02 - Hälsa, Beteende, Kosthållning

Min Devon tycker inte om andra katter

2017-01-05 20:21 #0 av: Devya

Jag har ju fått höra en massa att min katt som är en devon rex borde definitivt få en kattvän.  I november fick vi möjligheten att testa och se hur vår katt skulle reagera med en till kissekatt. Vi har successivt låtit dem lära känna varandra men efter snart två månader så erkänner vi oss besegrade. Det går inte alls. I början gick det väl an men på senaste tiden har det varit rent ut sagt förfärligt.

Min kisse tycker inte alls om katten och har nu också blivit väldigt aggressiv de senaste veckorna. Varje gång den andra katten vandrar omkring så blir hon sur och arg mot oss och mot henne. Hon brukade tycka om att ligga på mina axlar men nu går det inte alls. Om den andra katten är i närheten så börjar hon bita otroligt hårt i min axel. Ni skulle bara se hur mina axlar och rygg ser ut just nu. Om hon inte tar ut frustrationen på oss så springer hon efter den andra katten. Allt för att liksom skrämma slag på stackarn. Om nätterna tar jag nu henne in till vårt rum och stänger dörren. Då blir hon genast lugnare och mer harmonisk samt gosig och snäll. Genast på morgonen då vi går ut ur rummet så blir det en elak kisse vi får då hon får syn på den andra.

Vi tänker alltså inte våga oss på att skaffa en annan katt efter det här. Vi vill absolut inte riskera att vår katt blir så här stressad igen.

Visst, det kan ju vara så att just de här två inte fungerar bra ihop men hur i helsicke kan man garantera något sådant då man skaffar en till katt?!  Nej, det här avskräckte oss rejält.  Vi vill ha vår lugna, gosiga och snälla kissekatt tillbaka och inte det här lilla monstret som kommer fram varje gång hon ser den andra katten.

Gör vi fel eller rätt som inte vill pröva på något sådant här igen?

Anmäl
2017-01-05 20:24 #1 av: Hera

Det finns ju klart dom som inte passar ihop med andra. Nu har ni ju försökt och det är bra.

Anmäl
2017-01-05 20:30 #2 av: Devya

#1 Vi hade så stora förhoppningar på det här måste jag erkänna. Vi fantiserade om hur de i slutändan kunde sova tillsammans och så vidare. Ja, så gick det ju inte och det är vi faktiskt ledsna över. Tanken är ju så fin det att hon skulle kunna ha en kattvän men det här påminde oss om hur fel det kan gå.

Min kisse tycks tycka om människor mer än katter. Varje gång vi får besök blir hon så väldigt glad. Så jag tror vi får se till att ha en massa vänner på besök istället som kompensation.

Anmäl
2017-01-05 20:48 #3 av: Hera

#2 Se det positivt. Hon gillar människor! En del katter hatar ALLT Gapskrattar

Anmäl
2017-01-05 20:49 #4 av: rumelle

Katter är ju inte direkt flockdjur och trivs ofta bra utan andra kattkompisar. Det brukar mest vara när de är kattungar som de egentligen har glädje av varandra. Sen är ju alla katter olika och vissa tycker om kattsällskap. Min mamma hade till exempel två katter som vuxit upp tillsammans. Den ena ville gärna gosa med den andra men den andra ville helst vara ifred. Så antagligen trivs din katt bäst utan andra katter. 

Anmäl
2017-01-05 21:00 #5 av: Hera

#4 De flesta katter mår faktiskt bäst med kattsällskap.  Speciellt raser av ts typ. Många uppfödare säljer inte till hem där katten blir ensam.

Och två katter är ingen flock. Det är ett par.  ;)

Anmäl
2017-01-05 21:17 #6 av: Devya

#3 Jag ser det definitivt som något positivt. Lyckligtvis finns det en massa annat hon gillar. :D

#4 Ja, alla katter är ju olika. Det kan ju hända att hon skulle klicka bättre med någon annan katt men jag är inte riktigt villig att ta den risken ifall det blir likadant igen. Hon tycks ju ändå må bra utan sällskap.

#5 De flesta gör det men vissa tycks definitivt trivas bättre som ensamkatt.

Devon rex katter brukar inte säljas till någon som inte har en katt från  tidigare eller eventuellt då att man köper två stycken på en gång. Innan jag skaffade min devon rex från katthemmet så kollade jag runtomkring på nätet och de krävde att man hade katt från tidigare eller planerade att skaffa en till katt asap. Tror det är samma sak med maine coon. Nu är jag dock glad över att jag inte skaffade en till katt före jag provade det här med att ha en katt "till låns".

Anmäl
2017-01-05 21:22 #7 av: Hera

#6 Precis det jag skrev.

Anmäl
2017-01-05 21:29 #8 av: Devya

#7 Nåja, nu ska jag ta min kisse in till sovrummet så får den andra kissen vandra fritt under natten vilket hon tycks gilla. Snart får hon åka hem igen vilket kommer att bli skönt för oss alla! :)

Anmäl
2017-01-05 21:34 #9 av: Hera

#8 Bra :) Ha det mysigaste!

Anmäl
2017-01-05 23:37 #10 av: [BitterNöt]

Det är ju individuellt även om dom flesta katter mår bra av sällskap. Tror också det beror på hur uppväxten sett ut. En katt som lever år utan sällskap kanske precis som många andra djur tappar språket en del och fungerar inte längre bra med artfränder även om det är flockdjur. 

Och kanske även kan bero på om katten fått vara tillräckligt länge med mamman. Eller om båda är kastrerade.

Samt att alla individer inte tycker om varandra. 

Mycket som spelar in, men i erat fall om det varit totalt kaos och slagsmål så är det klart det kanske inte är värt det.
Men det kan också ta flera månader innan två katter lugnat ner sig ordentligt.

Anmäl
2017-01-06 07:00 #11 av: Devya

#10 Grejen är ju dock att det blev värre och värre, inte tvärtom. Jag har introducerat katter för varandra otaliga gånger tidigare men det har aldrig varit så här.

Min katt är van med andra katter. Hon kommer från ett hem där de hade 40 andra katter (därför blev de omhändertagna också).  Alltså har hon levt hela sitt liv med andra katter. Men kanske det är just därför som hon nu föredrar att vara ensam? Eller så är det bara den här snälla katten som hon inte gillar, vilket kanske är troligast.

Oberoende så vågar jag inte riskera något i framtiden. För vad gör jag om de inte alls kommer överens? Jag kan ju inte bara ge tillbaka den andra katten då. =/

Anmäl
2017-01-06 10:41 #12 av: burmamys

Tycker du gör helt rätt som tar beslutet att hon ska få vara ensam katt i hemmet. 😊👍 Håller med om att devon ofta är sociala katter som uppskattar sällskap, men nu har du försökt, och det är jättebra!😊 Att hon reagerar såhär kan vi väl bara spekulera om, men min gissning är att hon har fått konkurrera väldigt hårt med de andra 39 katterna i vanvårdshemmet, och inte vill uppleva det igen. Så när det kom en ny katt till ert hem utlöste det en rädsla för att behöva konkurrera om mat, sovplatser, m.m. igen, och det var därför hon reagerade så starkt.

Anmäl
2017-01-06 13:46 #13 av: Emmaboy

Din katts reaktion låter extrem och självklart finns det katter som vill vara ensamma. Men jag tror att det i de flesta fall handlar om kemi mellan katterna i fråga och förhållandena de lever under. Sedan så kan det vara svårt att se vem som egentligen startar eventuella bråk, provokation från en katt genom (ofta subtilt) kroppspråk som att stirra/annat kan trigga försvar/aggression hos den andre. Är du säker att det är din katt som är den huvudsakliga bråkmakaren?

Om jag uppfattar dig rätt då är den nya katten vuxen? Ofta kan det fungera mycket bättre med en kattunge, då de utgör ett avsevärt mindre hot. Här hemma fungerade det inte heller med en till vuxen katt som sällskap åt min honkatt(båda från katthem), gjorde så att jag skaffade en kattunge av en social ras med passande egenskaper och det gick galant, de var vänner efter en vecka.

I övrigt finns det massor man kan göra i miljön för att minska konflikter som flera toalådor, skilda matplatser, flera fönsterplatser och flera höga och i övrigt jämbördiga sov/utkiksplatser.

Anmäl
2017-01-06 19:47 #14 av: Devya

#12 Svårt att säga vad som är orsaken men oberoende så lär vi nog inte skaffa en till katt.

#13 Visst kan det ju vara så att det handlar just om kemin mellan katterna ifråga. Jag är nästan helt säker på att det är hela grejen. Men oberoende så finns det ju inga garantier om jag skaffar en till katt, vuxen eller kattunge. Ibland klickar det ju absolut inte och jag vet inte om jag är villig att ta den risken då hon har reagerat så här starkt mot just den här katten. Hon mår ju absolut inte alls bra av det här kattsällskapet. Så är det värt risken att ta en annan katt sen? Vi har dessutom inte tid med att ha en kattunge så det är uteslutet, tyvärr.

Vi har definitivt gjort allt som är möjligt för att minska på konflikterna. De har sina egna toalådor och använder absolut inte någon annan låda än sin egen. De har också sina egna matställen och fönsterplats. Vi har en lägenhet på över 95km2 så det finns definitivt tillräckligt med plats för dem båda.  

I början var lägenheten uppdelat i två delar. De fick hälsa på varandra lite nu och då. Nu får de vandra fritt då vi är hemma och kan övervaka. Sen då natten kommer så delar vi upp lägenheten igen eftersom vi vill inte ta några risker och vi vill att de båda ska kunna slappna av den tiden på dygnet och inte gå varandra på nerverna.

Annars fungerar det lite så här om dagarna. Min katt går sällan in i hennes rum eftersom det är liksom just hennes rum och vice versa. De har skilda sovplatser och de ser till att inte inkräkta för mycket på just de ställena. De har alltså sina "safe zones" men sen har vi vardagsrummet där båda får umgås med oss och varandra. Om den andra katten får nog av vår katt så går hon in till hennes eget rum där hon får vara ifred.

Så jag tycker nog att vi har gjort allt vi kan i det här läget. Jag vet inte riktigt vad annat vi kan göra. Förslag? 

Anmäl
2017-01-06 20:52 #15 av: [BitterNöt]

#11 Och då kan det ju vara att just dom katterna inte funkar. 
Kanske blev det för mycket för henne att vara i ett hem med 40 katter, kan ju ha orsakat en del stress.  Konkurrens om resurser m.m

Så trivs hon bra i bara erat sällskap så kanske det får vara bra så helt enkelt.

Anmäl
2017-01-06 22:01 #16 av: burmamys

#14 Jag tycker det verkar som att ni har gjort en hel del. Visst kan man jobba med att t ex ge dem mat i samma rum och så sakta, sakta ställa matskålarna allt närmare, belöna när de ligger i närheten av varandra utan att bråka osv. Frågan är väl hur mycket tid och arbete ni vill satsa, och under hur många månader.

Det finns ju en risk att de trots alla era ansträngningar kanske ändå inte kommer att bli varandras vänner som leker och sover ihop utan bara lär sig att tolerera varandra. Som flera skriver så verkar det ju som att er lilla tjej trivs bra som ensam katt. Så jag har full förståelse och helt rätt om ni tycker det är nog och väljer att lämna tillbaka den andra katten och låter er tjej vara ensam med er. 😊

Anmäl
2017-01-08 17:54 #17 av: Emmaboy

Förstår att du är osäker omkring att ta risken att det inte fungerar. Kan dock bli helt annat med en kattunge, som den vuxna katten känner mkt mindre hot av i och med naturligt övertag, och som den kan uppfostra. För egen del är jag glad att jag tog risken då de har så stor behållning av varandra. Men jag visste å andra sidan att min vuxna katt fungerat med andra katter tidigare på katthemmet. Men har ni inte tid så går det ju inte, upplevde dock själv att det var betydligt mer tidskrävande de veckor jag försökte få två vuxna katter att acceptera varandra.

Gjorde likadant att jag separerade dem på nätterna när jag prova med en annan vuxen katt. På katthemmet tyckte de att jag var galen som försökte göra en gradvis introduktion och att jag ibland höll katterna separerade. Känner fortfarande osäkerhet över det. Men jag tror faktiskt att de hade en poäng med att det var fel att ha dem sepaterade ibland, att de liksom blev avbrutna i utvecklingen av sin relation och fick börja om på nytt varje gång. Som det låter så har de nu bildat sina mycket distinkta revir i hemmet och det är inte bra. Om ni måste ha dem separerade ibland tror jsg det är bättre om ni har dem på olika platser båda kan känna att de får vara överallt. Viktigt att tänka på att det ju är naturligt med bråk i början, det låter ofta farligare än det är. Men börjar de på allvar skada varandra så måste man såklart avbryta. Men ingriper man för mycket tror jag, att man i själva verket komplicerar och förlänger processen.

Det jag kan komma att tänka på som du jan göra är att leka med dem ihop, exempelvis med två (!) vippor (ska inte behöva slåss om leksaken), att ge dem mat i närheten av varandra på ett avstånd de tycker är ok och för var dag flytta matskålarna lite närmare , samt att ge dem godis när de är i närheten av varandra. Allt kul du kan komma på ska hända när de är i närheten av den andre så att de får positiva associationer. Jag lyckades halvbra med detta själv, men det landade i att katterna ändå var för olika (en pigg och nyfiken och en mer reserverad "soffpotatis") så jag trodde inte att de skulle ha så stort utbyte av varandra även om de så småningom accepterade varandra. Har du kollat jacksom galaxys videor om att introducera katter? Tips annars!

Anmäl
2017-01-08 19:07 #18 av: Devya

#16 Vi måste ju lämna tillbaka den andra katten oberoende, vi har henne bara som gäst här medans hennes ägare är ute och reser. :) Vi hade dock hoppats att vår katt skulle haft glädje av sällskapet under den här tiden.

#17 Vi har också tänkt på det att vi kanske "avbröt" dem i processen och kanske det inte var positivt för dem. 

Nåja, vår gäst tycker inte om att leka och min katt får specialmat så jag kan inte ge henne något godis, tyvärr (vi utreder eventuella matallergier just nu). Så det begränsar det hela en del. :)

Men kanske det blir att skaffa en kattunge om något år men inte just nu. Vi har för mycket på gång och inte alls tid över till att börja ta hand om en liten kattunge. En liten kattunge är helt klart mer tidskrävande än den vuxna katten vi har nu. :) Vi vill ju se till att kattungen får det riktigt bra och vi kan inte riktigt erbjuda det vid det här skedet.

Måste dock nämna att för någon dag sedan så råkade min kille råkade i misstag stänga in vår katt och den andra katt i samma rum! Efter 20min funderade han vart vår katt var och gick då in i gästrummet där de båda var i varsin ände av rummet. Vår katt krafsade på dörren och ville ut, det var så han listade ut var hon var. =P Lyckligtvis hade de inte tagit livet av varandra. :D

Anmäl
2017-01-08 19:23 #19 av: nevamisse

Tycker att ni har tagit ett bra beslut.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.