Annons:
Etikettallmänt-kattprat
Läst 844 ggr
Ninja
8/23/16, 8:13 PM

Två kattungar

Jag har en liten fundering på hur det fungerar att ha två kattungar samtidigt? Min nya "kattunge" är snart 8 mån men funderar lite på att skaffa en jämnårig kompis i stället för att han bara ska ha min 8-åriga tant. Tanten är lekfull hon med men de har ju lite olika energier och det yngre vilddjuret kanske skulle ha lite mer glädje av en yngre förmåga tänker jag. Sedan får ju jag stå ut med små misseterrorister som flänger runt och hittar på bus, men det hör ju kattungar till.. :) Kan det bli "för mycket" med två ungar för min äldre hona? Eller kanske skönare för henne om de kan leka och hon kan vara med när hon vill och sedan vara i fred medan de två fortsätter leka? Erfarenheter? Lite "dum" fundering kanske, med tanke på att jag hade två kattungar med 5 mån mellanrum för 8 år sedan innan min hona olyckligtvis blev själv i somras, men det var mest för att jag inte ville ha ensamkatt och då var det bara de två med liknande behov. Nu har jag ju bådas väldigt olika behov att tillgodose, men vet inte vilket alternativ som är bäst.

Annons:
Tjeja
8/23/16, 8:28 PM
#1

Två kattungar ihop kan bli fullträff eller total plåga för vuxna honan. Det beror alldeles på hur ungarna är. Deras personligheter. Om båda ger sig på den vuxna för att få med henne kan det bli skitjobbigt. Om de små leker bara med varandra kan den stora få vila men kan lika gärna hända att hon ändå vantrivs och drar sig undan. Eller så blir hon lite mamma åt dem. Uppfostrar dem och styr över ungarna. Det sista vore det bästa scenariot för alla inblandade. Men det är ju som sagt svårt att veta i förväg hur det blir. Mest sannolikt är dock att en till unge ger den vuxna viss avlastning från allt för mycket toklek. ;-)

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

burmamys
8/23/16, 9:35 PM
#2

Håller med #1, men vill tillägga att katternas energi och självförtroende också är viktigt. Om din äldre hona är stark och ranghög medan ungarna är mer försiktiga och accepterar att hon är den som bestämmer, då går det nog riktigt bra, för då kan din hona bli "mamma" åt de yngre. Men om en eller båda kattungar är självsäkra, energiska, lite kaxiga - ja då kommer de nog att utmana och lekbråka med din hona som kan bli irriterad eller till och med stressad. Så jag håller med om att det beror på deras personligheter. 😊

Karusell
8/24/16, 6:01 PM
#3

Jag skaffade två kattungar ganska tätt inpå varandra till vårt hem där det redan bodde en 13 årig hona. Hon är ganska ranghög och de två kattungarna leker hur mycket son helst, men låter den äldre honan vara. De försöker aldrig ta hennes blötmat (hon äter långsamt) när de själva ätit upp. Hon sätter dem på plats om de är för vilda nära henne. Men det bästa är att hon har själv blivit mer lekfull (med mig) och vi går ofta ut i koppel med alla tre. Hon har blivit modigare och vill gärna följa med ut och titta på de små, förr hatade hon att gå ut. Ibland leker hon även med en av ungarna lite, hon vill bli jagad EN vända i lägenheten och sen är det slut tycker hon. Det är underbart att se henne rusa och hoppa högt i klätterträdet och jaga snören! Kort sagt lyckträff för min (inte så lugna längre) persertant att bo med två yngre busar :)

Tjeja
8/26/16, 3:35 AM
#4

Precis som #2 förtydligar mitt första inlägg tänker jag! Det gäller att hitta lagom försynta kattungar som accepterar honan som ranghög. Katrerade hanar skulle jag tippa på har bäst förutaättningar att passa ihop med henne i längden. Detta eftersom de per automatik blir ranglägre än en hona oavsett om hon med är kastrerad eller ej.

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

Ninja
9/27/16, 11:55 PM
#5

Ska väl förtydliga min fundering också! Tanken med en till kattunge skulle ha varit en lekkompis på samma nivå som den nya katten jag har (en bengal, kan tilläggas, för att förklara vad jag menar med "samma nivå". Elsa är van vid siameskompis sedan tidigare så aktiva kamrater är inget nytt som så :) ) Elsa blir ändå lämnad ifred som det är om hon inte vill leka (skulle hon inte det hade jag givetvis gått emellan, eller ännu hellre aktivera för att förebygga att han ska bli "dryg" vilket jag ju gör redan och det fungerar fint) Men hur som haver kanske det vore kul för honom med en hyfsat jämnårig kompis som inte drar sig för att jagas, brottas osv. Men vet inte hur Elsa skulle känna med en till bara.. Så vi avvaktar lite åtminstone till nästa år, sedan är risken stor att jag vill börja leta siames igen. :) Självklart matchar jag ny katt efter den/de redan befintliga, därför köper jag raskatt så jag vet vad jag har att vänta mig. Sociala och lekfulla, Elsa är inspirationen till de aktiva raserna jag haft eftersom hon själv är mycket aktiv, fast saknar väl lite av det självförtroende som följer med en katt som är avlade för ett visst temperament och därför blir lite svårflörtad att leka med en ny katt även om hon är oerhört vänlig och accepterar dess närvaro direkt. #4 är väl en myt det där sista, lite som många tror att den som är först i huset alltid är ranghög. Det sitter i huvudet på katterna om de är ranghöga eller inte, inte i könet. (känner en kastrerad hane som blev kompis åt en kastrerad, något äldre hona som bodde i hemmet först sedan flera år tillbaka.. Han bestämmer nu. Finns flera lite mer vassa, kastrerade hanar som vägrar låta sig hunsas av honor.. Medan andra lägger sig direkt. Vissa honor är inte ö h t intresserade av att bestämma, då kan lätt en hane kliva in och ta den rollen)

Upp till toppen
Annons: