02 - Hälsa, Beteende, Kosthållning

Bråkande katter Akut!

2016-03-15 16:42 #0 av: Clarissa

Idag när jag tog på den ena av mina två katter, som är syskon, selen för att gå ut en liten sväng, så flög den andra på honom helt utan anledning och dom började slåss så fruktansvärt illa så jag trodde dom skulle ha ihjäl varandra. Hankatten försökte komma undan medan honan högg och rev och vägrade lämna honom ifred och när jag försökte få bort henne försökte hon bita mig istället.

Fick isär dom och hade dom i olika rum i ungefär en timme, sedan ville dom båda ut så lät dom hälsa på varandra vilket gick jättebra, nosade på varandra och det var inga problem.

Precis nyss när jag skulle gå på toaletten så kom båda samtidigt och  gick in genom dörren, och då flög honkatten på honom igen. Det var lättare att sära dom denna gång och har dom nu i separata rum igen men honkatten försöker nu istället att attackera mig så fort jag är i närheten.

Dessa katter är som jag skrev tidigare syskon och har bott tillsammans i snart fyra år utan att ha bråkat en enda gång. Vad kan ha triggat igång detta, och hur kan man lösa det på bästa sätt? Vill ju inte göra mig av med någon av dom då jag haft dom så länge, men samtidigt vågar jag inte ha dom ihop med rädsla för att dom ska göra varandra illa. Ska också förtydliga att det är endast honkatten som börjar, hanen försöker gömma sig men kommer inte undan.

Hjälp :(

Anmäl
2016-03-15 17:04 #1 av: Scorpio97

Jag skulle börja med en veterinärkoll på båda katterna. Katter kan bli aggressiva om dom har ont, men dom kan även anfalla en annan katt om dom känner att den är sjuk (då borde hon dock inte anfalla dig också). 

//Jessie

Anmäl
2016-03-15 17:13 #2 av: kattöga

Är de kastrerade, om inte så kan det va en orsak.

Jag har också hört att det inte alls är ovanligt att syskon, och särskilt honor, plötsligt får för sig att det andra syskonet inte längre är välkommet i hemmet. Ofta just vid 4-5-års ålder. Nån slags syskonrivalitet. Och det kan komma plötsligt, som det gjort för era katter. 

Vår hona (som avled häromdan) kommer just ifrån ett sånt hem (till oss). Systern och hon blev plötsligt såpass mycket rivaler att vår hona lämnade hemmet och letade rätt på ett nytt hem. Hon blev bortjagad av sin syster. Dom var då 4,5 år...

Jag vet inte hur vanligt det är, men det verkar i alla fall vara ganska vanligt.

Men precis som #1 säger, jag skulle också låta en veterinär undersöka båda katterna.

Anmäl
2016-03-15 17:14 #3 av: kattöga

Ryker dom ihop igen, släng lite vatten över dem istället för att själv utsättas för en aggressiv katt. Ha nåt glas vatten eller nåt stående som du lätt når, ifall det händer igen.

Hellre torka upp lite vatten än badda sår.

Anmäl
2016-03-15 17:17 #4 av: Clarissa

Båda två är kastrerade sedan tre år tillbaka.
Jag bor på en ö utan veterinär och har lite svårt att ta mig dit. Men ska få skjuts imorgon för att kolla upp henne då nåt verkar vara väldigt fel. Jag fick mota bort henne med en sopkvast samt gå med en vattenflaska och skvätta vatten för att ta mig från vardagsrummet till sovrummet nu för att hon försökte ge sig på mig. Väldigt obehagligt då jag nu är rädd för henne och inte vågar gå ut..

Anmäl
2016-03-15 18:16 #5 av: Uppkatten

Bra att du kollar henne hos veterinär. Jag har hört att vissa sjukdomar som påverkar hjärnan kan göra att katter oprovocerat börjar ge sig på människor.  Inte särskilt vanligt, men har hört talas om ett par fall. Åtminstone den ena katten jag känner till vet jag blev helt återställd igen. Den andra vill jag minnas att man misstänkte hade en hjärntumör, men tror aldrig det utreddes ordentligt, och katten avled så småningom i trafiken. Så jättebra att börja hos veterinären.

Anmäl
2016-03-16 03:46 #6 av: lillelull

Brustet hjärta Usch. Jag tänker också på att det kan vara bäst att kolla upp det hos veterinär

Vet att mina katter som bott ihop i 6 år, blir jättekonstiga och aggressiva mot varann om den ena är sjuk eller ha varit hos vet. 

De är dock inte så extremt som du har de men de fräser på den ena, oftast är det den som är sjuk som får skiten, och sen så brukar de alltid sova ihop men när den ena var riktig sjuk, så samma dag som vi skulle åka ni så märkte man att honkatten började ta avstånd och var mycket märklig i sitt beteende gentemot den stackars sjuklingen och han var på sjukhus en hel vecka och efter det så var honkatten galen på honom och ville inte ha något med honom att göra på typ två veckor fram och fräste och hade sig så fort han kom nära.

Nu är de bästisar igen och allting gick ganska fort till att bli normalt igen men fy va jobbigt och hemskt det känns att se de bråka när de är så nära varandra annars och tycker om varandra och levt ihop sålänge. 

Jag hoppas verkligen att det går över och att det inte är någon hemsk sjukdom eller något som inte går att lösa
Så hemskt det skulle vara att behöva omplacera någon av de..
Följer tråden så uppdatera gärna hur det har gått för dig. Blomma

Every lifetime has a little bit of rain 
this is just my rainy  season


Anmäl
2016-03-16 08:52 #7 av: Clarissa

Ska väl uppdatera hur det gått hittills. Hanen är lika go som vanligt men gillar inte att vara ensam så inatt har det inte varit jättekul att försöka sova för han blir högljudd när han blir lämnad själv. Honkatten är supergosig mot mig, får lyfta och klämma och känna för att se om hon har ont men märker inget på henne. När hon hör hanen jama genom dörren sätter hon sig utanför och morrar och låter inte alls trevlig, men jag får ändå ta i henne vilket är framsteg från igår.

Vet inte hur jag ska göra med veterinär, om jag lyckas åka dit, vad ska man be dom kolla efter? Hon verkar ju helt frisk så en vanlig undersökning lär ju inte visa något om det inte är något som inte syns eller som hon reagerar på. Vet inte hur veterinärer gör när katten verkar frisk, går dom med på att göra tester och sånt eller hur går det till?

Anmäl
2016-03-16 10:25 #8 av: molbojse

#7 Har du pratat med vetten om detta? De kanske kan hjälpa dig lite över telefon?

Anmäl
2016-03-16 10:51 #9 av: Clarissa

#8 Ska absolut ringa och rådfråga, tänkte inte så långt.
Dom nosar på varandra genom galler utan problem nu men jag håller dom åtskilda ett tag till för säkerhetsskull.

Anmäl
2016-03-16 18:30 #10 av: molbojse

#9 Tänkte eftersom du bodde lite tokigt till. Då slipper du behöva ordna med skjuts och ha dig, utan kan få ett hum om vad det kan vara för något och du vet hur bråttom du i så fall har att komma in :)
Skönt att de kan nosa på varandra i alla fall! Hur fungerar det att mata dom på varsin sida av gallret?

Anmäl
2016-03-28 17:28 #11 av: Clarissa

Ska ge en liten uppdatering om hur det gått.

Två dagar efter mitt inlägg hoppade hankatten över grinden in till honkatten vilket inte slutade bra. Hon flög på honom och han blev så rädd så han kissade ner sig. Min lägenhet är inte jättestor, och har bara ett litet sovrum och ett stort vardagsrum som sitter ihop med köket att dela upp dom i. En måste alltså sitta instängd i ett litet sovrum medan den andra får resten av lägenheten själv.
Så mina föräldrar kom och hämtade honkatten den dagen och tog med henne hem till sig, dom har redan tre andra katter så vi visste inte om hon skulle vara aggressiv mot dom också, men så fort hon kom dit blev hon som vanligt.

På skärtorsdagen så jobbade jag hela dagen, så dom hämtade hankatten hemma hos mig och tog med honom till dom också, och dom blev så glada över att träffa varandra igen, dom tvättade varandra och höll ihop resten av dagen. Nu har jag bott här med dom båda sen i torsdags och det är som om dom aldrig bråkat. Dom busar tillsammans och sover tillsammans så idag ska vi testa att åka hem till mig med dom och så hoppas jag att dom fortfarande går ihop där.
Fortfarande inte kollade av veterinär men ingen av dom visar tecken på sjukdom så det får vänta någon vecka till.

Långt inlägg men ville förklara lite hur det gått. Kissarna är alltså kompisar igen, för stunden iallafall och jag hoppas det förblir så. :)

Anmäl
2016-04-05 17:02 #12 av: molbojse

#11 Åh så skönt att det verkar ha gått bra!

Nu har det ju gått lite tid igen - hur har det fungerat hemma?

Anmäl
2016-04-05 18:43 #13 av: Clarissa

#12 Dessvärre inte bra alls. Dom var kompisar i två dagar ungefär, sen, helt utan anledning, flög honan på hanen när han gick förbi nedanför soffan. Så nu får hon stanna hos mina föräldrar tills vi kollat upp båda katterna, och fungerar det inte nåt mer så måste jag omplacera henne tråkigt nog. Hon är världens finaste lilla tjej, älskar att gosa och har inga problem med nån annan katt, bara Sigge (hanen) och det är så fruktansvärt tråkigt att det inte ska funka, vill ju inte lämna bort henne :(

Anmäl
2017-03-25 14:54 #14 av: Clarissa

Nu har det snart gått ett år så tänkte bara ge en snabb uppdatering om hur läget är. Siri, hon som blev aggressiv, har bott hos mina föräldrar sedan april 2016, i december blev hon allvarligt sjuk i fettlever och det var så illa så vi trodde hon skulle få somna in. Veterinären trodde även att Detta varit på gång länge och att det mycket väl kan ha varit det här som gjorde att hon blev aggressiv från början. Hon blev friskförklarad i slutet av januari och i februari flyttade jag och tog då med mig båda katterna. Vi hoppades att ett nytt ställe skulle göra att vi börjar om på nytt liksom och hittills har det funkat super. Inga tendenser till bråk och dom busar med varandra en hel del så ingen är gladare än jag just nu.
Trodde verkligen att jag aldrig mer skulle kunna ha mina älsklingar tillsammans men man ska inte ge upp för fort ❤️

Anmäl
2017-03-25 14:54 #15 av: Clarissa

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.