Röstalternativen kanske blev lite konstiga. 
Men jag minns inte, men jag vet en katt jag träffade som riktigt liten som mina grannar hade. Tror hon finns med på någon gammal film från när jag var typ 3 år eller nåt. 
Och djurgalning som jag var redan då så älskade jag nog alla levande ting jag mötte. 😃

Sen så länge jag kan minnas har jag alltid gillat katter. 

Andra minnen är katter som vänner och bekanta hade när jag var liten.

Nej, då jag är uppväxt med katter så fanns dom alltid. Men jag minns väl att jag hade en katt vid namnet Nisse när jag låg i spjälsängen han höll mej alltid sällskap även när jag tog en lur på dagen. Nisse var en trogen vän i många år jag lekte inte med dockor men fick en dockvagn han skulle hela tiden hoppa i vagnen så han fick följa med på promenad i dockvagnen.

Mitt första minne som jag kommer ihåg är när jag tar hem min första kattunge. Vi sitter på bussen, jag har kattungen i famnen och den kissar i min famn. Jag kommer inte ihåg hur gammal jag var men efter det hade vi alltid katt i familjen, fler sprang bort som utekatter har en benägenhet att göra (bodde i villa).

Nej, kommer inte ihåg första gången jag träffade katter - katt har alltid funnits i familjen, så det smälter ihop… Men jag har tidiga minnen av att pyssla med min mormors katts kattungar varje sommar. Har väl inte många minnen som direkt sticker ut såhär efter mer än tjugo år, men jag minns att jag hade en favorit som vi kallade för Lillkatt, som som hade lite kortare svans än syskonen. ♥

Mina föräldrar hade två perserkatter (som ställdes ut) och en huskatt (som själv valt att flytta in hos dom) när jag föddes så nej, jag minns inte första mötet med katt :)

Fick min första egna katt när jag var fem år.Han hetter Murre och var en korthårig svart huskatt.

Har vuxit upp med katter, så det minns jag inte. Men jag har 2 väldigt distinka minnen från när jag var liten. Det ena var när jag fick min första egna katt. Jag kan väl ha varit 3-4 år kanske. Mamma satte en liten kattunge i mina armar och sa att hon var min nu. Överlycklig pussade jag lillkatten på nosen, och fick en slick på näsan tillbaka. Henne namn blev Pussie.

Det andra minnet vet jag faktiskt inte om jag vågar skriva. Det var en extremt dum sak jag i min okunskap gjorde när mamma hade fullt upp med min lillasyster. 😞Skäms än i dag över det, trots att katten klarade sig oskadd.

#8, Berätta, alla har vi nog gjort dumma grejer som barn! Kan väl inte vara värre än när min lillsyrra klippte av alla morrhår på våran, eller?  😃

Det är säkert inte mitt första möte med katt men jag kommer ihåg när jag var liten, kanske 7 år eller så och vi hälsade på min farbror som hade kattungar då. Dom var på övervåningen i hans hus och jag och min syster lekte med dom. Dom var ganska skygga och gömde sig.
Något år senare hade han kattungar igen och då var dom utomhus. Jag kommer ihåg att jag sprang runt och försökte fånga dom och bar dom. Även dessa var ganska skygga. Tror jag lyckades fånga in fyra stycken som jag bar på, samtidigt. :P

Nej, eftersom jag haft katter runt omkring mig sedan spädbarnsålders så är det omöjligt för mig att komma ihåg.

Jag minns ingenting av mammas och pappas första katt som fanns när jag föddes, men däremot Smille som vi skaffade hem till mamma när jag var ca 5 år gammal minns jag eftersom han lever än :D

Första minnena med honom är däremot inte så fina eftersom han var elak mot mig när jag var liten, minns mest alla rivsår och hur han hoppade på mig ibland. Nu är han däremot en helt underbar katt.

Första katten jag minns från när jag var riktigt liten var min fasters jättestora svartvita kastrerade hankatt som kallades Pissen. Han hade på eget bevåg flyttat in hos min faster, och älskade kokt torsk.