# Aggressiv Author: Zevzi Hejhej, min lilla kisse fyller 5 år snart.. och hon är väldigt aggressiv till å från, antar att det har med hennes J\*vla tovor att göra.. men om man ska försöka klippa dom blir hon bara arg å börja bitas sen så går hon iväg och kommer tillbaka och anfaller? När vi varit till veterinären och rakat henne sen när pälsen växt ut ska man försöka borsta henne så gör hon exakt samma sak? Varför?! i förrgår anföll hon mig utan anledning när jag satt och kliade henne på huvet vilket hon gillar ## Comment 1 Author: Zevzi Just efteråt 🥵 ## Comment 2 Author: OberonsMatte Det gäller att skilja på vad som är oprovovcerad aggressivitet och vad som inte är det. Om du kliar henne på huvudet eller försöker klippa bort tovor anfaller hon inte oprovocerat/utan anledning. Katter är olika känsliga för beröring och även om hon tycker att det är skönt att bli kliad ibland klarar hon inte av den beröringen hur länge som helst. I sådana situationer gäller det för dig att vara lyhörd, uppmärksam och "lära dig" hur lång stund som är lagom. ## Comment 3 Author: Zevzi #3 hon brukar markera innan hon gör något, ibland när jag suttit i soffan och klappat henne sen slutar jag så kan hon hoppa på mig också eller om man ska gå förbi och hon ligger på golvet så kan hon lägga öronen bakåt och går man förbi då så har man en katt hängandes i benet, ## Comment 4 Author: OberonsMatte Eftersom hon har problem med tovor har hon blivit extremt känslig för beröring där. När du försöker borsta hennes tovfria päls förknippar hon det med att det _brukar_ göra ont och vara obehagligt och reagerar därefter. Du behöver vänja om henne vid att bli kammad/borstad. Skaffa t.ex. en vante med gummipiggar att _klappa_ henne med eller en sån där speciell gles kam med rullande piggar som är gjord för känsliga katter. ## Comment 5 Author: OberonsMatte #3 När det gäller helt oprovocerade anfall (som när katten t.ex. ligger och lurpassar någonstans för att göra ett utfall), är det ett tecken på att katten är understimulerad/frustrerad och har en massa spänningar inom sig som inte får utlopp på annat sätt. Hur ser kattens tillvaro, miljö och livssituation ut? Vad gör hon på dagarna? Vad kan hon aktivera sig med? Är hon kastrerad? ## Comment 6 Author: Zevzi #4 när vi ligger och gosar så kan jag ligga å känna på hennes tovor och de går bättre och bättre, men när jag tar en sax så vill hon inte vara mysig längre ( har skaffat en liten sax som går liiite bättre iallafall ) gles kam med rullande piggar? funkar den att borsta med? lr är de bara för att vänja dom? ## Comment 7 Author: OberonsMatte En annan viktig sak: Hur ser din och kattens relation ut? Blir du arg på henne ibland, när i så fall och hur visar det sig? Hur mycket umgås ni och hur umgås ni? Hur mycket uppmärksamhet får hon av dig när du är hemma? Hur tar hon kontakt med dig och hur tar du kontakt med henne? Vem är det som oftast tar initativ till kontakt? ## Comment 8 Author: Zevzi #5 hon är ute så mycket hon kan (utom på vintern då hon hatar snön ) Är bara med henne på helgerna så brukar jag försöka busa så mycket jag kan men hon vill inte göra de, sen kan hon typ hoppa på typ skräp som ligger på golvet Tex träflisor  Brukar ha handen under täcket och låta henne bita till hon är less  Ibland så ligger hon på soffkanten och leker med mitt hår , Så hon leker typ med allt hon kan men vägrar leka när jag vill leka brukar leka med mina hörlurar (Sånna man har i öronen) som hon älskar ?:s ## Comment 9 Author: OberonsMatte #8 Bor du bara hemma under helgerna? Är hon likadan mot de familjemedlemmar som bor med henne hela tiden? ## Comment 10 Author: Zevzi #7 brukar bara bli "arg" säger bara åt henne typ när hon klöser på sängen eller skor När man släpper in henne så kommer hon och stryker sig mot benen eller när man sitter och äter brukar hon komma å ligga i knät, eller när man sitter vid datorn,  brukar inte gå till henne när hon brukar 99% av alla gånger bits då Mig är den enda typ som hon går till och hon sover nästan varje natt i min säng ## Comment 11 Author: Zevzi #9 jag har skilda föräldrar men är hos pappa bara på helgerna där kissen är, och ja jag är den enda typ, min brorsa tillåter inte henne komma å mysa föra han är allergisk och hon vill inte gå till pappa  När min brors flickvän va här ofta så ville hon bita henne också så hon vart rädd för katta ## Comment 12 Author: OberonsMatte #11 Nu ställer jag bara en massa frågor här, men hon anfaller alltså _inte_ din pappa eller din bror? ## Comment 13 Author: Zevzi såhär ligger hon typ varje gång jag sitter vid datorn eller i knäet ## Comment 14 Author: Zevzi #12 nej men hon är aldrig med dom jag vet inte om dom har skrikit på henne eller någonting som gör att hon undviker dom? men min andra bror blev anfallen när han bodde hemma men de hände en gång ## Comment 15 Author: OberonsMatte Jag måste iväg en stund men återkommer till tråden om nån timme eller så. Jag har en teori på gång men kanske finns det fler som har tankar om detta? ## Comment 16 Author: [Borttaget] Katter har mycket olika temperament och speciellt honkatter kan vara otroligt lynniga. Jag hade för länge sedan en lynning men kärleksfull och tillgiven katta. Det var en hittekatt som flyttade in hos mig. Hon flyttade med mig flera gånger och följde med på stugsemestrar men aldrig att hon gick många meter från mig i 18 år. Men hon var lynnig. Hon tyckte om att sitta i knäet på mig men om jag rörde mig lite så morrade hon. En gång när jag läste tidningen som låg på köksbordet kom hon och lade sig mitt där jag läste. Samma sak upprepades tre gånger men då fick kattan nog. Hon klippte till mig på näsan. Hon rev inte med hon slog till rejält så det blev ett blåmärke och lite svullnad. Hon varande iofs med svansviftningar men det gällde att ha koll på hennes svans. Det är över 20 år sedan hon dog och jag saknar och sörjer henne än idag. Man får ta sin katt som den är och se det fantastiska i att få en så fin vän. ## Comment 17 Author: OberonsMatte Ok, nu ska jag försöka förklara vad jag tror kan ligga bakom den här situationen och hur det kommer sig att katten anfaller dig, men inte din pappa eller bror. Först och främst är det så att katter har olika personligheter och temperament som är en mix av medfödda ärftliga egenskaper och egenskaper som utvecklas genom miljö och erfarenheter. Särskilt viktigt i det här sammanhanget är kattens tidiga uppväxt med mamma + syskon fram till minst 12 veckors ålder (helst ännu längre). Det är i samspel med mamma och syskon som kattungen lär sig att hantera frustration och att behärska sig. Den tidiga socialiseringen med människor är också viktig. Här anses perioden mellan ca 2-7 veckor vara grundläggande för hur katten förhåller sig till människor, men från att socialiseringen börjat måste den såklart pågå hela tiden på ett medvetet sätt för att kattungen ska utvecklas till en katt som känner tillit och kan känna sig helt bekväm med människor. Hur pass hanterad, van vid och trygg med människor och annat kattungen blivit hos uppfödaren kan alltså spela _stor roll_ för hur katten fungerar som harmonisk familjemedlem som vuxen. När det gäller din katt tror jag att man kan konstatera att hon är lite labil i sitt temperament. Det kan bero på ärftliga egenskaper eller tidiga erfarenheter/brist på tidiga erfarenheter i en känslig ålder eller både ock. En känslig/hetsig katt har ofta svårt att anpassa sig till nära relationer med människor på ett avslappnat och välfungerande sätt. Det finns spänning, frustration och motstridiga känslor som pockar på när katten ligger och låter sig klappas i famnen. "Är jag ett självständigt och fullvuxet rovdjur eller har jag plötsligt blivit en undergiven kattunge som putsas av mamma?" "Vilken status i den här relationen har jag egentligen?" "_Är_ den där handen på min kropp bara snäll och skön eller är den ett hot?" Eftersom du är den (enda?) som har en nära och fysisk relation med katten är det naturligt att det är just du som utsätts för attackerna. Din pappa och din bror lever parallella liv med katten. De verkar inte beblanda sig med/intressera sig för katten särskilt mycket och därför känner inte katten de här känslorna inför dem. Att du bara kommer dit som "gubben i lådan" på helgerna gör förmodligen situationen än mer förvirrande och knepig för katten. Mitt råd är faktiskt att du backar lite i relationen. Eftersom katten har tillgång till utevistelse har hon den stimulans hon behöver. Kontakt med människor är bra, men det är inte bra att ignoreras 5 dagar i veckan och plötsligt få jättemycket uppmärksamhet i 2 (när du kommer dit). Det vore också bra om din pappa och bror kunde hjälpa till med pälsvårdsträningen i veckorna, dels så att det inte bara förknippas med dig och dels för att det inte ska hinna bildas tovor. ## Comment 18 Author: Zevzi #17 vaddå backa relationen? hon brukar vara fram å vill prata med folket som går förbi på våran gata är är social om man har främmande. . pappa är den enda som skulle kunna hjälpaa att borsta katten eftersom min bror typ är livrädd och allergisk ## Comment 19 Author: OberonsMatte #18 Det jag menar är att intensiteten i relationen mellan _dig_ och katten behöver minska, så att den inte särskiljer sig så mycket från kattens övriga relationer med människor. Observera hur de som _inte_ attackeras gör när de uppmärksammar katten (hur ofta och länge de gör det) och gör likadant. Observera också om och hur de nonchalerar kattens kontaktförsök ibland. Det låter kanske konstigt, men katter behöver faktiskt nonchaleras och ignoreras ibland för att inte utveckla konstiga beteenden. Detta gäller i synnerhet katter som visar tecken på oprovocerad aggressivitet riktad mot ägaren. ## Comment 20 Author: OberonsMatte Tillägger för säkerhets skull att du inte ska försöka "visa vem som bestämmer" genom att fya eller bestraffa katten på något sätt. Sånt gör bara relationen ännu mer spänd och komplicerad. ## Comment 21 Author: Zevzi #20 så om katten typ anfaller mej i ansiktet ska jag inte fya eller säga åt henne? ## Comment 22 Author: OberonsMatte #21 Det gör du antagligen på något sätt rent instinktivt, men det kommer inte att hindra katten från att göra det igen, snarare tvärtom eftersom din aggression då snarare övertygar henne om att du faktiskt _är_ farlig, opålitlig och hotfull. ## Comment 23 Author: Zevzi #22 antagligen så kan jag ju inte låta henne hugga sönder min arm jag tar hon i nackskinnet för att få henne att släppa sen sätter jag bort henne ## Comment 24 Author: OberonsMatte #23 Självklart måste man avbryta en attack genom att avlägsna katten från den utsatta kroppsdelen! Det som har effekt är dock hur man beter sig i övrigt, för det är endast genom sitt eget beteende och förhållningssätt som man kan undvika fler attacker. Hade det handlat om en innekatt hade katten förmodligen även behövt mer stimulans och aktivitet i sin tillvaro för att bryta fokuseringen på dig.