00 - Allmänt kattprat

Livrädd katt, sele. Vad nu?!

2017-05-27 18:45 #0 av: Tettelush

Har tränat min katthona att gå i sele. Hon är fd hemlös och idag verkade hon för första gången intresserad. Har tidigare haft henne med sele och koppel i famnen. Idag gick hon runt hela huset, vaksam men fullt normalt. Inte hukande osv.

Sen gick hon ner i en sänka med grus. Jag kom efter och ljudet skrämde henne från vettet! Det var som djävulen flög i henne. Panik, fräsande och hon kom ur halva selen och på väg att ta sig ur remmen runt halsen och också.

Min pojkvän lyckades få stopp på henne och blev rejält riven och biten. Blodet forsade. Hon fräste och var livrädd. Jag blev själv rädd att se henne så skärrad.

Vi lyckades få in henne med hjälp av en filt.

Vad fasiken händer nu? Hon ligger under sängen med sele och koppel. Sover. Jag låter henne vara ifred.

Har ni varit med om liknande trauma för era katter? Hämtade de sig?

Jag är orolig att hon ska bli skygg och rädd för mig. Som fd hemlös har hon bara tytt sig till mig. Jag är den enda som får klappa osv.

Hu, hjälp. :(

Anmäl
2017-05-27 19:05 #1 av: PuffBuck

Jag har varit med om EXAKT samma sak. Tog spontant ut katten i halsband (selen passade inte). Klockan var säkert 01 på natten så det var lugnt ute. Han gick långt och var jätteglad och nyfiken. Vi står vid vägkanten och så hör jag en bil starta, så vi backar upp på gräsmattan. Bilen kommer körandes och han SLÄNGER sig ur min famn, skriker, morrar, rivs och bits. Biter min fd sambo i båda tummarna så att blodet rinner och vi får linda in honom i en tröja för att komma in. Väl inne stänger jag in honom i badrummet och sprejar Feliway lite här och var, sen fick han komma ut. Han verkade skamsen då han verkligen är världens snällaste annars, men han var normal efter ett par dagar. Vi var båda skakade efter händelsen, men det blev bättre med tiden.

Grejen var ju att han ville springa därifrån, men att vi höll i honom. Jag vet inte om vi någonsin skulle hittat honom om vi hade släppt honom.

Bete er som vanligt runt henne nu och invänta att hon lugnar ner sig lite. Puttinutta inte, utan håll hellre avstånd, se till att hon äter och dricker samt går på lådan. Kanske ni ska köpa Feliway som man sätter i vägguttag + Zylkéne och köra med ett tag?

Din pojkvän måste till en läkare. Min fd sambo fick en rejäl stafylokockerinfektion, fick feber och fick till slut ligga inne flera dagar och behandlas med antibiotika som gavs direkt i blodet då tabletterna inte tog.

Nu är det lördag och jag tror inte att ni är ett akutärende, så vänta och se. Rengör såren så gott det går med koksaltlösning eller alsolsprit (1 dl vatten + 1 krm salt, helst havssalt utan tillsatser men vanligt salt funkar också) och håll koll på hur han mår. Ring gärna 1177 och hör vad de säger. Jag gissar att ni inte kommer bli skickade till akuten om han är symtomfri, utan bli tillsagda att avvakta.

Kram om du vill ha. Jag lider med dig! Kramas

Anmäl
2017-05-27 19:05 #2 av: eskils

Fd hemlösa katter har ofta haft otäcka upplevelser utomhus. De kan ha blivit jagade eller skrämda av andra djur, kattplågare, bilar osv. Många av dem vill aldrig mer gå ut.

Kanske din katt är nöjd med att vara inne i trygghet nu. Låt henne bestämma. Ordna utsiktsplatser med mjuk dyna i fönster så hon kan sitta/ligga och titta ut.

Feliway är jättebra att ha i ett eller flera vägguttag.


Anmäl
2017-05-27 19:06 #3 av: PuffBuck

#2 Bra punkt där! Min mjau har inget behov av att vara ute, men jag ska få galler av pappa så att han kan vara på balkongen iallafall, för det gillar han verkligen. Utan galler går han dock till grannen..

Anmäl
2017-05-27 19:09 #4 av: Tettelush

#1. Tack för din berättelse. Känns skönt att inte vara ensam. Är orolig för min pojkvän nu absolut, vi har rengjort gott det går men jag ska definitivt ha koll på honom!

#2 självklart tvingar jag inte henne. Hon har varit vaksam i famnen men inte livrädd och därför har jag fortsatt acklimatisera henne. Ogillat trapphuset men väl ute har hon varit nyfiken. Men efter detta tror jag det är kört.

Anmäl
2017-05-27 19:12 #5 av: PuffBuck

#4 Ring som sagt 1177. De har rådgivning dygnet runt. Kön kan vara lång ibland, men det är värt att kolla.

Kan förövrigt tillägga att min katt numera kan bli rädd om en bil kommer körandes utanför om han sitter i fönstret och då hoppar han ner.

Anmäl
2017-05-27 23:21 #6 av: Uppkatten

Jag försökte träna min - då 10 månader gamla - fd skyggis att gå i sele. Hon hade vid det laget blivit helt tam med mig inne, närmast "översocial". Men ute reagerade hon helt annorlunda mot mina tidigare katter/mot förväntat, och efter ett antal volter (som varken jag eller grannar på balkongen såg någon anledning till ö h t) kom hon lös... tack o lov utan sele... Därpå följde 3 dagar av dygnet-runt-letande innan hon lät sig fångas... Väl inne så blev kattkompisen överlycklig över att hon var tillbaka, och rymlingen blev sig själv "på nolltid". Men därefter gav jag upp alla försök att göra henne till "koppel-katt" (trots att jag gått med katter i koppel i mer än 15 års tid)... Hon får vara på den in-nätade balkongen istället. Det är inte värt risken att stressa henne med koppelträning/vara ute i koppel här i utkanten av stan. Och hennes ännu försiktigare kompis skulle fara väldigt illa om det hände henne något... Jag tror att man helt enkelt får acceptera att utefödda katter/tidigare hemlösa katter kan ha saker och ting med sig i bagaget som gör att de reagerar annorlunda än många andra katter. Och att man hela deras liv kan få "ligga steget före" och tänka "stressreduktion".  

Anmäl
2017-05-27 23:51 #7 av: Tettelush

#6 jag håller med dig. Jag ville prova och vi testade allt i hennes takt. Nu gick det tyvärr inte och då är det så.

Hon kom i alla fall fram från under sängen efter ca 2 timmar. Jag fick ta av selen och vi gosade lite. Känns skönt!

Nu sitter jag och min pojkvän på akuten, känns inte lika bra..

Anmäl
2017-05-28 00:00 #8 av: PuffBuck

#7 Har pojkvännen blivit dålig eller pratade ni med 1177? Tråkigt. Vi var där i 8 timmar sååå.. lycka till. Hoppas att ni inte får sitta lika länge!

Anmäl
2017-05-28 08:58 #9 av: ApanAnn

Frågar du en läkare om kattbett så brukar budskapet vara: Kom in bums och få antibiotika.

Även om personen i fråga inte mår dåligt än.

Anmäl
2017-05-28 10:24 #10 av: eskils

Stelkrampsspruta brukar man få efter kattbett, om man inte fått det förut. Effekten sitter i i flera år.

Hur gick det för pojkvännen?


Anmäl
2017-05-28 11:24 #11 av: Uppkatten

Men Pasteurella multocida är väl det man är mest rädd för, när det gäller kattbett? Stelkrampssporer förekommer normalt sett inte i katten munflora, vet jag att jag har läst någon gång...?

Anmäl
2017-05-28 11:33 #12 av: PuffBuck

#9 Det visste jag inte. Vi ringde faktiskt 1177 direkt efter och hon sa tvätta och avvakta, vilket vi redan gjort.

#10 Dock så hjälper den inte mot det aktuella utan för framtida olyckor.

#11 Vad är det?

Anmäl
2017-05-28 11:50 #13 av: Uppkatten

#12 En bakterie som många katter har i sin mun, och som kan bli farlig om man blir biten av katten.

Anmäl
2017-05-28 11:52 #14 av: eskils

#11 Du har förstås rätt. Men:

"Vid alla typer av sårskador som kan ha kommit i kontakt med stelkrampsbakterier bör stelkrampsskyddet ses över. Stelkrampsbakterier finns i jord, även i vanlig matjord. Saliven hos djur kan innehålla stelkrampsbakterier om den är förorenad av jord. Till exempel kan hundar och katter ha stelkrampsbakterier i munnen om de bitit på föremål i naturen eller slickat sina tassar efter att ha varit utomhus."

https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hund--och-kattbett/?ar=True


Anmäl
2017-05-28 16:03 #15 av: Tettelush

1177 rådde oss att åka in då han blivit såpass skadad. Blev antibiotika nu i en vecka framåt.

Min lilla tjej har hållit sig undan hela dagen och har inte ätit.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.