Djurskydd

Döden Som Lösning

2013-10-07 19:24 #0 av: Lena

I vårt land är hemlösa katter laglösa. Det gäller särskilt de katter som uppfattas som skygga och inte har någon ID-märkning. Så som de flesta Länsstyrelserna valt att tolka lagen innebär den Svenska djurskyddslagstiftningen inget annat än döden för dessa katter. Myndigheterna hänvisar som försvar till forskning som de har misstolkat. I Västra Götalands län arbetar inspektörerna efter en rutin som mer bygger på hundars beteenden. En rutin som gör det näst intill omöjligt för en katt att komma levande ur ett omhändertagande.

Jordbruksverkets syn

"Djurskyddslagen är skriven för att verka förebyggande och gäller på individnivå, vilket betyder att varje djurs välfärd är viktig. Detta betyder dock inte att det i varje situation är bäst för ett djur att få leva vidare, utan det måste bedömas i varje enskilt fall, där det förstås finns flera faktorer att ta hänsyn till. Ibland är avlivning det bästa alternativet för att undvika att djur ska lida. Det är alltid ett svårt beslut, men det får inte hindra oss från att se till djurens bästa" Helena Kättström, Jordbruksverket.                                                                                                                                  

Praktisk tillämpning i verkligheten

I praktiken är det dock så gott som alltid avlivning som gäller för omhändertagna huskatter. När det handlar om hemlösa katter ska det mycket till för att en sådan katt ska bedömas som omplaceringsbar. De katter som bedöms omplaceringsbara får 14 dagar på sig att hitta nytt hem. Annars avlivas även dessa. Hur det går med omplaceringen beror på vilken syn djurhemmet har som fått avtal att stalla upp katterna. Vissa av dessa har bara ekonomiska intressen i sitt uppdrag och har inte djuret en dag längre än vad de får betalt för. De lägger inte heller särskilt mycket tid på att finna ett hem åt katterna. Att fånga in, stalla upp och avliva katter har blivit en inkomstkälla. Pengar som tas från våra skattemedel. 


Beslutsordningen

Det är Länsstyrelsen som beslutar att katter ska omhändertas. Länsstyrelsen ger sedan uppdraget vidare till Polisen för verkställandet. Polisen har i sin tur har avtal med olika externa aktörer för den uppgiften. Det kan vara skyttar, uppstallningshem (oftast djurpensionat) och deras veterinärer. Länsstyrelsen har inget inflytande över vilken veterinär som anlitas, inte heller över vilka uppstallningshem. Det räknas som fullgott att det är en allmänpraktiserande veterinär. Även om det är Länsstyrelsernas veterinärer som fattar beslutet om avlivningen har dessa aldrig sett katten ifråga. De gör bedömningen på det skriftliga underlag som den veterinär gjort som uppstallningshemmet anlitat.  Dessa underlag är inte särskilt ingående utan består av ett antal kryssfrågor med några kortfattade öppna formuleringar. En katt kan t.ex avlivas för att den bedöms ha ett "vilt sinnelag".  

Länsstyrelsen i Västra Götalands rutin

Länsstyrelsen i Västra Götalands Län har en rutin som de arbetar efter när de får in en anmälan om hemlösa katter. Se följande pdf-dokument!

Det är inga omfattande utredningar som ligger bakom bedömningen om en katt anses förvildad eller tam. Om Länsstyrelsen i Västra Götaland  får in en anmälan om hemlösa katter samordnas tillsynen med andra resor, man åker i regel aldrig ut "bara" för katten/katternas skull. När inspektörerna kommer till platsen ägnar de max en halvtimme åt att leta efter katten/katterna. Hittar de inga katter sätter då upp lappar och uppmanar eventuell ägare att höra av sig. Efter 7 dagar omhändertas sedan katterna.  

För att katterna ska bedömas som omplaceringsbara ska de visa sig tama inför främmande personer och får max 7 dagar på sig att visa detta. Flyr katten utan att komma tillbaka och kontrollera sin situation och äta det foder en främmande person har hällt upp anses katten förvildad och icke omplaceringsbar. Om katten inte visar några tecken på att bli tamare eller söka kontakt (med dessa främmande personer inom 7-8 dagar då lapparna hänger ute) ska katten inte fångas in och tvingas leva inomhus, den ska istället avlivas.  (katten fångas in men avlivas istället). 

Om Länsstyrelsen sedan bedömer att katten kan sättas på djurhem (ofta affärsdrivande djurpensionat)  kan den omplaceras om den visar framsteg enligt Länsstyrelsens kriterier*. Detta ska dock ske inom 14 dagar. Lyckas man inte omplacera katten inom dessa 14 dagar ska den istället avlivas (alltså även fast den visar sig vara omplaceringsbar). 

*Kriterier för att klassas om omplaceringsbar: 

Katten ska inom 7 dagar visa tecken på att vara så pass socialiserad mot människor (främmande människor i en främmande miljö) att den stryker sig mot en låtsas hand och inte visar stress symtom som flykt eller apati.  

Katten ska under de första 7 dagarna göra klara framsteg och det ska gå att utföra en godtagbar tillsyn av den. (Kroppsvisitation och kontroll av öron). 

Samtidigt står det skrivet i dessa rutiner att katten efter infångandet ska ges möjlighet att landa innan den tas till veterinär för undersökning. (när får katten den tiden?) 

Det vill således mycket till för att en av på Länsstyrelsens beslut omhändertagen katt ska överleva hanteringen. Även om katten efter konstens alla regler till slut bedöms omplaceringsbar blir den oftast avlivad i alla fall, då den bara ges 14 dagar att bli omplacerad på. 


Misstolkad forskning

Så här svarar Länsstyresen i Västra Götaland på frågan varför man valt att avliva ett större antal katter som fångats in i Vargön trots att det fanns väntande hem till dem: "Länsstyrelsen arbetar för djurs rätt till ett bra liv, och inte för liv till varje pris. Länsstyrelsen menar att det är djurplågeri att hålla skygga katter under långa perioder för att de ska bli tama. Det finns forskning som visar att katter som inte är socialiserade med människor lider svårt av stress om de placeras på katthem eller liknande, och att de därför inte bör placeras där alls. Även lagstiftningen är tydlig med att katter som levt utomhus och är förvildade inte bör tvingas att leva inomhus".

Forskningen som Länsstyrelsen säger att de lutar sig mot är en studie från 1999 av de amerikanska forskarna Kessler och Turner. (Socialization and Stress in Cats (Felis Silvestris Catus) Housed Singly and Groups in Animal Shelters; Kessler. M.R & Turner, D.C,; Animal Welfare, vol. 8, no 1, Feb 1999). Handläggaren som ger oss uppgiften svarar följande när vi ifrågasätter att det endast är en studie som dessutom är 14 år gamal: "En artikel är dock mycket bättre än ingen. Att en artikel är gammal, är inte heller samma sak som att resultaten inte är giltiga". 

Vi tar senare kontakt med båda forskarna utifrån hur Svenska myndigheter tolkar deras studie. Varken Kessler eller Turner har i sin forskning kommit fram till att skygga/förvildade katter nödvändigtvis bör avlivas. Det handlar istället om att anpassa miljön på katthemmen, använda jourhem och TNR samt att bemöta katterna på lämpligt sätt. Finns det bara människor som är beredda att ge katterna den tid och det bemötande de behöver finns inga skäl att avliva dem. Detsamma säger även forskaren Kathryn Dybdall som vi också varit i kontakt med. Dybdall menar att det dessutom är svårt att klassificera katter på kort tid som tama, skygga eller förvildade. Hon hänvisar till Dr. Margaret Slater som är ledande inom området hemlösa katter och som forskar på just detta område. 

Syftet med Kesslers och Turners forskning var att undersöka hur olika målgrupper katter reagerade på olika katthemsmiljöer. Detta för att kunna utforma katthemmen på bästa sätt. Forskningen hade inte som ingång att avgöra om katter skulle låtas leva eller dö. 

Den krassa verkligheten

I fallet med katterna i Vargön svarade Länsstyrelsen följande på vår fråga vad som skulle hända med katterna: "Det kommer att göras bedömningar av kattkunniga personer på hur skygg eller tam varje katt är, både direkt ute på plats och hos veterinären. De katter som hos veterinären bedöms för sjuka och/eller vilda, kommer att avlivas direkt. De katter som hos veterinären bedöms friska och inte för skygga, kommer att tas till ett katthem, där de kommer att vara ett antal dagar innan en ny bedömning görs". 

Ytterligare svar från Länsstyrelsen angående Vargöns katter: "Jag tycker att katterna i detta ärende ges en rimlig chans. Min uppfattning är att polisen anlitar personer som är duktiga och kunniga inom detta område, och som är inriktade på att göra en bra bedömning för katternas bästa. De katter som hos veterinären bedöms friska och inte direkt kan bedömas som hemlösa, kommer (även om de är mycket rädda) att tas till ett katthem, där de kommer att vara ett antal dagar innan en ny bedömning görs".


Det visade sig vid efterforskning att det var ett hundpensionat som fått uppdraget att å´ Polisens vägnar fånga in, stalla upp och bedöma dessa katter. Veterinären som anlitades av pensionatet var mer inriktad på hundar och har inte någon specialkompetens på katt. I hundpensionatets anteckningar, som vi fått ta del av, framkommer att bemötandet katterna fick var tämligen bristfälligt. Personalen hade trängt sig på katterna som satt och tryckte på en cementhylla. De hade dragit ut en katt i nackskinnet som var rädd. Även katter som hade gått att kamma och borsta hade senare avlivats. Länsstyrelsen trodde det var 10 hemlösa katter på platsen. I själva verket var det 21 som omhändertogs varav endast 2 överlevde. 3 katter har tagits omhand av privatpersoner vid sidan om och några lyckades inte hundpensionatet att fånga in.

En karusell av förlorare 

Är det inte märkligt att ett hundpensionat med sin veterinär går i land med det världens mest framstående forskare inom området hemlösa katter inte lyckas med - att inom loppet av några få dagar klassificera och bedöma katter utifrån hur skygga de är? Detta i en främmande miljö och bland helt främmande människor och hundar. Hur kan någon på allvar mena att vi ser till djurens bästa när det går till på det här sättet i verkligheten? Dem enda som det är bra för är väl uppstallningshemmen och aktörerna som tjänar pengar på karusellen runt de hemlösa katterna. Alla vi andra är förlorare eftersom kalaset betalas via vår skattsedel. Dem som förlorar allra mest är katterna som får betala med sina liv. 

//Lena - sajtvärd Hittekatter iFokus & medarbetare Katter iFokus 

"Ett liv utan katt är inget liv alls. Låt katter leva utan att bli flera - kastrera mera!"

Anmäl
2013-10-09 02:15 #1 av: carlas

Enastående artikel. I sak djupt sorglig.

Det är så här djurskyddet för katter fungerar, i praktiken. 

Önskar att flera läser, varje rad, inklusive pdf-dokumentet, länsstyrelsens i Västra Götaland officiellt rekommenderade hanteringsrutiner för katter. Här med exempel från levande livet, det dödliga ... för Vargönkatterna. Och för varje katt som hamnar under samma eller liknande myndighetsrutiner.

Önskar att flera läser. Och begrundar. Och reagerar. Det räcker inte med att skriva under namn/protestlistan enbart [Ta ställning. Till Namninsamlingen!]

Vad kan vi göra? Mera!? Det här är kriminellt okunnigt förfarande från myndigheters och deras hantlangares sida.

Hur är det möjligt att det kan få fortgå? För det gör det. Hela tiden.

Anmäl
2013-10-11 18:48 #2 av: Lena

Puttar upp för flera synpunkter i ett tungt ämne. 

//Lena - sajtvärd Hittekatter iFokus & medarbetare Katter iFokus 

"Ett liv utan katt är inget liv alls. Låt katter leva utan att bli flera - kastrera mera!"

Anmäl
2013-10-15 01:07 #3 av: carlas

Puttar upp för fler läsningar och reaktioner. Det är viktigt!

Anmäl
2013-10-15 20:52 #4 av: Pinglan00

Nu blev jag rädd, min nya katt ser exakt ut som den svartvita kattn på bilden

Anmäl
2013-10-15 23:45 #5 av: ChouChou

Hemskt asså!

Inte ska man avliva katter som inte har nått ID

då borde man ju också avliva uteliggarna på gatorna!

Katterna har också rätt att leva! :(

Anmäl
2013-10-17 23:49 #6 av: carlas

Visst blir man rädd. Men det är så här "djurskyddet" för katter ser ut, år 2013.

Det har sett ut på detta hemska vis under lång lång tid. Så lång tid att de flesta har vant sig, eller inte vet om, eller inte bryr sig om att veta.

Det är dags att ändra på det. För att detta ska kunna ske måste vi alla ta in informationen - och reagera! Ett första nödvändigt steg är att skriva på namnlistan [Ta ställning. Till Namninsamlingen!] 

Och så fortsätta att engagera sig! (Rekommenderar bl a denna tråd på hittekatter.ifokus för ytterligare o fördjupad info: http://hittekatter.ifokus.se/articles/512a2389ce12c40d3100040f-vargons-katter )

Anmäl
2013-10-18 18:30 #7 av: Lena

Verkligheten är så hemsk att de flesta nog inte ens vill veta om den. Jag har till och med blivit anklagad för att ljuga. Men tyvärr är det inget vi hittat på utan vad som händer katter varje dag i vårt land. Det har vi dokumenterade bevis för. Skattebetalarna och katterna förlorar de enda vinnarna är de som får betalt för att medverka i den här cirkusen. (En mycket luckurativ marknad för den som inget samvete har). 

//Lena - sajtvärd Hittekatter iFokus & medarbetare Katter iFokus 

"Ett liv utan katt är inget liv alls. Låt katter leva utan att bli flera - kastrera mera!"

Anmäl
2013-10-21 15:22 #8 av: Peppe

Döda katter lider inte.

Tycker det är rätt att avliva katter som man inte hittar bra hem till. Finns för många katter redan.

Skäll på alla som tar en massa kullar och inte kastrerar sina katter istället. Det är deras fel att det blir såhär.

Återigen, en död katt lider inte.

Medarbetare på ~`Dressyr´~ och ~`Harry Potter´~

Anmäl
2014-01-19 19:17 #9 av: [MrDiabolic]

Jag jobbar som volontär på ett katthem. Detta drivs som en ideell organisation. Vi avlivar ytterst sällan katter, och detta sker endast om de är uppenbart sjuka. Vi har också ett gott samarbete med polisen och kronofogden, som lämnar in t.ex. upphittade katter eller katter från vräkningar eller dödsbon. Tyvärr är det ju så, att en fullvuxen katt kan vara svår att omplacera, då de flesta vill ha sina katter från att de är små. Men vi avlivar inte katter för att det tar tid att hitta ett hem åt dem. Det har hänt att vi haft katter i ett år. Vi jobbar inte med vinstintresse, vi jobbar för att vi älskar katter. Vi kastrerar, ID-märker och vaccinerar alla katter innan de omplaceras, och eventuella sjukdomar eller skador åtgärdas också.

Anmäl
2014-08-03 14:26 #10 av: Flumbarn

Detta är galet, det är ju inte direkt så att vi avlivar människor om dom inte har något hem, eller? 

Det är synd, det borde finnas någon som för katternas talan på länstyrelsens möten etc. Katter har faktiskt sins rättigheter. 

Det borde finnas mer i budjeten för att hjälpa katterna, och att fler kattmänniskor kan tänka sig att hjälpa dem istället för att kanske köpa en katt från en uppfödare (raskatt). Självklart förstår jag er som har en raskatt, inget illa menat. Och alla kattägare borde kastrera sina katter om de vet att det finns andra katter i området. 

Anmäl
2014-08-03 15:00 #11 av: [varg74]

tycker inte man skall döda nåt levande om det ej skadat. Sverige i nötskallVilar huvudet i handen

Anmäl
2014-08-03 15:01 #12 av: [varg74]

tycker inte man skall döda nåt levande om det ej skadat. Sverige i nötskallVilar huvudet i handen

Anmäl
2014-08-03 15:01 #13 av: [varg74]

5 ute ligare skall man avliva de och tigare med

Anmäl
2016-02-22 22:46 #14 av: PeachyAlice

Usch vad hemskt att läsa. Undrar om de förväntar sig att typ kidnappade mäniskor också ska visa sig vänliga mot en främmande människa inom en vecka? Det betecknas nämligen isåfall som ett sjukdomssymptom, Stockholm Syndrome. Hur kan man förvänta sig att ett djur som bott ute i det vilda under en längre tid, ibland även fötts i det vilda, ska kela med främlingar inom en vecka? Är det ett skämt eller?? 

Snacka om att djurskyddet behöver uppas lite i Sverige, vi är bra på mycket men på djurskydd ligger vi mil efter. Sverige är ett såpass bra ställt land att det här är en stor skampunkt. 

(Ser nu att den här artikeln är urgammal men skriver ändå för fy sjutton.)

Anmäl
2016-02-23 07:41 #15 av: Uppkatten

#14 Artikeln är inte "urgammal" - den är drygt två år och dessvärre tror jag inte att det har hänt just något alls sedan artikeln skrevs. Katter avlivas fortfarande av våra myndigheter därför att de uppfattas vara skygga, utan att katterna får tillräcklig tid på sig "att landa".

Myndigheterna verkar ha absolut noll koll när det gäller gruppen skygga/stressade katter...

Och inte har jag hört att länsstyrelsen i Västra Götaland skulle ha blivit ett dugg bättre heller när det gäller katter.... trots att de fått en hel del kritik bl a i Vargö-fallet...

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.