Opålitlig grannhund med oansvariga ägare
(Vet inte om jag lagt tråden under rätt grupp, då den handlar om våra grannhund men även om mina katter. Ligger den fel får admin gärna flytta den.)
Vi har aldrig haft problem med grannhunden innan. Han har hållit sej på sin tomt och vi har hållit oss på våran. Det enda "grannskap", eller vad man ska kalla det, vi har med dom och deras hund är att våra tomter ligger typ hörn mot hörn samt delar 2 meter häck, men that's it.
Lite bakgrundshistoria:
Den 15 maj 2013 hände det som kunde ha förhindrats. Jag och katterna var ute på baksidan. Dom går i sele med koppel för 1) vi bor nära stora vägen och 2) jag älskar dom och vägrar låta dom gå lösa med tanke på att generellt sett så skiter folk fullständigt i om dom kör på en katt. Iallafall, jag sitter ute med dom på gräsmattan eller på altanen. Gordon, den äldsta, ligger på en stol under några madrasser medan Stephen är ute i solen. Jag får slut på vatten så jag går in och hämtar åt både mej och dom. När jag kommer ut igen så ser jag hur Gordon flyger ner från sin stol med världens största svans. Nånting hade skrämt honom. Sen kommer Stephen inflygande på altanen. Några sekunder senare kommer grannhunden efter Stephen som inte hinner undan. Hunden attackerar Stephen som sätter klorna i den.
Chockad står jag och stirrar tills jag inser att "det här är inte lek" och well, mama bear mode. Jag går emellan men (this is the part where it gets worse) hunden blir bara mer triggad av det och attackerar Stephen ännu mer. Då försöker jag få tag på Stephen, som sätter klorna i mej av ren skräck. På nåt sätt får jag in honom i huset och stänger altan dörren. Problemet nu är att den (inte så fin svordom) hunden fortfarande är kvar och har mage att försöka ta sej in i huset. Jag grabbar tag i nackskinnet på hunden men den sliter sej och börjar springa runt i cirklar omkring mej. Den beter sej som att det var en rolig lek och vill fortsätta leken. Vid det laget har jag tappat fattningen och skriker åt hunden att gå hem, vilket den inte gör. Den fortsätter springa runt omkring mej i tron att vi "fortfarande leker". Då kommer grannens (ägarens) son som letar efter hunden. Han frågar om hunden har skadat mej då jag blöder från armen. "Nej, det var katten. Ta den (svordom) hunden och gå hem!", sa jag. Kan lugnt säja att om han inte gjort det hade jag gjort och sagt värre saker…
När jag kommer in hittar jag Stephen som kollapsat på golvet. Då minns jag Gordon och springer runt och letar efter honom. Nu är paniken ett faktum och den växer när jag inte hittar Gordon. Till slut hittar jag honom i ett rum jag redan letat i. Han är hel, bara skärrad av hela situationen. Då går jag tillbaka till Stephen och försöker kolla honom. Han vägrar låta mej göra det. Samtidigt som jag kollar båda katterna så ringer jag gråtande till mamma och halvt skriker att hon ska komma hem för Stephen har blivit påhoppad av en hund. Hon cyklar hem från jobbet på tio röda i tron att Stephen är döende eller död. Vi tar honom till veterinären som konstaterar att Stephen endast förlorat en klo. Han kände även på baktassen som pekade i en konstig vinkel, men kände inget brott. Lättade tog vi hem Stephen, som haltade runt med ett rakat bakben i några veckor efteråt.
Det enda positiva ur den här onödiga erfarenheten är att ägarna betalade för Stephens veterinärvård.
Och tillbaka till nutid.
Den 11 den här månaden var det soligt och lite varmare än vanligt så jag tog ut katterna i trädgården. Vi var ute ett tag, men efter en stund så börjar Stephen dra in mot altandörren igen. En hund hade skällt under tiden vi var ute alla tre, men det var inget jag tänkte närmre på eftersom flera i området har hund. Jag tyckte att det var inget att bry sej om, men när Stephen fortsatte dra mot dörren lät jag honom gå in. Jag tog med mej Gordon på en "expedition" i trädgården. Lukta, rulla etc på/i allt så han kunde bevisa att det minsann bor katter här (grannkatterna vet detta, men Gordon är typ "kung" i vår trädgård eller nåt 😉). När vi kommer till häcken som vätter ut mot gångbanan så ser jag hur grannhunden står på sin sida av staketet. "Allt lugnt", tänker jag och fortsätter gå runt i det hörnet av trädgården, men med ett öga på vad hunden gör. Efter att ha gått några meter ser jag hur hunden sticker huvudet genom häcken(!). Mina larmklockor börjar ringa och jag säjer åt hunden med bestämd röst att han ska gå tillbaka in. Det funkar inte, utan han gör igenom häcken tills han har halva kroppen på vår sida. Då höjer jag rösten lite och säger samma sak om igen medan jag plockar upp Gordon. Jag står kvar på samma ställe, men när jag ser att hunden inte tänker backa går jag in med Gordon. När jag kommer ut igen är hunden borta.
Kollar häcken för att se om det finns nåt hål och visst finns det. Ringer mamma och frågar om vi har några stenar liggande. Vi har det så jag täpper igen hålet i häcken. Mamma pratar med dom om hålet och ber dom fylla igen det från deras sida iom att vi delar 2m häck med dom. Det lovar dom, men… icke. Bara våra stenar ligger där hålet finns.
Nu till anledningen varför jag skriver här.
Dessa grannar har bara tagit ansvar när Stephen blev skadad (betalat veterinärvård+medicin). Där slutar tydligen deras ägaransvar. Dom berättade för pappa att hunden även jagar andra katter upp i träd och klättrar efter dom tills dom stackars katterna inte har nån flyktväg. Dessutom har hunden haft ihjäl igelkottar (som är fridlysta). Hela problemet verkar ligga i att dom inte tar nån som helst ledarskap över hunden utan låter honom göra som den vill. Jag SKA kunna gå ut i MIN trädgård med mina katter utan att behöva leka polis/livvakt/whatever för att mina katter ska kunna vara ute där utan att bli attackerade av deras hund.
Deras hund, deras ansvar. Right? Nej, tydligen inte. Vi har pratat med dom men dom lovar bara en massa saker utan att faktiskt göra det dom lovat. Hålet i häcken? Det är bara våra stenar som ligger där än. Ägaransvar? Vad är det? Suck.
Vad mer kan jag/vi göra för att få dom att fatta att deras hund ska stanna i deras trädgård? Att den inte är välkommen alls efter vad han gjorde mot Stephen?
Är så trött på hela situationen 😕
"Hur mycket oftare blir man inte stungen av en ros än bränd av en nässla"
Selma Lagerlöf
![[Torpedtass]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
1. Du kan anmäla dem till polisen för deras ansvarslöshet då detta går under Lag om tillsyn över hundar och katter.
2. Det finns en försvarsspray mot hundar man kan köpa som du sen kan spraya på hunden om den försöker ge sig på katterna igen. (Nej jag hatar inte hundar, själv hundägare.)
Svårt att ändra på andra människor. Tyvärr. Hade detta varit jag så hade jag satt upp ett staket så inga hundar hade kunnat komma in på min tomt o ta mina katter.
https://jazzans.wordpress.com/
#1
Mamma vägrar dock låta mej ringa polisen för "det förstör grannsämjan", "Men dom har betalat för Stephens vetvård" etc. Och det hindrar deras hund från att attackera katterna eller andra djur? Suck😕 (hon sa samma sak när en person körde om mej på kvällen och tvärbromsade framför min bil utan anledning, men det hör inte hit)
Jag ska inte behöva använda försvarssprej, inte när jag är i min egen trädgård (fast det är mycket man inte ska behöva göra som man gör ändå…). Är vad jag tycker iallafall. Ska dock kolla efter en sån dock. Risken finns dock att hunden hinner ta sej in i våran trädgård igen innan jag hinner köpa en och då… well, jag vill inte skriva vad jag eventuellt kommer göra. Kommer iallafall gå in i försvarsläge för mina katter attackerar man inte. Inte utan att det får konsekvenser iallafall.
"Hur mycket oftare blir man inte stungen av en ros än bränd av en nässla"
Selma Lagerlöf
#2
Jag ska inte behöva ta ansvar för DERAS hund. Han är deras, inte min. Måste jag bygga ett fort för att hålla hund(svordom) ute ur vår trädgård? Nej, jag ska inte behöva göra det.
Vi hade staket förut när vi hade hund, är några år sen. Det tog vi dock bort för whats the point när vi inte har några hundar?
Blir nog polisanmälan rätt snart dock. Jag orkar seriöst inte med dom och deras hund. Dom skiter fullständigt i om deras hund har ihjäl eller skadar andra djur. "Men vi kan inte göra nåt, han blir bara triggad när vi säjer åt honom att sluta". Hundkurs? Worst case scenario avlivning?
Jag älskar hundar, men just deras hund förstör otroligt mycket för rasen (jack russel) och grannskapet. En granne har en helig birma som brukar gå ute då och då. Även den har jagats upp i träd och förföljts av hunden.
Sorry för ranten, men jag är så otroligt trött på hela situationen 😕😕
"Hur mycket oftare blir man inte stungen av en ros än bränd av en nässla"
Selma Lagerlöf
#3 Grannsämjan är väl redan förstörd iom händelserna tänker jag. Vill hon inte anmäla så finns det inte mycket ni kan göra när grannen inte lyssnar på er annat än att vaka över katterna som hökar när ni är ute.
Staket som #2 nämner kan ni slå upp dock krävs det tillstånd från kommun att göra och det är olika regler beroende på vart man bor. Kompostgaller är annars en åtgärd, inte snyggt men sätter man dit det och fäster i busken ska nog inte hunden ta sig genom i alla fall.
#5
Jag sa det till henne, men nej. Eftersom dom hade betalat så var allt bra typ iallafall enligt henne. För mej är det inte det. Inte på nån punkt. Den hunden gick över gränsen när den gick in i trädgården första gången, det hade jag kunnat förlåta, men iom att den attackerade Stephen är det inte okey bara för att dom betalade för vetkostnaderna.
Kompostgaller går dock bort, för han behöver bara hoppa på det så kommer han igenom. Han tog sig igenom den andra grannens häck som var "förstärkt" med kompostgaller. Utbrytarkung deluxe. Hoppar över staket gör han med. Inget håller honom inne. Suck….
"Hur mycket oftare blir man inte stungen av en ros än bränd av en nässla"
Selma Lagerlöf
#6 Enligt lag har de gjort rätt som betala för vet.kostnaderna men förstår precis din tanke, det hindrar ju inte att samma sak kan hända igen.
Jag har tyvärr inga fler alternativ i fickan annat än de jag gett sen är det ju upp till din mamma om hon vill få stopp på problemet innan en katt blir allvarligt skadad eller inte.
Har ni någon ordförande som håller i möten? Problemet med hundar som springer fritt, utan att nämna någon specifik granne kan vara värt att ta upp där för att få det uppmärksammat. Enligt lag har hund som kattägare skyldigheter och ansvarar för vad sina respektive djur kan åstadkomma.
Utöver det är jag tom på idéer.
#7
Precis. Bara för att dom betalat så hindrar det inte deras hund från att göra samma sak igen. Eller värre.
Vi bor i villa, inte i lägenhet, så ingen ordförande. Det enda vi kan göra är väl att klaga till kommunen och polisanmäla. Mamma gjorde det när en katt hoppade på en av våra hundar vi hade för några år sen.
Förhoppningsvis flyttar jag snart och då tar jag mina katter med mej bort från dessa oansvariga hundägare…
"Hur mycket oftare blir man inte stungen av en ros än bränd av en nässla"
Selma Lagerlöf
#8 Man kan ha ordförande fast man bor i villa också. En del byar/villaområden har ett byråd (heter det så?) där beslut om tex snöskottning, vägunderhåll mm som berör alla grannar fattas då grannarna oftast delar på denna kostnaden.
Vi bor i radhus och har både ordförande och kvartersvärd.
#9
Ska kolla om det finns nåt sånt här. Har inte hört nåt om det dock.
Känner mej så maktlös då mamma hela tiden sätter sej över mina beslut (ville polisanmäla redan när vi åkte till vetten med Stephen men nej det fick jag inte göra). Mina katter, mina beslut. Eller? Nej, tydligen inte för man ska inte göra ljud ifrån sej oavsett vad som har hänt. Suck 😕
"Hur mycket oftare blir man inte stungen av en ros än bränd av en nässla"
Selma Lagerlöf
Det lär ju bli mer osämja när deras hund väl skadar en av katterna allvarligt eller i värsta fall dödar en av dem än vad det lär bli om ni polisanmäler. Det är ju till grannens intresse också att hålla koll på sin hund om de nu älskar hunden då en katt likaväl kan orsaka skador på en hund, kattklor i en hunds ögon tex.
Det är precis det jag försökt förklara för henne, men hon vill inte lyssna :/
Jag kommer, vad hon än tycker, ringa till kommunen imorgon och prata med den som är ansvarig för djurskyddet eller vad det nu heter. Mina katter betyder mer för mej än grannsämjan som är (oavsett vad mamma säjer) förstörd.
"Hur mycket oftare blir man inte stungen av en ros än bränd av en nässla"
Selma Lagerlöf
Hunden är precis lika störande som mångas utekatter är.
Tillhör inte ovanligheterna att utekatter attackerar min hund eller tar fridysta djur de heller.
Det finns inte mycket vi kan hjälpa dig med utan du får kontakta länsstyrelsen.
Lycka till
Häst, Vardag & Hund
nouw.com/WallHund
Fy vilken otäck situation du och katterna hamnat i, i ert eget hem och på er egen tomt.
Mitt råd är att gå runt och kolla med andra grannar om det är fler som råkat illa ut för den här hunden. Det kan stärka dig och du kan få stöd och kanske lättare komma fram till om du ska vidta åtgärder.
Jag skulle också råda dig att köpa rådjursnät (500 kr på Granngården, du får 20 meter) och smälla upp och skydda din tomt. Det är lätt att sätta upp och ta bort om du flyttar.
Jag håller verkligen tummarna för dig att ni ska slippa den här hunden!
Är det inte så att det är förbjudet att ha sin hund springande runt, även om han nu bara springer genom häcken?🤔 Uppenbarligen har dom ju ingen kontroll över detta och det borde vara deras kostnad att sätta upp ett staket av något slag. Jag skulle aldrig kunna släppa min hund vind för våg och är han lös så måste det vara ett inhägnat område. Han har både jakt & vakt i sig.
Han är lika farlig för andra hundar som han är farlig för sig själv. Han skulle inte ha en suck om han attackerade en större hund. Katter bryr han sig inte om, om dom inte vill ta hans mat. Därför ser jag noga till att något sådant aldrig får hända. Tycker verkligen inte att dessa hundägare tar ansvar för sin vän!
Hoppas du får hjälp och slipper kostnaden för staket när det inte är ditt fel!
*Jag tror mer på Ufo, än på Sifo*