Vi hade två äldre katter när vi skaffade två kattungar. Vi tog helt enkelt hem dom, och satte ner dom i köket. Sen höll vi koll så dom inte bråkade. Lite fräs blev det i början men vi behövde aldrig gå emellan eller så. 

Sen beror det såklart på katterna. Har man en katt som är mer mån om reviret, eller en väldigt osäker kattunge kanske det inte fungerar lika bra. För att underlätta kan man ha Feliway i vägguttaget. Den äldre katten bör även vara kastrerad. Är kattungen i den åldern att den eventuellt är könsmogen anser jag att den också bör kastreras innan man introducerar katterna.

Vi hade två 5-åriga syskon när vi köpte en kattunge. Vi satte ner buren på golvet och lät dom äldre nosa (och fräsa ;) ) runt lite en stund, sen öppnade vi gallret. Det gick jättebra, inget slagsmål, lillkatten lyssnade direkt när de stora sa ifrån. men ja, en hel del fräsande blir det :) Känner du dig osäker kanske du kan sätta upp kompostgaller vid öppningen till vardagsrummet?

Är det en kattunge som ska introduceras till en vuxen befintlig katt brukar det gå bra utan att separera dem. En gång (av alla introduktioner under årens lopp) har jag varit med om att kattungen behövde lite egen space i början, men det var Ruben (6 månader) som blev osäker och överväldigad av att möta 3 (!) vuxna blivande kattkompisar på en gång.

Om du behöver separera dem i början är mitt råd att ha kattungen i sovrummet. Det är något som din äldre katt bara får stå ut med helt enkelt. När det flyttar in en ny katt i hemmet frångår de befintliga katterna ofta sina vanor i alla fall under de första dagarna.

#1 Min nuvarande katt är kastrerad. Kattungen på 12 veckor är det inte.

Feliway har jag faktiskt tänkt på. Måste prata med veterinären om hon säljer det när jag ska dit nästa månad och vaccinera katten.

#2 Funderat på galler faktiskt. Men hålls det uppe utan att man skruvar fast det? Får inte göra alltför mycket i min lägenhet…

#3 Okej, tack.

Prova denna lösningen, vi har satt ihop två galler med buntband så det blir som ett V. Du märker ju rätt snart om dom kommer på det, dvs håll koll till en början. Verkar allt gå bra behövs ju inte gallret längre :)

Han sitter för övrigt bakom galler efter att han ramlat ner från klösträdet och brutit benet, klanten :P Då fick han ha begränsat utrymme att röra sig på, det tog honom tre dagar att komma på att han kunde trycka sig ut.

#5 Tack för tipset, och bilden :)

Drull pelle!Hoppas han är försiktigare i fortsättningen :)

#6 - Ja, han är något extra den där ;) Vi visste först inte vad som hade hänt, jag jobbade och min man hade kommit från duschen när han plötsligt inte ville gå på benet. Efter det dröjde det lääänge innan han ens titta på klösträdet så det är det enda vi kan komma på. Det var väl tre år sen eller nåt och inga fler skador efter det :)

Jösses vad de kan råka ut för.,de små liven. Tydligen blev han vis av erfarenheten då :)

Han är väldigt mycket skogis helt enkelt. Smidig som vilken katt som helst men i nästa stund världens klump :P

Sorry för OT ;)

Galler mellan katterna??  (När man ska introducera en ny katt alltså; annat förstås om någon gjort sig illa och måste ha ett avskilt ställe att vara på tillfälligt.) Jag vet inte varifrån detta påfund om kompostgaller vid introduktionen av ny katt kommer från början, men det verkar vara något som många har nappat på!  Vi bor i ett stort hus med 5 rum som vi mycket väl skulle kunnat dela av på det där sättet, men det gjorde vi inte. Att göra sån affär av det hela verkar säkert bara uppstressande för katterna. Och väldigt jobbigt för människorna som bor där i synnerhet om utrymmet är begränsat!

När jag kom hem med Tusse från uppfödaren; han var då några veckor gammal, (hemma var då redan hans halvsyster  Molly, som var ett halvår äldre) gick jag  in i köket, ställde ner transportväskan på golvet och öppnade luckan. Tusse klev ut genom den direkt fram till kattlådan  och gick helt ogenerat in i den och kissade.  Molly satt under bordet  och trodde säkert inte sina ögon inför denna fräckhet när han gick in på hennes toalett och kissade!  Hon nöjde sig dock med att fräsa och morra. Jag var ju bredvid hela tiden så jag hade koll. Sen var det lite surt i ett par dagar, men inga som helst incidenter.Tusse är ju en godmodig typ, och Molly tog bara lite omvägar när han var i närheten. Efter två dagar så började dom slicka varandra och dom låg också  tillsammans och sov. Tusse försökte t o m tutta på Molly ibland, vilket hon lät honom göra (hon kanske trodde att det var hennes unge) tills hon tyckte det fick vara nog, då sköt hon bara bort honom med baktassarna.

#9 Han verkar jättefin, din skogis :)

#10 Tja, man hittar det mesta om man söker på nätet. Är man redan lite nervig så gör det inte det hela bättre. Hade tänkt göra som du först, men, blev lite nojig som sagt. Man borde väl inte läsa på nätet eller kolla videos på YouTube… De får ju det att verka som om man är dum i huvudet, och gör så att katterna aldrig kommer att trivas ihop. om man bara släpper ihop dem det först man gör.

#11 Att separera katterna med ett kompostgaller är aldrig en nackdel, men är man van vid kattintroduktioner känner man oftast att det inte behövs (åtminstone inte när minst en katt av två är kattunge).

Är man ovan vid kattintroduktioner (och definitivt om man dessutom är lite ängslig av sig) är kompostgaller en stor fördel för alla inblandade parter. Katterna vänjer sig genom syn, lukt och hörsel utan att de ens har möjlighet att ge sig på varandra (vilket inte minst kan lugna en osäker ägare).

Att man som ägare sänder ut lugna och avslappnade signaler (oavsett hur spända, arga, rädda eller nervösa katterna är) är oerhört viktigt och en stor del i om introduktionen går bra eller inte.

#12 Tack för det :) För se hur jag gör. Skall in till stan imorgon så ska kolla vad jag hittar för galler. Hittar jag nåt som torde funka så köper jag det, annars så får jag väl klara mig utan.

Hej MaxFlickan, jag läste samma som du när jag skulle föra ihop mina katter för ett par veckor sedan. Jag tänkte först använda galler men sedan gick jag lite på känn. När jag kom hem med buren fick "gamla" katten nosa lite kort på nya i buren. Sedan tyckte jag det verkade vettigt att den nya fick landa lite för sig själv i en del av lägenheten. Så min dotter var med honom och jag med gamla katten i resten av lägenheten ett par timmar. Sedan bytte vi plats på katterna ett par timmar. Så den nya fick utforska lägenheten och träffa oss människor och alla lukter först innan de fick träffa varandra. Mina katter var 8 månader båda två och de fräste eller morrade inte alls. "Gamla"katten tyckte det var enormt spännande och kröp fram och la bak öronen precis i början, men jag satt med på golvet och så fort jag pratade lugnande med henne och strök henne lite så rätade hon på sig och kuttrade till svar! Första dagarna lät jag dem vila från anspänningen ibland genom att skilja dem åt i varsin del av lägenheten. De blev lekkamrater på tredje dagen och har käkat ur samma skål och delat toalett från början. Inget revirhävdande här inte:)

#14 Låter som en bra ide´. Skulle funka lite bättre om jag inte bodde ensam, men… Tack :)