00 - Allmänt kattprat

Köpa en katt till - hjälp!

2017-04-20 12:11 #0 av: Nathly

Hej!

Det är såhär att jag och min pojkvän nyss flyttat ihop och han har en steriliserad bondkatthona. Hon är jättesnäll men tycker verkligen inte om andra katter. I mitt föräldrahem bor det två katter jag är uppvuxen med av rasen german rex. Jag saknar verkligen deras psyke som tyvärr saknas hon vår bondkatt. Jag har nu hittat en cornish Rex kattunge (hane) som jag kan få köpa men är osäker på om jag vågar ta risken. Jag älskar katter och vill gärna ha en till med just deras speciella psyke. Vad ska jag göra? Snälla hjälp

//

Nathalie :-)

Anmäl
2017-04-20 12:26 #1 av: Bill&Bull

Det bästa vore väl att testa om dom går ihop, oftast är kattungar lättare att acceptera men det finns även de katter som vill vara ensamma.

||My Love For Animals Is Immortal||
Anmäl
2017-04-20 12:29 #2 av: Nathly

Jag är bara rädd att det inte går. Jag har läst om hur man ska introducera katter med varandra och att honor oftast får bättre ihop med en hankattunge. Om det inte får hur länge ska man försöka innan det går? Finns det "hopplösa fall" där katter aldrig får ihop med varandra?

Anmäl
2017-04-20 14:23 #3 av: Tyst

#2 Det finns hopplösa fall men det finns också solskenshistorier. Jag vet inte hur länge jag själv skulle försöka - skulle nog inte tänka i form av tid alls utan mer väga in situationen.

Alltså, hur pass mycket påverkar detta båda katterna psykiskt och fysiskt - Visar någon av katterna extremt obehag och det inte släpper skulle jag omplacera den nya direkt. Här skulle jag ha någon form av 1-10 skala där jag förde dagbok om hur jag upplever att katterna beter sig både med varandra och själva.
Hur mycket orkar jag själv som ägare, och hur mycket av min kunskap har jag använt - Har jag kollat mig runt efter kunskap om detta och verkligen testat allt och det fortfarande inte alls fungerar, hade jag gett upp. Likaså om det blir en slags kamp med att få katterna att acceptera varandra där det skall specialbehandlas, mat skall ges separat osv. Enligt mig skall det vara kul att ha djur och man skall se och känna att djuret mår bra av det man som ägare erbjuder. Så fort jag själv tycker det är jobbigt och inte längre roligt, tycker jag inte längre det är värt det. Där har man ju väldigt olika toleransnivåer.

Men lite korta versionen 
-Allt går åt skogen katterna hatar varandra och det påverkar katterna jättemycket hade gett det en eller två dagar sedan omplacerat.
-Katterna är påverkade av detta nya men är inte jättestressade, det riskerar inte att skada psykiskt eller fysiskt, låt det gro mellan 1-4 veckor. Ha stenkoll på förändringar. 
-Trots all noja innan så tar det några timmar och så vips är katterna okej med varandra. Behåll katterna och var glad! 

Anmäl
2017-04-22 06:56 #4 av: amandajoh

Jag har läst någonstans att om en vuxen katt inte accepterar en kattunge är dom lite psykiskt sjuka. Den normala reaktionen ska vara att dom i princip tar på sig föräldrarollen nästan och blir lite awwww när dom ser kattungen.
Sen blir de ju lite fräs mm i början

Anmäl
2017-04-24 07:06 #5 av: Devya

#4 Inte så säker på om jag tror på det där för isåfall har alla honkatter jag träffat på varit psykiskt sjuka...

Jag tog hand om en katt i fem månader och hon och vår egen katt fullständigt hatade varandra. Det tog typ 4-5 månader innan de började acceptera varandra men ändå kunde de bråka emellanåt(som några envisa bråkiga syskon).Ibland hade de riktigt bra dagar och där emellan väldigt dåliga dagar då de blev riktigt irriterade på varandra.

Om du skaffar en till katt så ge dem tid. Jag hör alltför ofta om de som ger upp efter bara EN månad. En månad är alltför kort tid om det nu inte är så att den ena katten är fullständigt livrädd för den andra. Om de bara bråkar och har sig så tycker jag att man behöver ge dem mer tid.

Har du en stor lägenhet som du kan dela upp  om det skulle behövas?

Anmäl
2017-04-25 11:24 #6 av: Katthemsmatten

En katt som tydligt visar att den inte vill ha sällskap av en artfrände skulle jag inte tvinga ihop med någon annan katt bara för att jag själv saknar något hos en viss ras. Det vore plågsamt för alla parter.

Medarbetare Hittekatter iFokus

Anmäl
2017-04-25 15:05 #7 av: Nathly

Självklart vill jag att alla parter ska må bra men jag håller med dig devya om att man inte ska ge upp lätt. Jag bor i ett relativt stort hus så jag kan dela av så att båda får stora områden att röra sig på. Sedan tänkte jag köpa en till upplaga av allt t.ex matskålar, toalett, leksaker. Sängar, klösträd så att det inte blir revirproblem. Tack för alla svar betyder mycket att få höra lite olika åsikter! :-)

Anmäl
2017-04-25 16:47 #8 av: Katthemsmatten

#7 Som jag läser ditt inlägg så är det enkom för din skull du vill ha en rex. Att det alltid riskerar att kännas otryggt hemma får jag en känsla av att du inte funderat så mycket över. Hur kul är det för en katt att vara instängd i ena halvan av ett hus, hur stort det än är? Kommer du verkligen att spendera 50% av den tid du har hemma med den katt som kommer bo minst fördelaktigt? Eller kommer en av er alltid att finnas hos vardera katten när ni är hemma? Glöm inte att ha separata sovrum för er människor så katterna har tillgång till "sin" människa när den vill. Och kanske dubbla soffor och tv-apparater också.

Jag har sett allt för många experiment av det är slaget där det slutar med att den av människorna som spelar ut sitt kort bäst i förhållande till sin partner kommer att få den mindre önskade katten omplacerad. Märkligt ofta är det huskatten som får stryka på tassen även om den var först i boendet. 

Nej, jag tycker man respekterar den första katten och sedan kan man fundera på att skaffa drömkatten när den inte längre lever. Eller förhållandet tagit slut............. Jag är cynisk, men jag är gammal nog för att ha sett det här mer än en gång tidigare.

Medarbetare Hittekatter iFokus

Anmäl
2017-04-25 22:30 #9 av: Nathly

Hej!
Ursäkta men jag tar lite illa upp av ditt inlägg katthemsmattan. Den katt som är ny köps på prov av uppfödaren och kommer lämnas tillbaka om det inte går. För mig så är det den FÖRSTA katten som har rätt att vara kvar i hemmet alltså våran fina bondkatt. Att jag pratar om att dela av huset är den första tiden för att båda katterna ska få känna varandras dofter och successivt vänja sig vid varandra istället för att slängas in till varandra för det anser jag vara mer dumt mit båda katterna. Jag som människa har tid att mentalt förbereda mig på en till katt vilket inte vår nuvarande katt har. Så att låta dom vänja sig vid varandra istället för att slängas på varandra är mer vänligt mot båda. Vår nuvarande katt har inte många erfarenheter av katter MEN vi tror att hon skulle må bra av en lekkamrat så vi hoppas på det även fast både jag och min pojkvän vet risken att dem kanske inte går bra ihop. Att skaffa fler än en katt är inte dumt eller experimentivt utan någonting man bör göra för att man tror att det är för allas bästa - både djur och människor. Dock vore det dumdristigt att inte se riskerna och därför vill jag ha tips och råd om vad jag bör göra för att alla ska må så bra som möjligt.

Anmäl
2017-04-26 15:21 #10 av: Tyst

#9 Jag tror inte du behöver ta illa upp av katthemsmattens inlägg. Om jag förstår rätt har hon sett allt för många gånger att det blir helt fel när man bestämmer sig för att man vill ha en till katt. Det kan bli lite hetare diskussioner då. Skämtar

I övrigt - Jag fick en uppfattning av att du var väldigt osäker och lite okunnig när det gäller katter och speciellt att introducera katt. Det blir ju lätt så på forum - man ser inte hela delen utan tvingas lägga in några antaganden utifrån hur personen skriver. Så ta inte det negativt. Jag var lite orolig att du var lite för benhårt inne på att det SKA vara två katter och att du inte skulle kunna lämna tillbaka nya katten pga att du bestämt dig/ blev för fäst vid den. Alternativt att du inte kunde läsa stressbeteende hos katt så bra så någon av katterna kanske skulle må dåligt i det tysta.
Det är något jag själv sett, att någon skaffat katt för "det måste vara två" och sen inte förstår att den ena kattens sjukdomar är kopplade till att den är stressad och inte mår bra av den andra katten, och att när man påpekar det säger man bara "nej de gillar varandra, de bråkar aldrig!" Bara för att katter inte slåss och visar tydligt att de hatar varandra kan en eller båda fortfarande bli jättestressade.

Men utifrån ditt senaste inlägg så tycker jag att du har sunt tänk kring det hela. Jättebra att den köps på prov! Jag önskar lycka till, tänk logiskt och var extra uppmärksam på konstiga beteendeändringar så blir det nog bra till slut!

Anmäl
2017-04-26 15:52 #11 av: Devya

Med katthemsmattens argument så skulle det då betyda att man aldrig någonsin får skaffa en till katt om man har en katt att börja med?

På det här forumet är jag van med att alltid få höra att man måste ju givetvis skaffa en lekkamrat åt sin ensamkatt och att det är grymt om man inte gör det. Lite lustigt hur delade åsikter det finns. :)

Angående det att dela upp huset. Det är ju jättebra att göra så tycker jag. Då man är hemma kan man se till att öppna upp hela hemmet för båda två men sen då man ska iväg tycker jag att det är säkrast att separera dem.  Sen så rekommenderar jag starkt att den ena ser till att sova i samma rum som ena katten och den andra med den andra katten. Så gjorde vi i ett par månader.Annars blir den ena kissen väldigt ensam.

Anmäl
2017-04-26 16:10 #12 av: Tyst

#11 Mycket märkligt det där med de olika åsikter.

Det logiska (enligt) mig är ju att se till katten som individ och dess personlighet och ta det därifrån. Glad Finns ju katter som verkligen avskyr att leva med andra katter, och katter som blir deprimerade av att inte ha någon annan katt där.
Att då hålla hårt på sin egen övertygelse är så himla taskigt och onödigt. 

Anmäl
2017-04-27 12:00 #13 av: Katthemsmatten

#10 och 11. Jag har inte uppfattat det som skrevs som att det skulle vara en begränsad tid som katterna skulle vara åtskilda, utan det lät som en permanent lösning om det inte fungerade. Jag har dessutom fått uppfattningen att den befintliga huskatten inte är intresserad av att ha kattsällskap och det är därför jag har ifrågasatt varför man ska skaffa en katt till. Alla katter har inte lust/behov av en artfrände medan andra definitivt vill ha det. Ffa kattungar eller katter som levt i kolonier har detta behov. 

Hoppas jag gjort klart varför jag skrev som jag gjorde och varför jag i så fall är för eller emot att man skaffar fler katter.

Medarbetare Hittekatter iFokus

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.