätt dålig balans. Katterna där (dom hade fkera st, var på en stor bondgård). Brukade hoppa upp å sätta sig på fönsterblecket när dom ville in. Katten med bruten svans klarade inte det utan dunsade in i fönstret å ramlade ner istället. Men funkade, man hörde ju honom, så fick han åka hiss med hjälp av en skurtrasa. Värre var det väl att hans dåliga balans ledde till olyckor, som att han tex ramlade ner i ett diselfat.

## Comment 21
Author: Niiinah92

Har två svanslösa utan vare sig balans eller kommunikationsproblem, ena kattens balans skulle jag säga är bättre än de flestas, hon är grym ❤️ De är dock båda födda utan🙂

Finns det nån forskning som visar att svansen skulle ha nått att göra med balansen eller vad kommer det ifrån?

## Comment 22
Author: IceJossan

#21 Ja jag har för mig det, men orkar tyvärr inte leta upp det just nu.

Men det ser man på en katt som trillar eller svänger hastigt i hög fart att svansen liksom vispar runt på samma sätt som vi vevar med armarna när vi halkar eller håller på att tappa balansen. Så det är tydligt att den används även på så vis.

## Comment 23
Author: Silvestris

#21

Det finns forskning som visar att svansen hjälper katter att hålla balansen, ja. Dock lär sig svanslösa katter att kompensera för sanslösheten så det är inte ett praktiskt problem. Det är egentligen bara svansamputerade katter som upplever direkt praktiska problem med balansen, men de anpassar sig så småningom.

## Comment 24
Author: Niiinah92

#22 #23 okej, intressant. Anledningen att jag frågar är för att det är en sådan där sak som man alltid hör men aldrig läst om 🙂