00 - Allmänt kattprat

Skaffa katter när man har småbarn.

2014-06-07 08:03 #0 av: camilla85

Är en otroligt djurintresserad människa och mamma till 3 småbarn varav äldsta är 5år. Jag och barnen saknar verkligen djur här hemma och nu har jag blivit väldigt sugen på att skaffa två katter (så de har sällskap av varandra när jag jobbar). Vi har en hamster men den sover ju under i princip hela barnens vakna tid så inte så roligt för dom. Barnen bor här varannan vecka och de är ganska livade och springiga av sig så enda anledningen till att jag tvekar om katt är för att jag är orolig för att de inte ska trivas för att de ska tycka att det blir för mycket. Vad tror ni? Någon som har det ungefär som mig och skaffat katt? Vill ha vuxna katter i så fall inte ungar.

Min äldsta pojke saknar djur och pratar mycket om att skaffa hund eller katt. Vi hade hund när jag och pappan separerade men fick lov att omplacera henne då jag flyttade till fjärde våningen och aldrig hade fått ihop det varken praktiskt eller tidsmässigt när jag lever själv.

Kan katt vara något för oss?

Anmäl
2014-06-07 08:18 #1 av: Fridaaaa

Om det känns rätt: Kör på det.
Jag var 3 år när jag fick min första katt (såklart hade mina föräldrar huvudsansvaret).

Katt från katthem kanske kan vara något? För de vet ju hur katterna är med barn och annat också i regel. 

 Medarbetare: rexkaniner, Support.
Bloggar: Vardagsblogg Kaninblogg Djurblogg
Kicka gärna in Hjärta

Anmäl
2014-06-07 08:20 #2 av: martdat

ja det tycker jag.- allt handlar ju om hur barnen är  mot katten. så de respekterar den när den vill ha lugn och ro,. inte drar i svans och dyl. och det är ju ni vuxna som har ansvaret.

Jag har alltid haft katter . fick sen barn. mina katter har alltid haft mitt sovrum som en fredad zon. dottern fick lära sig att i mitt rum ska de vara helt och hållet ifred. Nu säger jag inte att det är det rätta. alla sätt är bra utom de dåliga,

min dotter var väldigt impulsiv så jag var tvungen att sätta regler.

Barn mår bra av att växa upp med djur är vad jag tror. så länge man lär dem respektera djuren som en egen individ. men det låter som att du är en ansvarsfull person. inte alla som tänker på katten  tyvärr :D lycka till nu att hitta fina kissar. Glad

Sajtvärd på kattpolisen i fokus.

Allt som inte kan lagas med silvertejp är sönder på riktigt.

 

Anmäl
2014-06-07 09:15 #3 av: OberonsMatte

Jag är kanske tråkig, men jag måste säga att jag ställer mig tveksam till att det är lämpligt att du skaffar katt(er) i det här läget. I en ombytlig miljö där det finns 3 livliga småbarn varannan vecka ställs det väldigt stora krav på katternas psyke, temperament och grundtrygghet, för att inte tala om din ork. 

Jag tror att det är lämpligare för er att skaffa ett mindre krävande djur, t.ex. en kanin. Kaniner kan bli riktigt personliga och roliga när man ägnar mycket tid åt dem. Då gillar de även att mysa och bli klappade. Man kan även ta med dem ut i sele och öva kaninhoppning.

Medarbetare på Förskolan.ifokus

Anmäl
2014-06-07 09:40 #4 av: Fridaaaa

#3 Kaniner kräver dock mer än vad man tror samt att är det mycket liv, skrik & spring som det lätt kan bli med tre livliga barn, är inte kanin (eller marsvin) ett bra alternativ, kan bli väldigt stressigt för dem.

 Medarbetare: rexkaniner, Support.
Bloggar: Vardagsblogg Kaninblogg Djurblogg
Kicka gärna in Hjärta

Anmäl
2014-06-07 09:59 #5 av: indra-bus

 # 3 Va varför skulle en kanin kräva mindre? Varför skulle den vara mindre rädd? Kaniner är bytes djur. O ja vet inte om de är en myt men de sägs ju att de kan bli ihjälskrämda. Varför skulle inte en katt klara av barn? 

Tycker ni skall skaffa katt. Ja tror de är bra att barn växer upp med djur o från början får lära sig att djur e djur inte leksaker o att dem är man snäll i mot. 

Anmäl
2014-06-07 10:02 #6 av: OberonsMatte

#4 Ja, kaniner är också känsliga för stress och alltför livlig miljö, men jag hävdar ändå att det är värre med katter och att konsekvenserna av djurets stress är värre när det gäller katter. Har man småbarn finns det av naturliga skäl inte så mycket tålamod/ork/tid/förståelse kvar för en katt som uppvisar oönskade beteenden p.g.a. stress/oro/understimulans.

På forum som Familjeliv har jag läst otaliga trådar om problem som uppstått när katters behov och beteenden ska anpassas till ett livligt familjeliv och oftast slutar det med att katten måste omplaceras till ett lugnare hem eller t.o.m. avlivas. 

Medarbetare på Förskolan.ifokus

Anmäl
2014-06-07 10:03 #7 av: Fridaaaa

#6 Nja jag håller inte med där. Kanin är inte bättre att skaffa då än katt. 

 Medarbetare: rexkaniner, Support.
Bloggar: Vardagsblogg Kaninblogg Djurblogg
Kicka gärna in Hjärta

Anmäl
2014-06-07 10:06 #8 av: martdat

TS låter som om hon är medveten om att det inte är problemfritt .

Kanin har jag .och han är livrädd för barn. när brorsbarnen är här så gömmer h an sig tills de gått,till skillnad fån katterna som är nyfikna.

Sajtvärd på kattpolisen i fokus.

Allt som inte kan lagas med silvertejp är sönder på riktigt.

 

Anmäl
2014-06-07 10:31 #9 av: OberonsMatte

Om kaninägarna här hävdar att kaniner inte heller är lämpliga i småbarnsfamiljer får ni nog leta vidare efter ett lämpligt husdjur.

Katter är känsliga och revirhävdande rovdjur med klor och rovdjurständer som de använder instinktivt när de t.ex. utsätts för smärta, känner sig hotade eller bara vill "leka". Står en småbarnsförälder ut med att barnet får rivsår och bett ibland när barnet råkat göra något som katten inte gillar eller när katten anfallit på "lek"?

Katter är även känsliga för nya dofter, förändringar, höga ljud och häftiga rörelser som kan uppfattas som hotfulla och skrämmande. Hela bostadsytan är deras revir som de vill ha full koll på och möjlighet att inspektera så att allt är (och luktar) som vanligt och därmed är "tryggt". I TS fall skulle miljön förändras drastiskt varje vecka både när det gäller aktivitet, dofter och ljud. För mig låter det som upplagt för revirkissande (om katterna är det minsta känsliga). 

Uppstår det problem med aggressivitet eller felkissande p.g.a. den ombytliga och livliga miljön finns det inte så mycket mer man kan göra än att ge upp katten. Barn är barn och beter sig utifrån sina instinkter, behov, personligheter och mognadsnivåer, katter gör detsamma och det är inget man kan ändra på.


Medarbetare på Förskolan.ifokus

Anmäl
2014-06-07 10:32 #10 av: [Emma--]

Välj ett djur som redan är van vid och tycker om barn åtminstone oavsett om det blir katt eller kanin.

Sen skulle jag säga att det beror mycket på hur livet i övrigt ser ut. Är ni borta mycket efter du jobbat? 
Jag frågar bara för att dom barnfamiljer jag vet, spenderar väldigt mycket tid med annat så att det knappt finns tid till djur.

Och ser man då som diskussionen här ovan om katt och kanin så kan det vara lättare att ställa i ordning så att kaninen får aktivera sig. Medans jag personligen upplever att katter kräver lite mer att man aktivt är med och aktiverar dom. Men även kaniner kräver en hel del, det sociala bland annat. Speciellt om man bara har en kanin. 

Annars, har du några andra djur du själv är intresserad av? Finns ju t.ex råttor. Jättefina, sociala djur. Och eftersom dom bor i flock så kan dom hålla varandra sällskap när ni inte har tid. Det går att ha en stor bur och inreda massor. 
Och köp från någon seriös uppfödare för att veta att dom avlar på bra temperament m.m
Råttor kan ju vara vakna även dagtid även om dom har sina stunder på dagen då dom är mer aktiva. Glad

Medarbetare på devon rex ifokus & katter ifokus

Anmäl
2014-06-07 10:32 #11 av: Fridaaaa

#9 Kaniner kan man ha i småbarnsfamiljer, aldrig sagt att det inte går, men däremot ska man vara medveten om att kaniner kan vara lättstressade samt kräver mer än vad många tror. Och tycker inte kanin är mer lämpligt än katt (har både och, och haft hela livet).

 Medarbetare: rexkaniner, Support.
Bloggar: Vardagsblogg Kaninblogg Djurblogg
Kicka gärna in Hjärta

Anmäl
2014-06-07 10:49 #12 av: indra-bus

Så man skall inte köpa katt för att man har barn? Eller skaffa barn för att man har katt?

Ja har haft katt o barn inga problem min mammas katter hade inget emot mina barn häller. Snarare tvärt om.


Anmäl
2014-06-07 10:50 #13 av: OberonsMatte

#11 När jag bodde hemma i tonåren hade min lillasyster en kanin som alltid låg i hennes knä och myste (och knarrade med tänderna) när vi tittade på TV på kvällarna. Hon tog med den ut och höll på jättemycket med den kaninen under några år, men den mesta tiden spenderade den i sin bur uppe i hennes rum, så den påverkade/påverkades inte speciellt mycket av hur tillvaron i den övriga familjen såg ut.

En katt lever i, upplever och påverkas av hela familjens vardag på ett helt annat sätt. Den påverkar även hela familjens vardag på ett helt annat sätt eftersom den finns med överallt, hela tiden och har särskilda behov som miljön och tillvaron måste försöka anpassas efter.

Medarbetare på Förskolan.ifokus

Anmäl
2014-06-07 10:54 #14 av: OberonsMatte

#12 Ärligt talat så tycker jag inte att man ska skaffa katt när man har små barn. Jag tycker att det är för stor risk för att det uppstår problem eller att tiden/orken inte räcker till.

Medarbetare på Förskolan.ifokus

Anmäl
2014-06-07 11:00 #15 av: Silvestris

Jag tror absolut att du kan skaffa katt, men just det faktum att miljön kommer variera mycket beroende på om du har barnen eller inte måste du ta hänsyn till det när du väljer katt och hur du sedan anpassar hemmet för katten. Jag skulle rekommendera att du köper katt av en uppfödare som har småbarn, då är katten van vid småbarnslivet redan från början. Sedan tror jag att du måste tänka på att kunna erbjuda katten det lugn du har när barnen inte är hos dig även när barnen är hos dig dvs. katten måste få ha en fredad zon tex. ditt sovrum. Där får katten ha det lugnt och slippa spring, hojt och lek. Det är inte säkert att katten kommer tillbringa mycket tid i sin fredade zon alls eller så kan det vara så att den häckar där hela tiden när barnen är hos dig. Allt är möjligt, men möjligheten måste finnas för katten att ta sig undan. Inte bara fly upp i ett klätterträd utan att faktiskt ha ett rum där den kan sova, äta, gå på lådan osv. om den blir störd av småbarnsröjet.

Att skaffa två katter kan vara bra, men det är inte alltid katter vill leva med andra katter. I din situation kanske det tom. är bäst att skaffa en vuxen, stabil katt som är van vid småbarn. Även fast barnen säkert tycker att det är roligare med en kattunge eller två så kan det vara en bättre idé med en vuxen katt.

Och var tydlig med barnen att katten kanske inte alls blir en sådan katt som vill leka med barnen. Barn kan lätt bygga upp förväntningar och så blir det tokigt när katten sedan hellre håller sig på sitt hörn. 

Hos mig har katterna inte börjat bli intresserad av barnen förrän de börjat närma sig 4-årsåldern och är mer kontrollerade och kan leka med katterna på katternas villkor.

Anmäl
2014-06-07 11:01 #16 av: indra-bus

Ja har man kaninen inspärrade i en bur o lite i knät lär  kaninen bli understimulerad. 

Min kanin lösgående i lägenheten o är med överallt de var min förra kanin med. Den är med ute nästan varje dag.  Så du tycker en kanin kan man bara stänga in i en liten bur i ett rum? De är mer sociala djur än katter.


Anmäl
2014-06-07 11:08 #17 av: Fridaaaa

#13 Har som sagt både kaniner och katter, och haft hela livet Skämtar
Och kaniner kräver mer än vad man tror, motion, kel, mat, kärlek mm. Har man en mindre bur dessto mer behöver den komma ut och röra på sig. Tycker personligen inte att mina kaniner kräver mindre än vad mina katter gör, kräver olika men inte mer än den andra tycker jag

 Medarbetare: rexkaniner, Support.
Bloggar: Vardagsblogg Kaninblogg Djurblogg
Kicka gärna in Hjärta

Anmäl
2014-06-07 11:16 #18 av: Silvestris

#14

Och jag tycker att småbarnsföräldrar själva ska känna efter vad de orkar och inte. Jag har då inga problem med tre katter och två småbarn och jag skulle faktiskt bli rent förbannad om någon nekade mig att köpa katt för att de tror att de vet mer om min livssituation än jag själv. Att en viss individ inte passar i en småbarnsfamilj är en sak, men att kategoriskt säga att småbarnsfamiljer inte bör ha katt är ingenting annat än arrogant.

Man ska vara realistisk, vara självkritisk, ha självinsikt och kunskap. Då kan man göra kloka val.

Anmäl
2014-06-07 11:16 #19 av: OberonsMatte

#17 Ja, jag tvivlar inte på att alla husdjur kräver engagemang och tid, alla på sitt sätt, men jag hävdar fortfarande att katter är bland de djur som är allra svårast att anpassa till en ombytlig och veckovis väldigt livlig miljö och tillvaro där det finns småbarn.


Medarbetare på Förskolan.ifokus

Anmäl
2014-06-07 11:19 #20 av: Fridaaaa

#19 Beror ju på katterna också Glad 

 Medarbetare: rexkaniner, Support.
Bloggar: Vardagsblogg Kaninblogg Djurblogg
Kicka gärna in Hjärta

Anmäl
2014-06-07 11:42 #21 av: OberonsMatte

#18 Ja, kanske är jag arrogant, eller så har jag bara läst för många omplaceringsannonser och diskuterat kattproblem med allt för många desperata kattägande småbarnsföräldrar på olika forum... 

Medarbetare på Förskolan.ifokus

Anmäl
2014-06-07 11:44 #22 av: Jassan

Oavsett om du vill ha en katt eller en kanin så är djur inga leksaker!!!

Djuret måste få vara ifred då de tex vill sova eller äta...mm..mm...

Du som förälder har ansvaret för att djuret inte far illa. Dvs att barnen inte får dra o slita i djuren. Det är viktigt att du som förälder har uppsikt på detta. 

Annars tycker jag det är bra att barn tidigt får lära sig vad djur är för något. Att djur är något man är rädd om o nåt man kan älska o bli älskad av.

Mycket bra ide att gå till ett katthem o där berätta din situation o dina önskemål. Dom kan lätt tala om för dig vilka katter som är lämpliga för just dig. Bra att ta 2 vuxna katter som är vana vid barn. 

Jag önskar dig lycka till o hoppas att du tar djuren på allvar. Djur är som sagt inga leksaker o det gäller även för vuxna.....att skaffa ett djur innebär ansvar o skyldigheter...man gör sig inte bara av med som sen när det inte passar längre. Sen förstår jag att det finns tillfällen i ens liv då det inte går...men jag hoppas du förstår vad jag menar? 

Tänk på hur länge det djur som du vill ha lever o vad de har för behov. Dom är levande varelser!

Att få leva med djur är en förmån o något alla borde få uppleva.

Lycka till!

234441ysb0m8olin.gif

Anmäl
2014-06-07 12:08 #23 av: martdat

#16 Min kanin bor heller inte i bur. han vill inte det. :D kul att höra att din med e lös., blir så ledsen när kaniner som är så aktiva bor i burar.

Sajtvärd på kattpolisen i fokus.

Allt som inte kan lagas med silvertejp är sönder på riktigt.

 

Anmäl
2014-06-07 13:48 #24 av: Allumania

Allt handlar helt enkelt om regler och gränser med vilket djur man än skaffar man kan ha häst, hund, katt, marsvin, kanin eller krokodil och små barn ihop. Barn ska läras att respektera djuren och behandla dem som familje medlemmar. Barn och djur kan gå ihop toppen eller dåligt. Allt beror på kemin, situationen och regler.
Om du vet att dina barn klarar av att varva ner och vara snäll med djuret så kör. Dessutom måste du fråga dig själv om du orkar med ett 4 "barn" ;D
Der spelar egentligen ingen roll om du skaffar vuxen eller unge. Men det kan vara lättare med en vuxen och stabil katt med tanke på att kattungar bits och klöser oftare, de är trotts allt ungar och måste få prova&smaka på allt :P Barn kan bli missnöjda med den nya vännen tanke på att klor och tänder gör ont :D

Valet är ditt.
Lycka till med den nya familje medlemmen om ni skaffar en :)

Anmäl
2014-06-07 16:20 #25 av: Silvestris

#21

Jag jobbar med problemlösning och kan inte på något sätt påstå att problem är överrepresenterade hos småbarnsfamiljer. Som uppfödare kan jag sedan säga att de som vänder sig till mig för hjälp med omplacering huvudsakligen är unga par som bryter upp. De har skaffat katt tillsammans som något slags bebissubstitut och när de sedan bryter upp kan de inte behålla katten (jag säljer fortfarande till unga par, men ställer lite fler frågor innan jag bestämmer mig).

Oavsett om man har barn eller inte ska man inför ett eventuellt införskaffande av djur tänka igenom sin situation noga. Vad har man för förväntningar? Vad har man att erbjuda djuret? 

Anmäl
2014-06-07 16:38 #26 av: indra-bus

# 23 Här i familjen är de faktiskt kaninen som e som ett plåster skall vara med överallt hoppar upp i soffan o skall gosa. Blir de för tråkigt kan man ju alltid jaga katten. Nu ligger han o tvättar mina fötter. Har både hund o katt.

Anmäl
2014-06-07 20:18 #27 av: camilla85

Oj vad många kommentarer tack för det. Förstår och tar in allt ni skriver. Jag är ju väldigt medveten om att barnen är stökiga och det är ju det som gör att jag tvekar. Dumma mot djur är det inte vi hade ju hund vilket fungerade bra. De hade lite svårt ibland att respektera hennes sovplats bara. Kanin hade vi hemma några veckor då ägarna var på semester och det fungerade också jätte bra men känner inte att jag vill ha något burdjur. Katt har jag önskat mig i många år men exet var allergisk. Hade en när jag gick i skolan men hon trivdes inte som innekatt så hon fick flytta till min mamma. Skulle vi nu skaffa katter för planen är i så fall att skaffa två så de har sällskap av varandra när jag jobbar så vill jag att de är vuxna och självklart vana med småbarn. Skulle också vilja ha en provtid så vi ser att vi trivs med varandra. Tiden tror jag inte är ett problem då jag oftast är hemma när jag inte jobbar. Klart vi går ut och leker på dagarna men då är vi borta någon timme och sen hemma igen. Hur mycket tid om dagen skulle ni säga att ni avsätter för era katter varje dag? Tänker inte så mycket på gos då utan mer aktiv lek och sånt.

Det här med djur är ju verkligen mitt största intresse och jag önskar verkligen att mina barn får dela det med mig och växa upp med djur vilket jag saknade då min pappa var väldigt allergisk mot alla pälsdjur. Å jag vet inte hur jag ska göra. Vill djurets bästa så klart också och det är väl kanske inte att leva i småbarnsfamilj. Kanske är bättre att vänta i ett par år.

Anmäl
2014-06-07 20:34 #28 av: Allumania

#27 Jag har 2st katter och en hund de aktiverar varandra för de mesta ca20-30min kan jag leka med dem men inte varje dag. Dessutom har jag precis nätat in balkongen så de "bor" nästan där ;D Jag spenderar MINST 5h om dagen med katterna beroende på skola och jobb. Dessutom har jag sambo som i sin tur kelar och busar med dem ngon stund ibland + spenderar tid med dem. :) Jag gör allt för att matcha mitt schema med mina pälsklingar :D Själv var jag 8 och min syster 5 när vi fick vår första kattunge (Alma) gick toppen dock hade jag önskat mera hjälp av mamma och pappa då jag hade nästan allt ansvar :S

Anmäl
2014-06-07 21:14 #29 av: OberonsMatte

#27 Är både barnens pappa(?) och morfar allergiska mot katter är det ökad risk för att även något av barnen får allergiska symtom med två katter i huset. 


Medarbetare på Förskolan.ifokus

Anmäl
2014-06-07 21:22 #30 av: camilla85

Två av barnen är testade och den äldsta har aldrig visat något allergiskt symtom på något djur. Deras mormor hade två katter förut och de har sovit där flera dagar i sträck och inte heller då visat något. Men en ev provtid skulle ju även visa om någon allergi skulle dyka upp för man ska aldrig säga aldrig.

Anmäl
2014-06-08 00:12 #31 av: Thaeri

#27, en fördel med katt gentemot hund när det kommer till sovplats som får vara ifred att en katt kan man ge den fristaden högt upp dit barnen inte nårLer

Och när de väl gör de är de tillräckligt gamla för att ha lärt sig att det är elakt att störa kissen där i vilket fall.

Anmäl
2017-05-02 13:05 #32 av: Carmarino

Visserligen är detta en gammal tråd, men ämnet är ju alltid aktuellt. Nu visar en studie från University of Alberta i Kanada att det är bra för barn att växa upp i ett hem med katt och/eller hund.

¡ɹnʇɐuƃıs ɯos uǝp ɐɥ ɥɔo uǝʇxǝʇ ɹäɥ uǝp ɐɹǝıdoʞ ʇʇɐ ɹöɟ ɹɐlʞ åsʞɔo uɐʇn ʇɹɐɯs ɐɹɐq ǝʇuı np ɹä ɹäɥ ʇǝp ɐsä1 np uɐʞ

Anmäl
2017-05-02 20:10 #33 av: Ominous

Bra för barn kanske, detta är dock inte en sida för barn utan för katter. Här är det mer relevant hur bra det är för katterna med barn, än hur barn har det med katt.

Anmäl
2017-05-02 22:45 #34 av: [[pimey]]

Vi hade katter innan vår son kom och vi började med avel då han var 1 1/2 år (han är nu 6 år) och det har fungerar jättebra med alla katter. Vår son är uppfostrad att man ska respektera djur som man respektera människor och nu så följer han med på utställningar och hjälper mig sköta om kattungarna. Jag tror absolut ni kan skaffa katt om barnen är medvetna om att man ska respektera djuren och vara försiktiga. Låta katten komma på deras villkor och inte barnens.

Anmäl
2017-05-03 06:28 #35 av: Carmarino

#33 Ja, Gud förbjude att man skrev något positivt om något annat än katter på den här sajten. Det är ju för hemskt att djur kan vara bra för människor. Arg

¡ɹnʇɐuƃıs ɯos uǝp ɐɥ ɥɔo uǝʇxǝʇ ɹäɥ uǝp ɐɹǝıdoʞ ʇʇɐ ɹöɟ ɹɐlʞ åsʞɔo uɐʇn ʇɹɐɯs ɐɹɐq ǝʇuı np ɹä ɹäɥ ʇǝp ɐsä1 np uɐʞ

Anmäl
2017-05-03 12:52 #36 av: jollycox

#35 Jag tror att #33 kanske menade att tråden handlade om katterna, ifall katterna skulle ha det bra med livliga barn, inte ifall det är bättre eller sämre för barnen med katter.

"Weather forecast for tonight: dark." ~ George Carlin

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.