# är min katt avundsjuk/svartsjuk? Author: Blåis hej!  jag skulle vilja höra med er om ni vet något om katter kan bli svartsjuka eller avundsjuka och varför? min katt beter sig nämligen otroligt konstigt när jag är med någon kompis eller klappar den andra katten som vi har. Hon kan värka hur glad som helst men så fort jag rör min andra katt eller visar mig med någon kompis kan hon bli helt tokig.. ibland bara ignorerar hon mig (  det kan hon göra i flera dagar) eller så fräser hon åt den personen jag är med. Känns som att hon vill ha all min uppmärksamhet hela tiden och att jag är "hennes". hon brukar även vakta mig om natten när jag sover, då ligger hon först bredvid mig och kurrar och när hon tror att jag har somnat lägger hon sig i fotändan i min säng, där ligger hon alltid med huvudet mot dörren så hon ser om någon kommer in. ex 1 : varje gång jag går hem från skolan, affären eller en kompis så ropar jag alltid på båda mina katter, elsa och daisy.(elsa är den som är avundsjuk). båda kommer i stort sätt varje gång och möter mig, men elsa är alltid först så jag gosar med henne tills daisy dyker upp så jag kan klappa henne, men så fort jag rör daisy blir elsa grinig. hon bara går därifrån och skiter i mig totalt.. ex 2: jag skulle sova i gäststugan vi har för att min kille skulle komma sent på natten pga jobb. så elsa hängde med in och låg och gosade med mig i sängen, vi låg där flera timmar tillsammans, men så hörde hon steg utanför stugan( det var killen såklart), hennes öron följde efter ljudet och hon gick mot dörren långsamt. när stegen kom närmare började hon fräsa och morra. tillslut öppnades dörren och hon såg att det var min kille, endå fortsatte hon morra och fräsa. och när killen skulle ta av sig sina skor sprang elsa ut och kom inte tillbaka.. ex 3: jag är den enda personen som får klappa henne, bära henne osv, ytterst sällan får min kille eller någon annan i familjen röra henne snabbt, hon borde inte vara rädd... jag tror bara att hon inte vill.. för hon kommer bara när jag ropar på henne, och jag är den enda hon inte springer ifrån om man vill hälsa. Hon kan även bli grinig om jag sover borta 1-3 nätter, när jag då kommer hem är hon mot mig som med alla andra.. vet inte riktigt vad jag ska göra för att hon inte ska bli så.. för jag kan ju inte sluta klappa den andra katten vi har, och jag kan inte heller sluta träffa vänner eller åka bort ett par dagar..  Har någon något eller några tips på vad jag kan göra? ## Comment 1 Author: OberonsMatte Det är viktigt att inte förmänskliga katter och tolka deras beteenden utifrån människors känsloregister. Katter är djur och deras sociala beteenden beror på ärftliga egenskaper, tidiga erfarenheter, instinkter och miljö. Hur gamla är Elsa och Daisy? Hur gamla var de när ni fick dem? Hur stor del av dygnet är de utomhus och vid vilken ålder började de vara det? Hur såg den tidiga uppväxten/socialiseringen ut för Elsa (hos uppfödaren)?  Är katterna kastrerade? ## Comment 2 Author: Blåis Aha okey! Dom båda är 4 år, födda 2010 i samma kull. De va ca 10 veckor när vi köpte dem. Jag själv tycker att det var lite tidigt för att elsa saknade sin mamma när hon kom hem till oss, hon slickade i mina ögon när jag låg ner, och så hade jag en kudde med ett hål i lakenet, hon slickade även i den , såg lite ut som hon trodde hon blev ammad. För hon kurrade och kläste osv.daisy tog det dock bättre. Eftersom att det är utekatter är det lite olika hur mycket dom är ute(de har kattlucka). Men de är ute i princip hela dagen och kommer bara in för att äta och dricka, sen sover dom inne hos oss nästan alltid. Och första gången de var ute va de ca 1 år. Och hos deras uppfödare tror jag inte att de hade det så bra, katterna var jätteskygga. Jag tror att det inte har haft då mycket kontakt med människor, mer att alla ungar hade lekt med varandra. Sen var det även massa plastpåsar på golvet så katterna kunde leka. Och ja båda är kastrerade ## Comment 3 Author: Blåis #1  Aha okey!  Dom båda är 4 år, födda 2010 i samma kull.  De va ca 10 veckor när vi köpte dem. Jag själv tycker att det var lite tidigt för att elsa saknade sin mamma när hon kom hem till oss, hon slickade i mina ögon när jag låg ner, och så hade jag en kudde med ett hål i lakenet, hon slickade även i den , såg lite ut som hon trodde hon blev ammad. För hon kurrade och kläste osv.daisy tog det dock bättre. Eftersom att det är utekatter är det lite olika hur mycket dom är ute(de har kattlucka). Men de är ute i princip hela dagen och kommer bara in för att äta och dricka, sen sover dom inne hos oss nästan alltid. Och första gången de var ute va de ca 1 år.  Och hos deras uppfödare tror jag inte att de hade det så bra, katterna var jätteskygga. Jag tror att det inte har haft då mycket kontakt med människor, mer att alla ungar hade lekt med varandra. Sen var det även massa plastpåsar på golvet så katterna kunde leka.  Och ja båda är kastrerade ## Comment 4 Author: OberonsMatte #2 (och #3) Problemet med Elsa är att hon har en svag grundtrygghet och det beror som sagt både på ärftliga egenskaper, tidiga erfarenheter och miljö.  Angående de ärftliga egenskaperna förmodar jag att uppfödaren inte var så noga med att välja ut lämpliga avelskatter utifrån temperament och personlighet, utan att aveln skedde utan någon större urskiljning eller planering från uppfödarens sida. I jämförelse med systern Daisy fick Elsa nitlotten i arvslotteriet och har därmed en känsligare, hetsigare och otryggare grundpersonlighet än Daisy. Som ytterliga börda fanns det brister i kattungarnas tidiga och grundläggande socialiseringsperiod (kontakt med människor) i uppväxtmiljön. För att minska förutsättningarna ytterligare för att växa upp till en självständig, trygg och harmonisk katt separerades kattungarna från sin mamma och invanda miljö redan vid 10 veckors ålder. (2 veckor tidigare än vad Djurskyddslagen tillåter). De förutsättningar och egenskaper i Elsas personlighet som grundlades genom arv och under den tidiga uppväxten går inte att reparera. Hon är, och kommer alltid att vara, en känslig, lite labil katt med bräcklig grundtrygghet. Vid 4 års ålder har hon dessutom uppnått social mognad, vilket innebär att hon fullt ut börjat se på status och revir med en vuxen katts synsätt. För att öka tryggheten i kärnreviret och stärka katternas relation till varandra och känsla av samhörighet  (både med varandra och till övriga familjemedlemmar) bör ni ta bort kattluckan och begränsa katternas tillgång till fri utevistelse.  Regelbunden samvaro och gemensamma rutiner under dygnet stärker känslan av samhörighet och skapar trygghet.