natt till 16 januari stod min jomande (inte jamande) Spotten utanför dörren, med en halt vänster baktass:( han hoppade ändå upp på bänken (sin matplats) och ville ha lite stödmat. Snusan äter på brudkistan nedanför ingen kattmat på golvet för min onda rygg och kropp. Det var väldigt halt den veckan såg han åka kana på rumpan nedför vår backe en liten bit innan klorna fick fäste. Själv gick jag inte ut ens med broddar. Kom ner med bilen men inte upp fick gå på gräsmattan upp för det var skithalt. Nu har det gått 1 vecka han går bättre haltar mindre ner till garaget där hans toa kanske är;) Sen upp, inte lika halt längre pga snöandet men hoppas han kan läka sig i lugn och ro hemma veterinä för mig har jag inte råd med när jag dessutom har inflammation i bakre tandköttet och det kostar:( har bara bidrag, haft i 20 år sen min hjärnskada och bara katterna har fått mig att gå igen. men slutpromenerat just nu i halka, snödrivor och ena katten halt. Den andra Snusan och jag kan ta oss 75 meter till postlådan, står där en stund så hon får lite luft och nosa runt som en vovve;)