00 - Allmänt kattprat

Ogillar kattungen

2016-11-03 05:14 #0 av: angelitoo

Vi skaffade en kattunge för en dryg vecka sedan, och min familj älskar den. Men jag känner ingen som helst kemi med katten utan blir mest bara störd, och då var det jag som längtat mest efter en katt för jag älskar katter. Men just denna och jag går inte ihop. Dessutom är den efterhängsen på just mig, ska sova i min säng, och så fort jag vaknar och ska lägga mig för att sova på soffan så vaknar den och följer efter. Jag orkar inte med den, vet ej vad jag ska ta mig till. Försökt be mina föräldrar att ha den inne hos sig eller whatever när vi sover men deras argument är "men du ville ju ha katt". Ja det ville jag, men jag och denna funkar inte ihop.

Anmäl
2016-11-03 06:34 #1 av: Devya

Du är kanske ingen kattmänniska isåfall. Oberoende om man klickar eller ej så ska det ju aldrig gå så långt att man ogillar katten. Med andra ord så kan jag inte alls tro att du älskar katter med tanke på hur du är mot den stackars kattungen som gärna vill ha din uppmärksamhet. Som äkta kattmänniska gör det verkligen ont i mig att höra hur du ogillar en kattunge utan en ordentlig orsak.

Jag har inte klickat med alla katter jag har haft men jag har älskat dem alla och aldrig blivit irriterad på dem.

Anmäl
2016-11-03 07:11 #2 av: Aleya

En katt bör ju få ströva fritt. Men jag undrar om det är första gången du har katt eller?

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Värd för Endometrios

Anmäl
2016-11-03 07:36 #3 av: annzoo

köpte familjen katten för att du ville ha en eller valde de en kattunge utan att du fick vara med och välja

Anmäl
2016-11-03 08:53 #4 av: Bästakompis

Din nattsömn blir så störd att du måste flytta dig från sängen till soffan. Då är det inte så konstigt att du känner dig irriterad och att det lägger sig på dina känslor för kissen. Alla vill inte ha sina djur i sängen och de måste inte sova med människor. Förklara det för dina föräldrar och stäng dörren. Sedan när du får sova ifred så kanske du blir mer fäst vid katten med tiden. Men jag har inte fäst mig vid alla djur som har funnits i familjen heller. Personkemi existerar mellan djur och människor också.

Anmäl
2016-11-03 10:03 #5 av: Herveaux

Har ni haft andra husdjur tidigare? Är det er första katt?

Mitt råd är att ge det tid.
Om det är ert första husdjur eller första katten i hemmet så blir det så klart en omställning, hur mycket man än längtat efter kissen.

Om du inte vill ha katten i sängen när du sover så tycker jag du har all rätt att få sova ensam. Prata med dina föräldrar om en lösning.
Som andra redan varit inne på så är det inte konstigt att du blir irriterad på katten om den stör din nattsömn.

Inne på Hund-forumet dyker det ibland upp trådar från medlemmar som känner precis som du för sina nya valpar. Men för nästan alla så har den lilla pälsbollen ändå kunnat smyga sig in i hjärtat och efter lite mer tid så kan man inte tänka sig en tillvaro utan den lilla marodören.

Förutom att katten stör din nattsömn, på vilka andra sätt tycker du katten är jobbig eller störande?

Kattungar brukar ha massor av energi, och ett bra sätt att bonda är att leka med varandra.  Då får ni ha roligt tillsammans och missen blir lite trött för en stund då du får en paus.

// Harley
Sajtvärd Star Stable iFokus
Medarbetare Hundar iFokus
"Your differences make you important and special"

Anmäl
2016-11-03 13:20 #6 av: Sommarek

Tänk på att katten är ny i hemmet, och att det är du och din familj som nu är ställföreträdande föräldrar - inte så konstigt att den följer efter dig. Men om du inte vill ha en katt i din närhet förstår jag inte riktigt varför ni skaffade en; vad skulle ni annars ha den till?  Funderar

Anmäl
2016-11-03 21:03 #7 av: JoannaLi

När hundmänniskor kommer in och frågar om varför de inte älskar sin efterlängtade lilla valp så brukar jag tycka att det är lite såhär. Man får lite panik. Du har längtat och väntat och föreställt dig och drömt - och helt plötsligt är den här. Troligtvis inte alls precis som du föreställt dig, drömt om och längtat efter. Det är en liten individ, och det är inte alltid man har med sådant i sina drömmar, utan man drömmer bara om "sin katt" eller "min katt ska vara den perfekta katten och vi ska göra det här och det här och det här". 

Så, ens drömbild krossas lite grann. 

Ge det lite tid. Ha inte krav på att du måste älska den på en gång, pang bom, för det var ju faktiskt du som ville ha den. Utan tänk dig att du ska träffa den på nytt varje dag. Tänk dig att det är din kompis katt. En katt du bara kan uppskatta, du behöver inte känna några krav eller måsten, för det här är ju faktiskt inte din katt, det är ju din kompis. Jag ska inte lova för mycket, men de allra flesta gångerna så kommer känslorna om man bara vågar släppa paniken och försvarsbarriären man sätter upp i huvudet. 

Under tiden kan du kanske säga till din familj att du skulle uppskatta om de kunde spendera lite extra tid med kissen, att du behöver lite mer tid på dig. De borde förstå, tycker jag :)

http://HovTassFot.weebly.com/
Hundträningsnörd med labradoromplacering. 

Anmäl
2016-11-03 22:06 #8 av: molbojse

Vi har en sjövild katt på två år. Han har varit lika vild sen nio månader då vi adopterade honom. Visst, jag älskade honom från första stund men det kommer dagar med jämna mellanrum där jag får lust att slita mitt hår för att han är så fruktansvärt jobbig. River i allt, hoppar på mig, biter i saker han inte ska bita på, löper amok och är bara allmänt odräglig. Då blir jag bara irriterad och är, just där och då, beredd på att ge bort honom till första bästa.

Jag känner lite att det faktiskt är okej att inte känna kärlek från dag ett. Att det är okej att bli irriterad ibland. Vi är människor, vi är kännande individer och vi är alla individuella med olika kemi. Jag älskar katter, men jag älskar inte alla katter. På samma sätt som med människor så har även katterna olika personligheter och man kanske helt enkelt inte funkar med alla katter. Vi funkar ju inte med alla människor heller, eller hur? :)

Vem som helst som inte får sova ordentligt blir trött och mer lättretlig. Inte konstigt att du blir irriterad på katten då. Har du möjlighet att stänga till ditt rum när du ska sova, så du får sova ifred? Vi har haft dörren till oss stängd för att få sova, och det har gått väldigt bra. Vi stängde ju inte för att vi inte vill ha med Plus att göra, utan för att vi behövt vår sömn.

Behandla mig som om jag vore frisk men tänk på att jag är sjuk.

Anmäl
2016-12-10 00:05 #9 av: angelitoo

Efter ett långt tag kommer jag tillbaka med ett svar. Jag var nog bara ovan, för jag värmde upp mig till katten snabbt efter inlägget, och jag var runt den hela tiden så mycket att den nästan tröttnade på mig. Men pappa visade sig vara allergisk trots att han testat sig tidigare, så vi fick ge bort den för två veckor sedan. Har gråtit varje dag över det sen dess. Helt sjukt hur jag kunde gå från irriterad till så himla fäst, jag saknar Nemo (katten) så mycket, usch man får vara försiktig med vad man säger och önskar...

Anmäl
2016-12-14 15:16 #10 av: molbojse

#9 Vad kul att höra att du knöt an till kissen till slut ändå! Och samtidigt tråkigt att läsa att ni inte har honom kvar längre :/ Det finns både receptfria mediciner man kan köpa på Apoteket, samt går att få recept från VC på medicin som kan hjälpa mot allergi. Hos VC kan man även få en spruta som gör att man tål pälsdjur bättre. Att hålla det rent hemma, samt borsta(/bada) katten kan underlätta allergin :)

Behandla mig som om jag vore frisk men tänk på att jag är sjuk.

Anmäl
2016-12-14 15:25 #11 av: Aleya

#10 dock kanske personen är så pass allergisk att det blir farligt i längden att ha det man är allergisk mot hemma. Tyvärr.
Sen är inte sprutorna heller nått som håller till 100%. 😕

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Värd för Endometrios

Anmäl
2016-12-14 20:41 #12 av: [helga21]

# 2 Varför ska just katter få ströva fritt?

Anmäl
2016-12-14 20:44 #13 av: Aleya

#12 man ska väl inte stänga in en katt på en liten yta. Mena inte ströva fritt ute.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Värd för Endometrios

Anmäl
2016-12-14 21:02 #14 av: Sommarek

#12 Det är mer genomförbart för en katt än för hundar eller kameler?

Anmäl
2016-12-14 21:06 #15 av: [helga21]

# 13 Det beror på hur liten yta och en kattunge går alldeles utmäkrt att få stanna i ett rum själv utam andra katterna de första dagarna så den hinner känna sig till rätta och att det är dess revir. Jag har den alltid hos mig i sovrummet.

Sen tar jag ut den när de andra är utomhus och visar den var  lådorna står och var maten finns och var vattnet finns. Därefter så får den möta de andra keatterna en och en, den snällaste först. Efter en vecka så är de sams allihop.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.