Katter - Artiklar RSS

Jag blev lurad av oseri�s uppf�dare

Sun, 14 Mar 2010 13:16:16 GMT

Vi talar v�ldigt s�llan om hur det gick till n�r vi fick v�ra tv� �ldsta katter, och jag tror att det till st�rsta del beror p� att jag sk�ms. Om det bara hade varit ett misstag hade jag nog l�ttare kunnat sl�ppa det men jag gjorde om samma misstag en g�ng till.

Det hela b�rjade med att jag ville ha en l�ngh�rig katt. Under min uppv�xt hade jag periodvis katt men alltid korth�riga, of�rs�krade och ovaccinerade. Jag visste inte b�ttre d�, men var �ldre nu och ville g�ra allting r�tt n�r jag och sambon skulle skaffa katter. Att l�gga flera tusen p� en l�ngh�rig raskatt var inte ett alternativ f�r mig utan, av ren sn�lhet, valde vi att ta det n�st b�sta alternativet; en blandras. En l�ngh�rig katt med en mix av fina raser och till ett vettigt pris, det kunde ju inte bli b�ttre!

Ayla hittade jag p� blocket. Hon var fullkomligt oemotst�ndlig och jag sa till sambon att henne ska vi ha. En vecka senare �kte vi f�r att h�mta v�r guldklimp och hon var s� liten, s� liten. I efterhand kan jag sv�ra p� att hon var yngre �n 12 veckor, f�rmodligen bara 8, men vi var s� k�ra i henne och litade p� vad s�ljaren sa. Det var m�nga saker som vi skulle ha reagerat p�; att vi skulle ha f�tt se mamman och syskonen men att de precis hade g�tt ut, att Aylas pappa var utst�llningskatt och att hon varken var vaccinerad eller veterin�rbesiktigad. Men inget av det t�nkte vi p� just d�, vi var bara s� himla glada att f� hem v�r lilla t�s. Och att s�ljaren dessutom varit s� sn�ll att hon s�nkte priset till 1500kr, jag trodde jag var lyckligast i v�rlden...

��

�� Nova och Ayla. Foto: Kristina

Vi hade redan fr�n b�rjan best�mt att ha tv�katter s� n�r Ayla kom hem s�d�r oplanerat blev det br�tt att hitta en kompis till henne. Bara en dag senare hittade jag en ny annons p� blocket om l�ngh�riga kattungar, 50% Maine coon blandning. Det var inget kort med men jag mailade direkt och bara dagar senare var vi och skulle titta p� dem. N�r vi kommer in ligger b�da kattungarna och trycker under en s�ng. S�ljaren ber�ttar att en barnfamilj just varit d�r och att barnen skr�mde katterna genom att dra dem i svansen. Men inte ens det hindrade oss, hon var ju s� fin och Ayla beh�vde en kompis. S� vi stoppade in den vettskr�mda katten i transportburen, betalade och �kte hem med henne. Skillnaden fr�n f�rsta k�pet var att vi fick tr�ffa Novas mamma och hon var en stor, l�ngh�rig katt som enligt s�ljaren �lskar vatten "precis som alla Maine Coon g�r". Vi betalade inte fullt lika mycket f�r Nova men �ndock 1000kr f�r en katt, som precis som Ayla var ovaccinerad och obesiktigad.

�

��

�� Nova. Foto: Kristina

N�gra dagar senare tog vi med katterna till veterin�ren f�r besiktning, vaccination och chippning. Veterin�ren sa att de b�da var friska men dagen efter hade Ayla �rat fullt med �ronskabb, och d�r b�rjade en dyr och ih�rdig kamp att bli av med de sm� krypen. �
Det var i samband med skabben som jag f�rs�kte f� tag p� henne som s�lt oss Ayla, dels f�r att kolla om hon visste n�got om skabben men ocks� f�r att kolla vad Aylas pappa var f�r ras. Jag hade t�nkt skriva upp raserna n�r vi var d�r f�r att h�mta henne men gl�mde helt bort och ville nu veta. Det var ocks� nu som jag snubblade in p� kattforum.se och i takt med att s�ljaren undvek mina samtal l�rde jag mig mer och mer p� forumet. Huskatt var ett helt nytt begrepp f�r mig, likas� semil�ngh�rig som v�ra �lsklingar senare visade sig bli.��

Efter tre veckors jagande av s�ljaren fick jag �ntligen tag p� henne men hon f�rnekade att hon n�gonsin sagt att Ayla skulle ha en renrasig pappa, och att hon �verhuvudtaget var en blandras. Med sorg i hj�rtat accepterade jag till slut att jag hade blivit lurad. �

��

�� Ayla och Nova. Foto: Kristina

Jag ville s� g�rna att mina katter skulle vara speciella, att de skulle ha ras i sig som jag kunde ber�tta f�r andra om. Jag trodde att det skulle g�ra n�gon skillnad att de hade en viss procent av den och den rasen, att jag skulle kunna h�nvisa och s�ga att just det beteende har hon f�r att hon �r den rasen. Enkelt uttryckt ville jag nog att de skulle vara b�ttre �n andra och nu visade det sig att de var inte finare �n vilken vanlig katt som helst...

Jag kan idag sk�mmas �ver min okunnighet, att jag inte l�ste p�innan jag k�pte dem. Jag skulle aldrig ha k�pt vilken r�d bil som helst bara f�r att jag ville ha just en r�d, men det var precis vad jag gjorde med mina katter - tv� g�nger dessutom!�

Jag har f�rs�kt gottg�ra mina misstag dels genom att utbilda mig mer men ocks� genom att katt nr 3 kom fr�n ett katthem. Jag har l�st p� om huskatter och avel, och trots att jag s� g�rna ville ha kattungar av b�da mina katter valde jag att kastrera dem. Jag vill inte ta det ansvaret att dels bidra till �nnu mera huskatter i landet men �ven att uts�tta n�gon f�r risken att k�pa en sjuk katt. Jag vet inte var mina katter kommer ifr�n, jag har ingen aning om vilka genetiska defekter det kan finnas och skulle aldrig riskera att n�gon annan f�r uppleva det jag gjorde.�Genom att kastrera alla mina katter och forts�ttningsvis bara ta in katter fr�n katthem, s� gottg�r jag inte bara v�ra misstag utan bidrar ocks� till att minska huskattsaveln och �ka kattens status.

��

�� Ayla, Nova och Luna fr�n Katthemmet. Foto: Kristina

�I �r blir Ayla och Nova tre �r, v�ra fina �lskade huskatter. Jag kom ganska snabbt �ver min besvikelse att de inte var blandraser, och ins�g att v�ra fina katter �r speciella oavsett h�rkomst. Om jag hade vetat d�, allt jag vet idag, hade vi f�rmodligen aldrig k�pt dem. Men jag �ngrar det inte f�r en sekund och skulle aldrig byta bort dem, v�rt liv skulle vara mycket fattigare utan dem. Och idag �r jag den f�rste att r�tta andra n�r de talar om att v�ra katter m�ste ha en viss procent av n�gon ras, v�ra katter �r huskatter - inget mer men verkligen inget mindre.�

Kristina

www.kattstatus.se

��

F�rberedelser innan ni f�r hem er katt

Sat, 13 Mar 2010 15:20:05 GMT

Som blivande katt�gare finns det en del ni b�r t�nka p� f�r att g�ra den f�rsta tiden med eran nya familjemedlem s� rolig och enkel som m�jlig. Att skaffa en katt fr�n en bra och seri�s uppf�dare eller katthem �r en bra b�rjan.

N�r ni best�mt er

N�r ni v�l best�mt er och v�ntar p� att f� hem eran katt finns det en del ni kan g�ra f�r att f�rbereda er och hemmet f�r kattens ankomst. Av uppf�daren/katthemmet kan ni f� information om vad katten �r van vid, detta �r bra att utg� ifr�n. B�rja med att f�rs�kra er katt redan innan ni f�r hem den d� det tar ett par veckor innan f�rs�kringen b�rjar g�lla. En transportbur stor nog f�r en vuxen katt att v�nda sig i och ligga bekv�mt �r ocks� bra att ordna. L�mna g�rna en filt eller liknande hos uppf�daren n�gra dagar innan ni h�mtar hem er nya familjemedlem, den �r bra b�dda transportburen med n�r ni �ker hem. V�l hemma sen blir filten en bra liggplats, speciellt de f�rsta dagarna d� den luktar tryggt och v�lbekant.

Kl�s, aktivering och sovplatser

Att katter har behov av att aktivera sig �r viktigt att ta h�nsyn till. Speciellt viktigt blir det att g�ra hemmet kattv�nligt och roligt n�r man har innekatt. Ett kl�str�d fr�n golv till tak ger katten m�jlighet att kl�ttra och h�lla klorna i trim genom att kloa och �r en utm�rkt lekplats f�r en busig katt. Kattb�ddar �r ingen n�dv�ndighet men de flesta katter uppskattar att ha mysiga liggplatser. Det kan lika g�rna vara en mysig filt, en f�rskinnsf�ll eller ert t�cke som en ink�pt katts�ng s� l�gg pengar p� det om ni vill, det �r inget m�ste. Leksaker av olika slag �r ocks� bra, det ger katten m�jlighet att leka och �r oftast v�ldigt uppskattat. Har man "bara" en katt blir det �nnu viktigare med leksaker och bus f�r att ge katten utlopp f�r energi d� den inte har en annan katt att leka med.
Tips: en hemmagjord, virkad mus med lite kattmynta i kan g�ra vilken katt som helst glad!

��

�� Foto: Mia H�glund

Kattl�dor

Katter brukar vara v�ldigt noga med renlighet och kattl�dan och dess inneh�ll �r d�rf�r en viktig del av f�rberedelserna. Grundregeln �r en l�da per katt och sen en extra l�da, s� minst tv� kattl�dor b�r inf�rskaffas om det �r en katt ni v�ntar p�. Minst en av dessa l�dor b�r vara �ppen, allts� utan huv, d� m�nga katter tycker illa om att g� in i en st�ngd, tr�ng l�da. Ang�ende material i kattl�dorna b�r man ha samma material som katten �r van vid sen innan i minst en av dessa l�dor. D� sm�kornig sand �r det som m�nga katter f�redrar �r det bra att ha det i den andra l�dan �ven om detta inte �r n�got katten haft innan. Ni m�rker nog r�tt snabbt vad katten f�redrar. Anv�nder ni sand i l�dorna �r det bra om de �r djupa d� ett tjock lager sand h�ller sig fr�schare l�ngre och �r mer inbjudande att gr�va i. �r det en kattunge som ska flytta in �r det bra att t�nka p� att ha l�dor utplacerade s� det alltid finns en l�da n�ra till hands, f�r precis som sm� barn �r kattungar impulsiva och kan l�tt komma p� att de beh�ver g� p� l�da i sista minuten. Tips: kattl�dan beh�ver inte inhandlas i djuraff�r utan en lagom stor, stabil och djup l�da i sl�t plast fr�n t.ex ikea eller st�rre mataff�r fungerar minst lika bra.

��

�� Plastl�dor fr�n Ica Maxi, 33 liter stora.15 kg sand i varje.�Foto Gisele.

Sk�lar och kattmat

Sk�lar i metall eller keramik �r att f�redra framf�r de i plast som l�tt f�r repor d�r bakterier kan fastna. Varje katt b�r ha en egen matsk�l s� det inte uppst�r br�k runt maten. Att ha dubbel upps�ttning matsk�lar g�r det enkelt att reng�ra en sk�l n�r det beh�vs. Flera upps�ttningar sk�lar �r extra viktigt om katten f�r bl�tmat eftersom matsk�len d� b�r reng�ras dagligen. Det �r ocks� viktigt att inte ge torrfoder och bl�tmat i samma sk�l, torrfodret blir d� snabbt d�ligt. Vattensk�l eller -font�n med rent vatten b�r alltid finnas tillg�ngligt. Placera g�rna vattnet minst n�gra meter ifr�n maten, g�rna i flera rum, det f�r katten att dricka oftare. Detta �r speciellt viktigt om man ger torrfoder (som i sig inneh�ller v�ldigt lite vatten j�mf�rt med bl�tmat) d� katten annars lider risk f�r att bli uttorkad. Oavsett vad f�r mat du t�nkt ge katten �r det viktigt att du b�rjar ge den mat katten �r van vid. Efter ett par m�nader, n�r katten gjort sig hemmastadd, kan ni sakta introducera nytt foder om ni vill byta. Tips: mer information om foder hittar du i artikelbanken h�r p� kattstatus.se!

F�rsta dagarna

N�r ni f�tt hem er katt s� kan den tycka det �r lite l�skigt till en b�rjan, det �r helt normalt. St�ll ner transportburen i ett lugnt rum, �ppna luckan och s�tt er en bit ifr�n s� katten kan g� ut n�r den sj�lv vill. L�t katten utforska ett rum i taget och inbjud g�rna till gos och bus men l�t katten sj�lv styra. �r ni m�nga i familjen kan det vara bra om inte alla h�lsar direkt, v�nta tills den k�nner sig trygg och tar kontakt sj�lv. Katter �r oftast v�ldigt sociala, speciellt som sm�, s� en rolig leksak eller n�got gott godis brukar bryta isen.

��

�� Foto: Mia H�glund.

F�rsta-hj�lpen l�da

�ven om vi alla hoppas att v�ra katter ska h�lla sig friska �r det bra att ha en f�rsta-hj�lpen l�da n�ra till hands om n�got h�nder. Den b�r inneh�lla djurtermometer, blodstopp, s�rreng�ring, klosax och nummer till veterin�r med jour�ppet n�tter och helger. P� m�nga apotek finns en djuravdelning d�r man kan hitta det mesta man beh�ver, d�ribland ett h�fte om katter och deras h�lsa.

Hantering

Att kunna hantera sin katt �r viktigt. Det �r l�ttast att v�nja en ung katt vid detta, det �r d�rf�r bra att b�rja tidigt. Men l�t katten f� tid att l�ra k�nna er och bli trygg innan ni tr�nar p� detta. I vardagen f�renklar det mycket om er katt �r van vid kloklippning d� en katts klor beh�ver klippas ungef�r varannan vecka . Om ni har en l�ngh�rig katt kan man beh�va borsta den flera g�nger i veckan. Och om katten blir sjuk och beh�ver medicin eller liknande f�renklar det mycket om man tr�nar p� att t.ex titta i �ron och k�nna lite �verallt. B�sta tillf�llet att tr�na �r n�r katten �r tr�tt och avslappnad. S�tt dig n�ra katten, mys lite och klappa katten �ver hela kroppen. Samtidigt som du klappar passar du p� att ta p� tassarna, kika i �ronen, peta lite p� t�nderna.

��

�� Foto: Mia H�glund

Och det viktigaste av allt: grattis till er nya familjemedlem och lycka till!

�

Rebecca Grundstr�m

www.kattstatus.se

V�lja uppf�dare

Sat, 13 Mar 2010 14:57:43 GMT

Katter �r underbara husdjur och en k�lla till stor gl�dje. De kan leva i upp till 15-20 �r och att vara katt�gare �r ett l�ngt �tagande. Det �r viktigt att t�nka igenom sitt beslut innan man k�per katten och att man skaffar sig den kunskap som beh�vs f�r att kunna bli en ansvarsfull katt�gare.

��

�� Katt p� katthem som l�ngtar efter ett hem. Foto Mia H�glund.

Vad kostar en katt?

Som situationen ser ut f�r huskatten idag s� kan man f� en katt gratis, f�r bara n�gra kronor eller ett par hundralappar. Ett gosedjur �r dyrare �n en katt. Men en gratis eller billig katt kan bli dyr f�r den nya �garen. En s�dan katt �r s�llan uppf�dd p� ett seri�st s�tt och har s�llan f�tt den v�rd och omsorg den beh�ver fr�n starten.

Katthemmen brukar ta fr�n ca 700 kr f�r en katt. En raskatt kan kosta allt fr�n ca 3000 kr till 15 000 kr. Kostnaderna f�r raskatten speglar de utgifter uppf�daren har haft i t ex importkostnader av avelsdjur, veterin�rv�rd, tester p� avelsdjuren, mat och kattsand. Det �r inte ofta raskattuppf�dare g�r med vinst p� sina kullar. Det �r kostsamt att f�da upp en kull kattungar p� ett seri�st och korrekt s�tt.

Vilken uppf�dare ska man v�lja?

Alla som tar en kull p� sin katt �r uppf�dare, �ven om de flesta inte �r medvetna om det. De personerna �r oftast inte heller medvetna om att konsumentk�plagen g�ller vid kattk�p, samma lag som g�ller vid k�p av en vara. M�nga katter lever under d�liga f�rh�llanden i stall och p� g�rdar d�r honor och hanar g�r fertila och f�r f�r�ka sig fritt. Ofta �r den enda kontrollen uppf�daren har att avliva kattungar regelbundet f�r att h�lla best�ndet nere, eller ocks� att sk�nka bort kattungar till h�ger och v�nster. Inga kostnader eller omsorg l�ggs p� mammakatt eller ungar. Det finns ocks� gruppen uppf�dare som tycker att deras honkatt �r s� fin att hon bara m�ste ha kattungar, och sl�pper ut henne f�r att para sig fritt. Den h�r kategorin av uppf�dare testar oftast inte mammakatt eller pappakatt innan parningen. Eftersom de inte har n�gon seri�s plan med sin uppf�dning annat �n att producera s�ta kattungar kan de ocks� brista i omsorg och v�rd av mammakatt och ungar. M�nga anv�nder s�ljargument som att mammakatt eller pappakatt har raskatt i sig f�r att motivera ett h�gre pris p� ungarna, ofta utan att ha kostat p� sig en krona i omsorg om ungarna.��

�

�� 

�� K�rlek och omsorg fr�n f�rsta b�rjan. Foto Mia H�glund.

Fr�ga dig sj�lv vilken sorts kattuppf�dning du vill st�dja och v�lj d�refter en uppf�dare som delar dina v�rderingar. Kattstatus rekommenderar att du k�per din huskatt fr�n ett katthem eller privat upphittare av hittekatter om du vill ha en huskatt. Det �r �nskv�rt att kattungen �r minst 12 veckor gammal, avmaskad, dubbelvaccinerad, id-m�rkt och veterin�rbesiktigad innan den kommer hem till dig. Om inte katthemmet veterin�rbesiktigar, s� kan du be dem g�ra det eller sj�lv ordna det hos din egen veterin�r. Ett veterin�rbesiktningsintyg b�r inte vara �ldre �n 7 dagar n�r katten kommer till dig.

Katt fr�n katthem

Det �r ocks� en f�rdel att k�pa en halvvuxen eller vuxen katt fr�n ett katthem eller privat upphittare av hittekatter. De som arbetar med heml�sa katter l�r k�nna dem v�l och kan hj�lpa dig att hitta en katt med de egenskaper som passar just dig och din familj. Dessutom finns tryggheten i att kunna v�nda sig till personalen med fr�gor och funderingar om det skulle vara n�got. M�nga kan vittna om att just en heml�s katt brukar bli v�ldigt tillgivna och k�rleksfulla familjekatter, de �r s� tacksamma �ver att f� ett hem och k�rlek.

��

���En go kisse p� katthemmet. Foto Mia H�glund.

Katt fr�n raskattuppf�dare

Vill du ha en raskatt v�nder du dig till de uppf�dare som finns. Det finns olika kattklubbar/rasringar d�r du kan hitta just den uppf�dare som passar dig, och de brukar ocks� v�lkomna bes�k i hemmet om du vill l�ra k�nna en ras. L�s g�rna p� om den ras du �r intresserad av och ta reda p� vilka h�lsotester som utf�rs inom den rasen. I kontakten med den uppf�dare du valt kan det vara en god id� att ange om du vill k�pa en katt till s�llskap eller avel. K�per du en raskatt s� f�r du en kattunge som �r minst 12 veckor gammal, avmaskad, dubbelvaccinerad, id-m�rkt och veterin�rbesiktigad. Raskattuppf�dare �r m�na om mammakatt och pappakatt och att avkommorna ska vara friska och sunda exemplar av sin ras. De flesta �r noga med den sociala tr�ningen av kattungarna, de s�ljs ofta vana vid barn, hundar, bil�kning, bad, kloklippning mm, allt f�r att de ska bli bra familjemedlemmar. Raskattuppf�daren finns ocks� till hands med r�d och st�d till sina kattungek�pare, vilket �r en trygghet. Det g�r ocks� att hitta halvvuxna eller vuxna omplaceringskatter bland raskatterna, och f�rdelen med dessa �r detsamma som de vuxna katthemskatterna, att man d� k�nner kattens personlighet och behov v�l.

��

�� �r du en bra husse tro? Foto Mia H�glund.

Vilken veterin�rv�rd beh�ver katten n�r den kommer till sitt nya hem?

Om du valt en kattunge som �r avmaskad, dubbelvaccinerad, id-m�rkt och veterin�rbesiktigad s� �r de kostnader du beh�ver planera f�r dessa:�

-F�rs�kring f�r katten som b�r g�ras dag 1 n�r du k�pt katten, kostar fr�n ca 50 kr per m�nad och upp�t beroende p� vilken sorts f�rs�kring du v�ljer.
-Kastrering av hona eller hane ca 400-1000 kr beroende p� k�n och veterin�rklinik.

V�lj g�rna veterin�rklinik i samband med att du k�per din katt, det �r en trygghet att veta var man ska v�nda sig n�r man har fr�gor. Det kan vara sk�nt att kunna ringa och fr�ga sin veterin�r och djursjuksk�tare om r�d, och med tiden byggs f�rhoppningsvis en relation upp till dig och din katt, som kan vara v�rdefull en dag om din katt blir sjuk eller r�kar ut f�r en olycka.

Gisele�

www.kattstatus.se��

L�s g�rna dessa�artiklar som handlar om hur du ska kunna k�nna igen�de�oseri�sa uppf�darna:

Varning f�r bedragare bakom kattannonser

Back yard breeding��

��

Varning f�r bedragare bakom kattannonser

Sat, 13 Mar 2010 14:43:04 GMT

Jag �r uppf�dare av rasen Maine coon. De sista �ren har jag f�tt en del samtal och �ven h�rt om en hel del uppf�dare som f�tt samtal ifr�n f�rtvivlade lurade k�pare! Jag vill d�rf�r h�r bara klarg�ra EN sak, en Maine coon �r en raskatt registrerad inom n�got kattf�rbund, och har stamtavla! Det samma g�ller f�r �vriga raser s�som Ragdoll, Birma, Sphynx, Ocicat, Bengal mfl.

Det �r n�gra saker som man som k�pare ska vara medveten om!�

En katt utan stamtavla �r en huskatt, ingenting annat. Det spelar ingen roll hur mycket raskatt f�r�ldrarna �r eller h�vdas vara. En katt utan stamtavla �r och f�rblir en huskatt. Och utan stamtavla - vad bevisar att f�r�ldrarna verkligen �r de som de p�st�s vara?�
En del kattungar anges best� av 25 % Maine coon, 25% Ragdoll, 75% Birma osv. Detta �r en varningssignal att uppf�daren inte �r seri�s. Kattungarna �r helt enkelt huskatter s� l�nge inte mammakatt och pappakatt har stamtavla - och �r av samma ras. Procentblandningar anges ofta f�r att g�ra huskattungar mer lockande f�r k�pare, och anv�nds som sk�l f�r att ta ut ett h�gre pris. H�r har vi dessutom en enorm risk d� Maine Coon har en stor del HCM, hos Ragdoll finns ocks� HCM samt PKD och hos Birma har vi ytterligare en annan typ av hj�rtsjukdom som heter RCM.
Tv� l�ngh�riga katter kan INTE f� en korth�rig unge, var uppm�rksam p� detta! Om en enda unge i kullen �r korth�rig, ja d� kan det m�jligen ha skett en mutation. Men att flera kattungar normalt blir korth�riga efter tv� l�ngh�riga f�r�ldrar �r en genetisk om�jlighet och ett s�tt att lura k�pare betala mer f�r p�st�dda raser i en kattunge vilka egentligen inte existerar.�
Det finns ingen ras som heter Norsk skogskatt, men ofta kallas s� gott som alla l�ngh�riga huskatter f�r skogskatt. Den �kta varianten heter Norsk Skogkatt - och �r alltid registrerad i kattf�rbund och har stamtavla.�
Huskatten finns naturligt i alla h�rl�ngder, att en huskatt �r l�ngh�rig inneb�r inte att den har raskatt i sig. Huskatten finns ocks� i alla m�jliga former av m�nster och f�rger och �ven i olika m�ngder vitt, detta inneb�r inte heller det att huskatten har n�gon form av raskatt i sig.�
En huskatt f�r inte livf�rs�kras f�r mer �n 1500:-, betala d�rf�r inte mer f�r din huskatt. Den ska f�r det priset ocks� vara avmaskad, vaccinerad x2, id-m�rkt och veterin�rbesiktigad. Observera att f�r en huskatt som �R vaccinerad x2, id-m�rkt och veterin�rbesiktigad och �ven kastrerad kan ett pris p� upp till 3000:- vara helt i sin ordning. Men d� pga utl�ggen uppf�daren gjort och inte f�r att katten p�st�s ha n�gon ras i sig. V�r huskatt �r v�rd pengar som den unika individ den �r!
Observera att en uppf�dare, som har mer �n en ras hemma och r�kar ut f�r en tjuvparning mellan dessa raser, kananm�la detta till sitt f�rbund och f� ett huskattbevis f�r kattungarna.�

Vilka knep anv�nder bedragarna d� f�r att lura dig att k�pa oregistrerad katt?

�

En del h�vdar att katten s�ljs oregistrerad f�r att �garen inte �r med i n�gon kattklubb. Men! Det kostar endast ca 350:-/�r att vara med i en kattklubb. Alla som f�der upp m�ste vara med i kattklubb, inte bara f�r att kunna registrera sina kattungar, utan ocks� f�r att kattklubbens uppgift �r att se till att den enskilda uppf�daren f�ljer de regler och f�rordningar som finns. En uppf�dare som inte �r med i en kattklubb kan mycket v�l vara utesluten pga att denne inte sk�tt sig. �r det n�gon du vill anf�rtro 2-4000kr? �r det n�gon vars bedr�gliga uppf�dning du vill vara med och st�dja?�
En annan vanlig urs�kt �r att katterna s�ljs utan stamtavla f�r att fler ska ha r�d med en raskatt. Som jag sa ovan �r en katt utan stamtavla en huskatt och ingeting annat. Det andra �r att en registrering (allts� stamtavla) kostar 200:- att f� ut. Bet�nk detta: 200 kr, det �r inte n�gra pengar att tala om och definitivt inte n�got som s�nker priset med ett par tusen? S� vad �r det d� som g�r att de kan s�nka priset med ett par tusen?�
Ibland s�ger de sig s�lja oregistrerade kattungar d�rf�r att en eller b�da f�r�ldrarna �r oregisterad och d�rf�r kan de inte registrera ungarna. Vad beror det p�? - En orsak kan vara att den ena eller ingen av f�r�ldrarna ens �r raskatt, uppf�daren sj�lv har kanske blivit lurad fr�n b�rjan och s� forts�tter det.�
En annan orsak till att vara mycket f�rsiktig med att k�pa en oregistrerad katt �r att det finns fel som man inte avlar p�, och det kan vara en orsak till att uppf�daren inte f�r ta kull p� katten och l�ser detta genom att l�ta bli att registrera ungarna. Katten har allts� avelsf�rbud.

Jag vill med denna text inte p� n�got s�tt s�ga att en huskatt �r mindre v�rd. En huskatt �r en alldeles unik underbar katt, precis som alla v�ra andra �lskade huskatter. - Den beh�ver inte n�gra procent raskattsinslag f�r att bli b�ttre eller finare.

Det jag vill s�ga �r att det �r viktigt att du �r medveten om VAD det �r du k�per. F�r�ldrarna kommer troligen inte att vara testade, s� var medveten om att det �r en risk du tar. Du kan f� en katt med sjukdomar som f�rkortar dess liv och som kr�ver dyrbar veterin�rv�rd. Du kommer heller inte att f� livf�rs�kra katten f�r mer �n 1500 kr. Du kan inte heller st�lla ut din katt som n�got annat �n huskatt, om du �r intresserad av utst�llning. �r du intresserad av avel s� kommer ingen seri�s raskattuppf�dare att vilja l�na ut sin katt till dig, f�r d� blir de uteslutna ur sitt kattf�rbund, d� huskattavel inte �r till�tet.

Kattstatus rekommenderar inte att du k�per katt av s�dana h�r s�ljare, och jag personligen skulle aldrig r�da n�gon som fr�gade mig om r�d att k�pa en katt fr�n en s�n person heller. Men v�ljer du �nd� att g�ra det, s� g�r det med �ppna �gon och var medveten om riskerna.

Har du n�gra fr�gor s� hj�lper jag g�rna till att svara p� dem s� gott jag kan! Jag n�s via kattstatus egen mail.

Malin Sundqvist, Uppf�dare av rasen Maine coon

www.kattstatus.se

Denna text till�ter Malin Sundqvist att spridas fritt p� hemsidor och bloggar mm!

L�s g�rna ocks� artikeln:��Back yard breeding �

�

�ronskabb & �roninflammation

Fri, 05 Feb 2010 19:42:55 GMT

�ronskabb �r en ganska vanlig parasit hos katter. Uteg�ende katter eller katter som �r eller varit heml�sa drabbas ofta. Kliar sig katten och har kaffesumpsliknande bel�ggning i �ronen? D� har den med all sannolikhet �ronskabb. �r �ronen dessutom s�riga kan den �ven ha f�tt �roninflammation.

�ronskabb �r en mycket vanlig �komma bland uteg�ende katter, i synnerhet hos hittekatter. Om kattmamman har �ronskabb f�rs det��ver till kattungarna. Om en katt i hush�llet har �ronskabb smittas i� regel��ven de andra katterna. Hundar kan ocks� smittas�av katternas �ronskabb. D�remot g�r inte �ronskabb p� m�nniskor. Det �r viktigt att alla katter och hundar i hush�llet behandlas samtidigt mot �ronskabben.

Symtom p� �ronskabb: Intensiv kl�da i �ronen. Brunsvart-gr�brunt sekret i �rong�ngen - ser ut som kaffesump. Egendomligt uppf�rande som att katten�skakar p� huvudet, f�ller ned �rat, gnuggar �ronen mot f�rem�l etc. S�rbildning i och runt om �ronen. �ronen luktar illa.

�roninflammationer �r vanliga komplikationer i samband med �ronskabb.. Inflammationen uppst�r av att katten kliar sig, s�r bildas som sedan blir infekterade. � �roninflammationer kan �ven uppkomma av andra orsaker �n �ronskabb. T.ex. olika svampinfektioner, bakterier eller att en fr�mmande kropp kommit in i �rat. � Symtomen �r detsamma som vid �ronskabb (f�rutom att� det kaffesumpsliknade sekretet inte f�rekommer vid andra typer av �roninflammationer.) �

F�rebyggande �ronv�rd � Det �r viktigt att h�lla ett �ga p� katternas �ron, samt att och d� och d� hj�lpa dem reng�ra �ronen med ett torrt hush�llspapper. Om n�got onormalt visar sig, ta d� alltid kontakt med veterin�ren. Idag finns mycket bra och effektiva medel b�de mot �ronskabb och �roninflammationer. Medlen �r�receptbelagda och ges i nacken p� katten. F�rr�var �ronskabb ofta�d�dshotande f�r�katten. Om katten f�tt �roninflammation brukar den �ven beh�va behandling med �rondroppar. �

Goda r�d n�r du ger �rondroppar till din katt: Reng�r �rat v�l innan du ger dropparna. F�r ned flaskans spets djupt i h�rselg�ngen samtidigt som du h�ller ett stadigt grepp om kattens huvud. Masera kattens �rong�ngar utanp� �rat s� att dropparna sprider sig v�l i �rong�ngen.��

T�vling - mest aktiv i Februari

Thu, 04 Feb 2010 23:23:34 GMT

Vi kommer att anordna en liten t�vling h�r p� Katter iFokus. Den medlem som �r aktivast under februari m�nad kommer att bel�nas med ett pris; miniboken "Lilla Kattboken".

Varje vecka f�r vi ut statistik �ver aktiviteten p� Katter iFokus. Statistiken visar hur m�nga inl�gg som har skrivits, antalet artiklar, hur m�nga bes�kare forumet har haft, antalet sidvisningar samt vilka 20 medlemmar som har skrivit flest inl�gg.

T�vlingen g�r ut p� att r�kna ihop aktiviteten under de fyra veckorna som ing�r i februari. Den som skrivit flest inl�gg kommer att bel�nas med ett litet pris: Boken "Lilla Kattboken" av Helen Exley, utgiven av�Sw�rdgruppen. Den kompakta lilla boken �r fylld med fina illustrationer och t�nkv�rdacitat om katter.

Aktivitetsrapporten f�r respektive vecka kommer att presenteras i diskussiontr�den h�r nedan.

��

Om katter styrde v�rlden

Hundar skulle tvingas niga och bocka n�r en katt gick f�rbi. Tecknade filmer med Tom & Jerry skulle visas p� TV dygnet runt. Det skulle finnas gr�dde p� fat. Deras �gare skulle alltid vara n�rvarande. M�ss skulle finnas i olika smaker. Regn skulle avskaffas. //Stuart och Linda MacFarlane; Lilla Kattboken

�

�kta Kattgl�dje! Vinnarbilden �r korad!

Wed, 06 Jan 2010 19:37:37 GMT

Nu �r Fotot�vlingen under temat '�kta Kattgl�dje' avgjord. Sedan 95 medlemmar f�tt s�ga sitt �r segraren korad. Det �r en h�gtflygande charm�r som kammade hem f�rsta priset

I h�stas utlyste vi en Fotot�vling h�r p� Katter iFokus. Temat var �kta Kattgl�dje. 72 bidrag l�mnades in. Av dessa gick�12 bidrag�vidare till den �ppna omr�stningen h�r p� sajten. Nu �r t�vlingen avgjord.

L�nk till�mer information om t�vlingen.

�

Bidragen som du kunde r�sta p�:

Bidrag Nr 1:

�� Kramkalas

Bidrag Nr 2:

�� Skepp�� Hojj!

Bidrag Nr 3:

�� Svindlande H�jder

Bidrag Nr 4:

��Intrasslad

Bidrag Nr 5:

�� Omtumlande

Bidrag Nr 6:

�� S�g det med ett leende

Bidrag Nr 7:

�� Jordn�ra�

Bidrag Nr 8:

�� I cirkelns mittpunkt

Bidrag Nr 9:

�� Jaktlycka

Bidrag Nr 10:

�� kta V�nskap

Bidrag Nr 11:

��Ur Markperspektiv

Bidrag Nr 12:

�� Julgransplundring

�

De vinnande bidragen:

1:a Plats (19 r�ster)

Bidrag Nr 3:

Svindlande H�jder, Fotograf; texasmamma

�

2:a Plats (16 r�ster)

Bidrag Nr 7:

Jordn�ra, Fotograf; JohannaSareklint�

�

3:e Plats (13 r�ster)

Bidrag Nr 10:

�kta V�nskap, Fotograf; GunillaC

�

Grattis till fotograferna & katterna!

Tack till alla som r�stat och som deltagit i t�vlingen.

De vinnande medlemmarna ombeds kontakta mig via PM. Jag beh�ver ha era adresser f�r att kunna skicka priserna.

Gott Nytt �r till alla!

Thu, 31 Dec 2009 12:56:50 GMT

Det gamla �ret l�mnar oss med sina minnen, b�de p� gott och ont. 2010 ligger framf�r oss som ett oskrivet blad. L�t oss hoppas p� goda tider f�r oss alla. B�de m�nniskor och katter. Vi p� Katter iFokus �nskar alla medlemmar med katter ett riktigt Gott Nytt �r!

Foto: Linda Carlstr�m

God Jul alla mattar, hussar och katter!

Thu, 24 Dec 2009 14:23:19 GMT

Nu har Julen kommit innanf�r v�r tr�skel. P� de flesta h�ll i landet ligger sn�n vit p� marken och sk�nker den r�tta st�mningen.Vi P� Katter iFokus vill nu �nska alla medlemmar med katter en riktigt bra jul!

Ta bort fl�ckar p� ett effektivt s�tt

Thu, 03 Dec 2009 20:12:49 GMT

Som katt�gare f�r man r�kna med att n�gon g�ng hitta kr�kp�lar efter h�rbollar, eller f� urin- eller avf�ringsfl�ckar. Jag har sj�lv en katt som kr�ks v�ldigt ofta i perioder p� grund av h�rbollar som ska upp.

Ofta prickar hon in mattorna, vilket har gjort att jag f�tt testa mig fram f�r att hitta bra metoder att f� bort fl�ckarna. N�gon enstaka g�ng n�r mina katter varit neds�vda efter ingrepp, eller om badrumsd�rren varit st�ngd, s� har det h�nt olyckor utanf�r l�dan vilket gjort att jag �ven�provat att ta bort s�dana fl�ckar. Jag vill g�rna dela med mig av det som fungerat f�r mig, och f�rhoppningsvis kan n�gon annan ocks� ha nytta av det. Dock kan jag inte garantera n�got eller ta ansvar f�r slutresultatet f�r n�gon annan.

Den metod som jag tycker fungerar b�st �r att anv�nda �Alsolsprit eller Dax Ytdesinfektion Plus, vilka b�da finns att k�pa p� apoteket. Dax Ytdesinfektion Plus finns bakom disk, s� man f�r be personalen att h�mta en s�dan flaska. Alsolsprit st�r dock i hyllorna.

Alsolsprit best�r av Aluminiumacetotartrat, etanol, �ttiksyra och vatten. Dax Ytdesinfektion Plus best�r av Isopropylalkohol. Alsolsprit anv�nds som uttorkande medel vid v�tskande s�r eller eksem och Ytdesinfektionsmedel anv�nds f�r att reng�ra och desinfektera ytor. B�da medlen har jag god erfarenhet av d� det g�ller att avl�gsna fl�ckar utan att det blir m�rken efter�t.

Har man �ttiksprit hemma s� kan man �ven anv�nda det, �ven om jag personligen tycker att det luktar f�r illa och inneb�r extra jobb med att f� bort lukten efter�t, det �r inget jag rekommenderar s�ledes.

��

Madrasser/dynor

F�rst tar jag bort s� mycket jag kan av fl�cken med en svintosvamp, hett vatten och lite reng�ringsmedel. Jag brukar anv�nda Ajax reng�ringsmedel. N�r det �r gjort tar jag Alsolsprit eller Dax Ytdesinfektion Plus och dr�nker in fl�cken gener�st med medlet. Fl�cken ska vara rikligt indr�nkt och d�refter l�ter jag det sj�lvtorka. L�t inte barn eller djur komma i kontakt med fl�cken n�r den �r indr�nkt i s� stark alkohol. Under tiden som fl�cken torkar l�ser alkoholen upp urinens molekyler (eller kr�ket, avf�ringen) och till slut n�r det har torkat s� finns varken n�gon lukt eller fl�ck kvar.

Om man har �terkommande problem med att kattfl�ckar hamnar p� just madrasser eller dynor i f�t�ljer eller soffa, s� kan man skydda madrassen med presenning tills man l�st orsaken bakom kattens beteende. Har man l�stagbar kl�dsel p� f�t�ljer och dynor s� kan det vara en god id� att kl� in innerdynorna med kl�dp�sar av plast och tr� p� kl�dseln ovanp�. Plasten skyddar s� att fl�cken inte g�r ner i skumgummit, och det �r bara att tv�tta kl�dseln i tv�ttmaskinen ifall en olycka har skett.

Mattor�

Fl�ckar p� mattor angriper jag p� samma s�tt som med madrasser. Jag tar bort s� mycket av fl�cken som m�jligt med svintosvamp, hett vatten och lite reng�ringsmedel. Jag anv�nder Ajax reng�ringsmedel. N�r allt synligt �r borttaget s� dr�nker jag in fl�cken i Alsolsprit eller Daxs Ytdesinfektion Plus och d�refter f�r fl�cken sj�lvtorka. F�r att skydda golvet under behandlingen kan man vika n�gra frott�handdukar och l�gga under. Handdukarna g�r ocks� att det blir luft mellan mellan golv och matta och mattan torkar mer effektivt. F�r att hindra att barn och katter i hemmet inte ska kliva i det bl�ta kan man l�gga en frott�handduk �ver fl�cken f�r att markera omr�det, alternativt st�lla en upp-och nerv�nd hink �ver fl�cken. Anv�nd den metod som passar din familj b�st.

De mattor jag tagit bort fl�ckar p� �r trasmattor,�gummerad g�ngmatta, sisalmattor och en handtufsad vardagsrumsmatta. Prova dig fram f�rsiktigt n�r du tar bort fl�ckar p� dina egna mattor.

Kl�der

Jag har provat att anv�nda Dax Ytdesinfektion Plus och Alsolsprit� p� n�gra bomullskl�der i olika f�rger, och det har fungerat utan att medlen har blekt tygerna. Men jag r�der alla att vara f�rsiktiga och prova p� en bit som inte syns innan ni testar sj�lva.

Katter som g�r utanf�r l�dan

F�r dig som har en katt som g�r utanf�r l�dan rekommenderar jag artikeln Katter som bajsar eller kissar utanf�r l�dan.

�

Av Gisele

Katter som bajsar eller kissar utanf�r l�dan

Thu, 03 Dec 2009 19:51:42 GMT

Katter �r v�ldigt renliga djur och n�r de bajsar eller kissar utanf�r l�dan s� finns det bakomliggande orsaker till detta. Deras beteende �r en signal om att n�got �r fel, och det �r viktigt att ta reda p� orsaken bakom och r�tta till den.

M�nga katt�gare reagerar med ilska och irritation och beskyller sin katt f�r att vara elak och ber�knande n�r de g�r detta och anv�nder uttryck som att katten "protesterar", men det �r fel. Katter fungerar inte p� det s�ttet som m�nniskor g�r. En katt har inte f�rm�gan att t�nka: "Mattes nya kille gillar jag inte s� nu t�nker jag bajsa i hans s�ng". "Bara f�r att jag inte fick som jag ville s� kommer jag att kissa i den nya soffan f�r att ge igen". Den sortens ber�knande handlingar och tankar �r m�nskligt och inte n�got som katter har f�rm�ga till. �

M�nga katt�gare tycker att det �r tr�ttsamt n�r katten inte g�r p� l�dan som den ska, och om problemet forts�tter under l�ngre tid uts�tts relationen till katten f�r stora p�frestningar. M�nga katter avlivas pga av det h�r problemet. Och de katt�gare som �r mest ben�gna att l�sa beteendeproblem med avlivning �r de som f�rm�nskligar sin katt och h�vdar att katten "protesterar", "j�klas" "�r elak" mm. De tar kattens beteende personligt och det f�rsv�rar f�r dem att vilja f�rs�ka hitta en l�sning p� problemet.

�

�tg�rder:

Veterin�rbes�k

Katter som har ont i magen (l�s mage, h�rd mage, gaser) kan bajsa utanf�r l�dan pga av att de f�rknippar det onda med just kattl�dan. Katter som kissar utanf�r kan ha n�gon sjukdom som m�ste uteslutas innan man g�r vidare med �tg�rder. Urinv�gssjukdomar g�r att katten kissar utanf�r, men �ven andra kroppsliga sjukdomar kan yttra sig i att katten kissar utanf�r.

Kastrering

Katter som �r fertila, b�de honor och hanar, markerar genom att kissa och bajsa utanf�r l�dan. Det beteendet f�rsvinner i samband med kastrering. Katter beh�ver inte vara k�nsmogna f�r att kastreras.

L�dor med huv och lucka

M�nga katter tycker inte om l�dor som har huv och lucka. Dessa l�dor k�nns f�r tr�nga att r�ra sig i och de f�r inte det utrymme de beh�ver f�r att krafsa ordentligt. L�dorna g�r ocks� att det blir inst�ngt och luktar v�ldigt illa. Katter som reagerar p� dessa l�dor kan klara av att g� ibland p� l�dan och ibland s�tta sig utanf�r. Beteendet upph�r om man tar av huven p� l�dan, eller skaffar en st�rre l�da.

Str�, kristaller och pellets

Katter har k�nsliga trampdynor, och att g� p� pellets eller kristaller �r f�r m�nga katter obehagligt. Det kan medf�ra att de ist�llet v�ljer att g� utanf�r l�dan. M�nga katter klarar av att g� ibland p� l�da som �r fylld med pellets eller kristaller, och ibland utanf�r. Det betyder inte att de g�r utanf�r f�r att j�klas med sin �gare, det betyder snarare att de tvingar sig att g� p� l�dan de g�nger de g�r det.

Om man som katt�gare vill undvika sand, s� finns det andra material man kan prova. Cat's Best �ko-plus (tr�baserat klumpbildande str�), World's best cat litter (majsbaserat klumpbildande str�) och �ven n�gon sort som �r baserat p� potatisst�rkelse. Det finns dock katter som inte gillar dessa heller, men det r�cker f�r m�nga katter d� det ger b�ttre krafsm�jligheter �n grov pellets.

F�r f� l�dor

Kattbeteendevetaren Vicky Halls pratar om regeln "En l�da per katt plus en extra". Det g�ller hem d�r flera katter samsas om l�dorna. Denna regel �r s�rskilt viktigt n�r man redan har en katt som s�tter sig utanf�r l�dan. M�nga katter g�r g�rna inte p� l�dan direkt efter en annan katt pga av lukten. Det kan ocks� handla om att l�dan �r upptagen n�r de �r n�diga, och de v�ljer d� ett annat st�lle. Hierarkin i gruppen kan ocks� inneb�ra att en rangh�g katt best�mmer n�r de andra katterna ska f� g� p� l�dan, vilket man kommer f�rbi genom att ge katterna flera m�jligheter att anv�nda l�dorna genom att ha dem utplacerade p� flera st�llen i hemmet d�r katten kan k�nna sig trygg och f� vara ifred. Det �r ocks� viktigt att ge katterna m�jlighet att ha n�ra till l�dan, och d� m�ste man ha flera utspridda. Det �r s�rskilt viktigt i hem med nyinflyttade kattungar.

I flerkattshem kan det vara s� att en katt kan tycka att en del katters kiss �r ok, men andras inte: "Jag kan g� p� l�dan efter Sotis, men jag kan faktiskt inte bajsa om Plutten redan har kissat d�r". Det finns v�ldigt m�nga variabler till om en l�da f�r tillf�llet duger �t en katt eller inte, och man kommer �t problemet genom att erbjuda tillr�ckligt m�nga l�dor p� trygga platser i hemmet. Har man f�r f� l�dor i hemmet, p� en enda plats, s� �r det ofta situationen uppst�r d�r n�gon katt anser "jag-kan inte-bajsa-h�r-just-nu-s� jag-s�tter-mig-i-hallen-ist�llet".

�

S� h�r s�ger lagen

Statens jordbruksverks f�reskrifter och allm�nna r�d om h�llande av hund och katt:

5� Om flera katter f�rvaras i ett utrymme utan m�jlighet att g� ut, ska det finnas minst en kattl�da per tv� katter eller en s� stor l�da att den till ytan motsvarar en kattl�da per tv� katter. Kattl�dan ska h�llas tillfredst�llande ren.

Kattl�dorna ska h�llas separerade fr�n utfodringsplatserna, dock minst en halv meter fr�n utfodringsplatserna.

Allm�nna r�d till 3 kap. 5�

Kattl�dan b�r st�das minst en g�ng per dag.

Kattl�dornas yta b�r minst vara 0,12 m2 per tv� katter.

En l�da att kissa i och en att bajsa i

M�nga katter f�redrar en l�da att kissa i och en att bajsa i. Det visar sig i att de s�tter sig utanf�r l�dan vissa g�nger. Ute i naturen g�r en katt inte g�rna p� samma st�lle f�r att undvika att dra till sig rovdjur. Den instinkten lever kvar i v�ra innekatter.

Maktkamp och doftmarkeringar i flerkattshem

�ven kastrerade katter kan ha tysta maktkamper med varandra och markera med att kissa eller bajsa p� strategiskt st�lle. Den h�r risken �kar ju fler katter som ska samsas i hemmet, och man kan minska risken med Feliway (och f�rst�s med fler l�dor, vilket inneb�r fler st�llen d�r matte och husse tycker att det �r okej att markera). Katter anv�nder sig av doftmarkeringar eftersom dofter �r ett viktigt s�tt f�r katten att f�rh�lla sig till sin omv�rld. Genom doftmarkeringar kommunicerar katter med varandra, de g�r upp om gr�nser, maktpositioner och revir t ex, och om m�nga katter samsas p� en yta inomhus s� ligger ibland m�bler, kl�der, mattor mm illa till. En katt kan k�nna p� ett omr�de att det inte doftar tillr�ckligt starkt av den, och d� vill den g�rna r�tta till det genom att l�mna ett doftsp�r �ver omr�det eller platsen. En katt kan ocks� l�mna doftsp�r p� ett st�lle f�r att markera tillh�righet med individen det doftar av,� tex sin matte eller husse eller en annan katt i hemmet.

Var kissar/bajsar katten fel?

Om katten g�r sitt behov i n�rheten av l�dan eller p� n�sta logiska st�lle, duschen eller badkaret, s� hade den f�rmodligen t�nkt att g� p� l�dan - men av n�gon anledning inte kunnat. Vanliga anledningar �r smutsig l�da, fel l�dinneh�ll eller sm�rta. G�r katten sina behov p� helt andra st�llen s� kan man ta det som ett tecken p� att det �r en plats som katten anser l�mpligare (t ex tryggare, renare). Det b�sta �r att lyssna p� kattens vilja och erbjuda den en l�da p� platsen den valt. Tycker man att det �r en v�ldigt ol�mplig plats f�r l�da s� kan man fram�ver l�ngsamt flytta l�dan steg f�r steg till en l�mpligare plats.�

Reng�ring av l�dorna

Anv�nd ej reng�ringsmedel med citron, den lukten tycker katter inte om och undviker d� l�dan. Klorin �r d�remot en doft som katter dras till och �r d�rf�r l�mplig att anv�nda till kattl�dan f�r att g�ra den mer attraktiv. Men man ska� undvika att g�ra ren st�llen d�r katten har bajsat eller kissat fel p� med klorin, f�r d� g�r lukten att katten dras dit igen.

�

Reng�ring av bajs och urinfl�ckar

Det �r viktigt att reng�ra omr�den, golv, mattor eller andra textilier ordentligt efter en olycka d� sj�lva lukten kan g�ra att katten kopplar platsen till "toalett" och kan s�tta sig d�r igen.�Alsolsprit eller Dax Ytdesinfektion�som k�ps p� apoteket tar bort lukt helt, och fungerar p� m�nga textilier utan att ge fl�ckar. �ttiksprit kan ocks� anv�ndas.

�

Straffa inte katten

Det �r viktigt att inte p� n�got s�tt banna eller straffa en katt som satt sig utanf�r l�dan. Katter svarar inte p� bestraffning,� det g�r bara att de tappar f�rtroendet f�r sin �gare, och det g�r dem ocks� mer os�kra och stressade, vilket kan medf�ra att deras beteendeproblem f�rv�rras. Det �r viktigt att t�nka p� att katter �r duktiga p� att l�sa av oss m�nniskor och att man som �gare inte osar av aggressivitet n�r man lyfter bort katten vid dessa tillf�llen.�

Feliway

Feliway �r en synetisk feromonl�sning som katter sj�lva uts�ndrar n�r de m�r bra och k�nner sig trygga. Det s�ljs hos veterin�r och p� apotek. Man kan anv�nda Feliway i hemmilj�n f�r s�dana h�r beteendeproblem f�r att g�ra katten mer trygg och minska stress. Feliway ska bara anv�ndas om katten �r friskf�rklarad hos veterin�r. Feliway finns b�de som eladapter som s�tts i eluttag och som spray man kan spraya med i varje rum.

�

Kattbeteendevetare/kattpsykologer

L�s g�rna Vicky Halls bok Din katts hemligheter som finns p� bibliotek. Den �r dock slut hos f�rlagen. Finns att best�lla p� engelska dock p� internetbokhandeln. Vicky Halls �r beteendevetare och arbetar med att l�sa s�dana h�r problem och beskriver olika fall i sin bok, och l�sningarna.

�

Av Gisele och Rinka

�

Fotot�vling - �kta Kattgl�dje!

Sun, 04 Oct 2009 13:33:23 GMT

Nu �r det dags f�r fotot�vling p� Katter iFokus. Titeln f�r t�vlingen �r Kattgl�dje! Alla iFokus medlemmar �r v�lkomna att vara med med. Du l�mnar in ditt t�vlingsbidrag i anslutning till denna artikel senast den 31 oktober.

Regler:

Har du tagit en�bild�som symboliserar �kta Kattgl�dje?

Skicka in den till oss senast den 31�oktober 2009. Juryn kommer att utse de tolv finalister som g�r vidare i t�vlingen. Sedan �r det�ni medlemmar som utser vinnaren genom en �ppen omr�stning h�r p� sajten.

Du kan t�vla med tre bidrag. Du m�ste ha upphovsr�tten till de bilder som du t�vlar med. Du l�gger dina bidrag i tr�den h�r nedan.

Priser:

1:a pris:�blir en p�se med olika kattprylar till gl�dje b�de f�r dig och katten. I p�sen ing�r:

en�liten fotoram och en nyckelring m fotoram i design fr�n Mique,
ett trendigt halsband till din katt,
ett set med brevpapper
en pl�d till din/dina katter
en p�se�kattleksaker till din/dina katt.

Sist men inte minst f�r�ras du en egen artikel om den vinnande katten/katterna.

�

2:a pris:

Nyckelring m fotoram i design fr�n Mique
Kattleksaker enligt bilden

�

3:e pris:

Nyckelring m fotoram i design fr�n Mique
Kattleksaker enligt bilden

�

V�lkommen med ditt bidrag!

Tidig Kastrering

Fri, 18 Sep 2009 23:32:00 GMT

I USA har tidig kastrering varit godk�nd och v�lanv�nd sedan b�rjan av 90-talet. Nu har Jessica Magnusson gjort ett examensarbete d�r hon unders�ker om det inneb�r n�gra skillnader f�r katten att kastreras vid 12 veckors �lder j�mf�rt med de svenska rekomendationerna 6 m�nader.

I USA har katthemmen lika stora problem med heml�sa och oplanerade kattungar som vi har h�r i Sverige.�Varje �r avlivas miljontals katter som ingen vill ha. D� b�rjade n�gra katthem kastrera alla sina kattungar, vissa redan vid 6-7 veckors �lder, f�r att minska risken f�r fler oplanerade kattungar och dessutom f�r att de katter som adopterades fr�n katthemmen inte skullekunna avlas p� senare. I USA har tidig kastrering varit godk�nd och v�lanv�nd sedan b�rjan av 90-talet.

Jessica Magnussons arbete bygger p� litteraturstudier och en enk�tunders�kning. I enk�tunders�kningen har 53 slumpvis utvalda veterin�rklinker deltagit.

Varf�r kastrera?

Det finns m�nga orsaker till varf�r man b�r kastrera sin katt. De fr�msta f�rdelarna �r att risken f�r sjukdomar i k�nsorganen minskar.�Honorna kommer inte att kunna drabbas av �ggstocks- eller livmodercancer och hankatterna kommer inte drabbas av testikeltum�rer.

Eftersom honkatter ofta blir k�nsmogna tidigare �n man tror�kan man genom tidig kastrering f�rhindra att o�nskade kattungar f�ds�och d�rmed bidrar till �verpopulationen av katter. Dessutom minskar risken f�r att honkatter utvecklar juvertum�rer kraftigt om de kastreras f�re f�rsta l�pet.

Kastration anv�nds ocks� f�r att minska sexuella beteenden och revirbeteenden. Honkattens l�pbeteende minskar och katterna slutar vandra l�nga str�ckor f�r att hitta en partner, vilket inneb�r att de blir lugnare. Revirmarkering, d� katten sprayar urin p� till exempel m�bler i omgivningen, minskar ofta n�r katten kastreras, liksom�aggression mot andra djur.

Kastrerade katter tenderar �ven att leva l�ngre �n okastrerade katter.

Nuvarande �ldersrekommendation

I Sverige var det fram till slutet av 1990-talet�vanligt att man v�ntade med att kastrera sin katt tills den var k�nsmogen eller uppemot ett �r gammal. Men detta ledde ofta till att m�nga katter redan hade hunnit fortplanta sig innan de kastrerades.�N�got som bidrog till�att antalet��vergivna katter �kade. P� dessa grunder best�mde sig S�llskapet f�r Sm�djursreproduktion och Swedish Veterinary Feline Study Group att rekommendera att katter b�r kastreras vid 6 m�naders �lder.

Tidig kastrering

Tidig kastrering syftar oftast p� kastrering som g�rs n�r kattungen �r mellan 6 och 16 veckor gammal.

I USA och m�nga andra l�nder har man precis som i Sverige stora problem med �verpopulation av katter och hundar. Det r�r sig ofta om heml�sa djur och oplanerade kullar. Varje �r avlivas flera miljoner friska katter fr�n katthem p� grund av att det inte finns tillr�ckligt med folk som vill adoptera dem. Detta har gjort att m�nga katthem vill anv�nda sig av tidig kastrering f�r att p� s� s�tt kunna kastrera alla katter och se till att inga katter som adopteras kommer att kunna f�r�ka sig och bidra till �verpopulationen.

Dessutom finns risken att m�nga katter hinner fortplanta sig om man v�ntar med kastration till den traditionella �ldern 6-8 m�nader, eftersom �ldern f�r k�nsmognad varierar kraftigt. Det �r inte ovanligt att honkatter blir k�nsmogna redan vid 4 m�naders�lder.

�ven f�r uppf�dare finns det f�rdelar med tidig kastrering d� de kan f� sina kattungar kastrerade innan leverans till den nya �garen.

Det inneb�r en st�rre risk att s�va en kattunge j�mf�rt med en vuxen katt. D�rf�r har omfattande studier genomf�rts f�r att komma fram till de b�sta metoderna. Det finns idag mycket kunskaper och erfarenheter om vilken typ av narkos/sam�rtlindring som fungerar b�st f�r kattungar.

Farh�gor kring tidig kastrering

En oro som finns kring tidig kastrering �r hur tillv�xten p�verkas samt�att risken f�r epifysfrakturer d�rmed �kar.

Studier har genomf�rts d�r man j�mf�rt katter som kastrerats vid 7 veckors��lder, samt�vid 7 m�nader�med okasterade katter. Kastrering reducerar hormonerna�testosteron och �strogen, som b�da har betydelse f�r epifysernas slutning.�Studierna visade att�kastration reducerar dessa hormoner i samma grad�oavsett i vilken �lder katten kastreras. Episfysernas slutning sker�ca 8 veckor senare hos en kastrerad katt �n hos en okasterad.

P� grund av den f�rsenade epifysslutningen har det ocks� antagits att risken �kar f�r att katten ska r�ka ut f�r episfysfrakturer. I en studie som omfattade 1660 katter kunde man dra slutsatsen att epifysfrakturer inte hade n�got samband med tidig kastrering. Frakturer var rent generellt ovanligt bland katterna i studien. I en annan studie har man dock sett att f�rsenad epifysslutning kombinerad med �vervikt �kar risken f�r epifysfrakturer.

�vervikt och �mnesoms�ttning�

�vervikt �r ett vanligt problem som beror p� m�nga faktorer. Till exempel vilket foder katten f�r och hur aktiv den �r.��Men det kan ocks� bero p� om katten �r kastrerad eller ej. Kastrationen p�verkar bland annat �mnesoms�ttningen och aktivitetsniv�n.

En studie har visat att okastrerade hankatter har 28 % h�gre �mnesoms�ttning �n kastrerade hankatter. Och okastrerade honkatter har 33 % h�gre �mnesoms�ttning �n kastrerade honkatter. Efter kastrering �kar katterna dessutom sitt matintag med 26 % respektive 17 %.

Detta �r den st�rsta anledningen till att katter g�r upp i vikt efter kastrering. De beh�ver mindre energi, men tenderar att �ta mer. M�nga studier har visat att kastrerade katter har l�ttare f�r att g� upp i vikt, men man har inte sett n�gra skillnader mellan tidigt kastrerade katter eller katter kastrerade efterk�nsmognad.

Katt�garna b�r informeras om detta s� att de kan ta till �tg�rder f�r att f�rhindra viktuppg�ng, s� som motion och ett bra foder. Tyv�rr har n�stan h�lften av alla kastrerade katter n�gon form av �vervikt.

�

Narkosrisken

Man m�ste vara f�rsiktigt n�r man s�ver ett ungt djur, eftersom distributionen och nedbrytningen av l�kemedel skiljer sig mellan�kattungar och vuxna katter.�Fr�n 12 till 14 veckors �lder fungerar dock njurar och lever som hos en vuxen katt. Dock kan man beh�va s�nka l�kemedelsdoserna och v�lja l�kemedel som �r s�krare f�r yngre katter.

N�r en ung katt s�vs �r det viktigt att man �vervaknar den under operationen. De faktorer som �r viktigast att �vervaka �r pulsen, hemoglobinets syres�ttning, andningsfrekvens, muskelavslappning, till exempel i k�ken, �gats position och pupillstorlek. Det �r viktigt att man inte f�rlitar sig p� �vervakningsutrustning utan �vervakar djuret manuellt.

Genom dessa faktorer kan man enkelt bed�ma hur djuret ligger i narkosen och �ven tidigt uppt�cka f�r�ndringar. Kattungar �r dessutom k�nsligare f�r hypotermi (nedsatt kroppstemeratur) vilket kan leda till ett f�rs�mrat uppvak p� grund av l�ngsammare elimination�av l�kemedlen.

Urinv�gsproblem��

Sjukdomar i urinv�garna �r vanligt bland kastrerade hankatter. Man har trott att detta beror p� att kastrering, och framf�rallt tidig kastrering, skulle leda till ett tr�ngre urinr�r.

Flera studier har dock bevisat att urinr�rets diameter inte skiljer sig mellan tidig kastrerade, sent kastrerade eller okastrerade katter. I en studie�kunde man till och med se att urinv�gsproblem var vanligare hos katter som kastrerats efter k�nsmognad. Om orsakerna till urinv�gsproblemen var �ldern vid kastrering eller p�verkan fr�n milj� eller foder var dock oklart. Man har d�remot sett skillnader i utvecklingen av de yttre k�nsorganens utseende. Tidigt kastrerade katter kommer att beh�lla det juvenila utseendet, hankatter utvecklar inga hullingar p� penis och honkatter har en mindre vulva �n okastrerade katter. Hos katter som d�remot kastreras efter k�nsmognad kommer de yttre k�nsorganen att tillbakabildas n�got; hankatterna f�r atrofierade hullingar och honkatternas vulva f�rminskas n�got.

Beteendef�r�ndringar�

En studie har under ett �r unders�kt hur beteendet f�r�ndras hos katter som kastreras vid 7 veckor respektive 7 m�nader och katter som inte kastreras alls. De beteenden som unders�ktes var lekfullhet, upphetsning, aktivitetsniv�, vokalisering, aggression mellan individer och tillgivenhet.

Slutsatsen man kunde dra av denna studie var att det inte gick att uppt�cka skillnader mellan n�gon av grupperna i avseende p� lekfullhet, aktivitetsniv�, vokalisering eller upphetsning.

D�remot s�g man tydligt att aggression mellan individer var h�gre i gruppen med okastrerade katter. Man s�g ocks� att de b�da grupperna med kastrerade katter var betydligt mer tillgivna mot observat�ren j�mf�rt med de okastrerade katterna.

Bland katter som kastreras innan k�nsmognad verkar dock risken vara st�rre f�r att de blir mer r�dda f�r fr�mlingar och mer ben�gna att g�mma sig. Bland tidigt kastrerade hankatter �r urinmarkering ovanligt.

I en annan studie drog man slutsatsen att problembeteenden inte var vanligare hos tidigt kastrerade katter.

P�verkat immunf�rsvar�

F� l�ngtidsstudier finns p� tidigt kastrerade katter och m�nga veterin�rer �r oroliga f�r att tidig kastrering skulle leda till att katten f�r ett s�mre immunf�rsvar och d�rmed �r k�nsligare f�r infektioner.

I en studie anses det dock osannolikt att tidig kastrering skulle vara f�rknippat med d�ligt immunf�rsvar eftersom tidig kastrerade katter inte drabbades av infektioner i st�rre utstr�ckning �n katter kastrerade efter k�nsmognad. Man s�g ocks� att�tandsk�ttsinflammationer och astma var mer s�llsynt hos tidigt kastrerade katter, vilket helt mots�ger att immunf�rsvaret skulle vara f�rs�mrat.

Speciella faktorer vid tidig kastrering

Tidig kastrering ska endast till�mpas p� fullt friska kattungar. De b�r ocks� vara vaccinerade och avmaskade. Innan�s�vning b�r de genomg� en nogrann unders�kning.�N�r det g�ller hankatter�unders�ks om b�da testiklarna�finns i pungen.

Kattungen v�gs till n�rmsta hekto och l�kemedelsdoserna r�knas ut noggrant. Kattungar drabbas l�tt av hypotermi (nedkylning). Det �r d�rf�r mycket viktigt att kattungen h�lls i en varm milj� f�re och efter operationen.

Fr�n 12 till 14 veckors �lder fungerar dock lever och njurar som hos en vuxen katt. Vilket inneb�r att riskerna minskar.

Kattungar ska fastas innan operationen, men helst inte mer �n 3-8 timmar. Ju yngre katten �r desto kortare tid fastas den. Man b�r dessutom se till att kattungen f�r i sig ett litet m�l mat inom en timma efter att den vaknat.

F�r att f� ett s� bra insomnande och uppvaknande som m�jligt b�r man f�rs�ka h�lla katten i en lugn milj�.

Enk�tunders�kningen Svenska veterin�rkliniker

Av de tillfr�gade klinkerna �r det endast 12% som utf�r kastrering�vid 12 veckors �lder.�

Orsaken till varf�r s� f� valt att inte kastera vid tidig �lder �r traditionen att inte kastrera katter f�rr�n vid 6 m�naders �lder samt oro f�r tillv�xtst�rningar hos katten.

Angivna f�rdelar med�tidig kastering:

Minskad risk f�r juvertum�rer.
Minskad risk f�r revirbeteenden.
Inga o�nskade kullar.
Katten slipper stressen som k�nsmognad inneb�r.
Yngre katter �terh�mtar sig snabbare �n en �ldre katt.

Angivna nackdelar:

Narkosrisken var den �verv�gande nackdelen.
Operationen �r tekniskt sv�rare.
Sv�rare att dosera l�kemedel.
Kattungarna �r f�r aktiva efter operationen.
Risken f�r hypotermi och hypoglykemi �r st�rre.
N�gra av de tillfr�gade var �ven oroliga f�r �kad tillv�xt och n�gra f�r minskad tillv�xt.

56% av det illfr�gade veterin�rena rekomenderade energireducerat foder till nykasterade katter.

F�rfattarens kommentarer/diskussion

Skillnaderna mellan att kastrera en katt vid 12 veckors eller 6 m�naders �lder �r inte stora. Man m�ste dock vara f�rsiktigare med v�vnaderna och s�nka l�kemedelsdoserna.

Farh�gorna som finns kring tidig kastrering kan i princip dementeras genom de k�llor jag anv�nt i mitt arbete. �vervikt verkar vara ett problem som f�rekommer oavsett �lder vid kastrering, liksom urinv�gsproblem.

Narkosrisken �r minimal s� l�nge man anv�nder r�tt l�kemedel, �r extra noggrann meddoseringen och h�ller djuret under noggrann �vervakning av framf�rallt kroppstemperaturen p� grund av risken f�r hypotermi.

Epifysfrakturer �r generellt ovanligt, men jag tycker dock att det vore bra med mer forskning p� huruvida epifysfrakturer �r sammankopplat med tidig kastrering, men �ven forskning p� flera epifyser, eftersom den k�lla jag anv�nde endast studerade en epifys.

Jag anser, efter att ha skrivit detta arbete, att tidig kastrering �r n�got som kan utf�ras med s�kerhet, om kliniken det utf�rs p� har r�tt f�ruts�ttningar och kunskaper.

Den h�r artikeln bygger p� Jessica Magnussons studentarbete:�Kastration av katt, Publicerat vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara 2009. �

Jessica har alias Jessica1987 h�r p� iFokus om du vill st�lla fr�gor till henne.

Du kan ta del av hela arbetet via denna l�nk: Kastration av katt

Foto: Linda Carlstr�m

Varf�r b�r kattungarna vara minst 12 veckor?

Thu, 13 Aug 2009 23:04:44 GMT

Fortfarande fr�gar m�nga kattungeintressenter om varf�r kattungarna m�ste vara minst 12 veckor innan de skiljs fr�n sin mamma och sina syskon. Ofta brukar man ju kunna f� hem kattungar vid 8-10 veckors �lder menar m�nga...

SJVFS 2008:5 (sedan 1 maj 2008)

18 � Hundvalpar f�r inte skiljas fr�n modern annat �n tempor�rt, s� l�nge de beh�ver hennes mj�lk och omv�rdnad, dock tidigast vid 8 veckors �lder.

Valparna f�r heller inte l�mna uppf�daren f�rr�n tidigast vid 8 veckors �lder om inte s�rskilda sk�l f�religger.

9 � Kattungar f�r inte skiljas fr�n modern annat �n tempor�rt, s� l�nge de beh�ver hennes mj�lk och omv�rdnad, dock tidigast vid 12 veckors �lder.

Kattungarna f�r heller inte l�mna uppf�daren f�rr�n tidigast vid 12 veckors �lder om inte s�rskilda sk�l f�religger.

Bild: Hilo

Kan bli stora konsekvenser av att skiljas f�r tidigt!
Alltf�r m�nga m�nniskor skiljer kattungarna fr�n sin mamma n�r de �r p� tok f�r unga. Detta sker ofta pga. okunskap. Man tror att ungen �r utst�tt, att mamman �r tr�tt p� den och att man g�r alla en tj�nst genom att l�ta ungen flytta till sitt nya hem tidigt. M�nga m�nniskor som tagit hem kattungen f�r tidigt, kanske redan vid 7-8 veckor, s�ger ofta att "�h, det g�r s� bra s�, han �ter och �r rumsren s� det �r inga problem att ta dem tidigare �n 12 veckor". Men tyv�rr �r det s� att konsekvenserna kan komma l�ngt senare, ofta vid k�nsmognaden. �garen s�tter d� inte problemen i samband med att kattungen tagits f�r tidigt fr�n mamman. Problemen som kan uppst� kan vara s�v�l fysiska som psykiska.

Bild: Eros

Fysiska problem som kan uppst�
Om man tar en kattunge fr�n mamman f�r tidigt, kanske redan vid 7-8 veckors �lder, s� �r risken stor att den f�r ett flertal problem. N�r de �r s� sm� f�r de ofta problem med magen. Avv�njningen fr�n modersmj�lk och �verg�ngen till fast f�da g�r f�r snabbt, matsm�ltningen st�rs och kattungen f�r diarr�. N�r de �r s� sm� blir de fort uttorkade och tappar vikt n�r de f�r diarr�, f�r man inte snabbt ordning p� detta kan diarr�n bli kronisk (och katten kan i v�rsta fall d�). Katten riskerar att hela sitt liv ha k�nslig mage och d�rmed vara i behov av specialfoder som man k�per fr�n veterin�ren. Avv�njning ska g� successivt, det �r en hel process som tar flera veckor. Ofta missar �garen stora delar av processen, man uppfattar att mamman inte diar sina sm� mer och att ungen nu �r redo att �ta enbart fast f�da. Visst diar mamman sina sm�, men inte lika ofta.

�ven immunf�rsvaret p�verkas. Katten blir ofta mycket k�nsligare f�r infektioner och sjukdomar, immunf�rsvaret utvecklas som mest mellan 8-12 veckor. Det �r mycket som h�nder i kroppen vid denna tid, den stress och omst�llning som en flytt inneb�r kan st�ra immunf�rsvarets utveckling.

Bild: Seglarina

Psykiska problem som kan uppst�!
En annan viktig del i uppv�xten �r att ungarna f�r l�ra sig hantera frustrationen n�r mamman nekar dem att f� di. Under denna process ser man ofta att mamman inte till�ter ungen att dia, ungen blir frustrerad och tjurig och b�rjar br�ka. Mamman kan d� bli ordentligt best�md mot den och man ser ofta mamman bita ungen i nacken eller halsen och trycka ner den skrikande ungen mot golvet. Det kan se h�rt och f�rf�rligt elakt ut och man kan luras att tro att mamman �r tr�tt p� sin unge och st�ter bort den av elakhet. Men detta ing�r i uppfostran, mamman l�r ungen att hantera frustration och f�rnekelse. Ungar som missar detta kan f� aggressiva beteenden senare, de har inte l�rt sig hantera nederlag och att inte alltid f� som de vill. �garna missuppfattar tyv�rr ofta denna situation. De tror att mamman �r tr�tt p� sina ungar och inte vill l�ta dem dia henne mer. De tror de g�r mamman en tj�nst genom att l�ta ungarna flytta i det stadiet n�r det egentligen �r viktigt att ungarna f�r uppleva �ven detta led i uppfostran. Nyanserna �r m�nga i avv�njningsprocessen och m�nniskorna ser inte alla detaljer, men de �r mycket viktiga ur kattens synvinkel.

Bild: Texasmamma

Det handlar inte bara om mat!
Avv�njningen handlar inte enbart om att �verg� till fast f�da, det handlar lika mycket om den psykiska omst�llningen fr�n baby till liten kattunge. Kattungar tittar misst�nksamt p� kattmat de inte �tit f�rut och s�ker st�d och bekr�ftelse hos mamma och syskon, �ter de s� b�rjar �ven ungen att �ta. Gruppgemenskap �r viktigt, man l�r sig genom att se hur andra g�r. Ungarna f�r stor trygghetsk�nsla av att vara tillsammans med mamman och syskonen. Ungarna leker och brottas och busar runt, de har kul tillsammans och man kan se stora skillnader p� kattungar som leker tillsammans vid 9 veckors �lder och samma kull vid 12 veckor. Leken f�r�ndras till att vid 12 veckor handla mer om "vuxensaker" som till exempel m�te med nya katter, slagsm�l, att kunna h�vda sig och utveckla en tro p� sig sj�lv, osv. De l�r sig utveckla nyanser i kroppsspr�ket och �var p� syskonen. Kattungar som missar detta har senare i livet sv�rt att l�sa av andra katter, de har sv�rt att komma �verens och att fullt ut uppskatta kamratskap med en artfr�nde.

Bild: blondifire S*Winsnes Wilda

Problemen kan komma senare i livet!
Ibland verkar det som att allt g�r smidigt och utan problem med kattungen man tagit f�r tidigt. De v�xer som de ska, de har bra mage utan diarr�, de �r rumsrena, de verkar glada och n�jda och allt verkar vara frid och fr�jd. Men sedan pl�tsligt vid k�nsmognad f�r�ndras katten. Hormonerna b�rjar rusa i kroppen och de kan bli lynniga, os�kra och ibland aggressiva. De saknar mental stabil grund att st� p�, de har inte f�tt med sig grundtryggheten. Dessa katter har sv�rt att hantera alla nya k�nslor och blir otrygga, de vet inte hur de ska bete sig i vissa l�gen, de saknar sj�lvk�nnedom. En del katter kan bli v�ldigt aggressiva och vi har mer �n en g�ng pratat med �gare som �r rent av r�dda f�r sin katt som pl�tsligt utan f�rvarning kan g� till attack mot sin �gare och bitas ordentligt. Dessa katter �r v�ldigt f�rvirrade och otrygga och vet inte hur de ska hantera sina k�nslor och frustration.

Katter utan grundtrygghet �r k�nsliga f�r f�r�ndringar, till exempel kan de pl�tsligt b�rja kissa i soffan eller i s�ngen och �garen st�r fr�gande och f�rst�r inte varf�r. Det kommer som en �verraskning f�r m�nga att en s�dan sak som en ny partner f�r �garen kan p�verka katten starkt (negativt). Kan �ven vara en s�dan enkel sak som att man bytt till annan kattsand, flyttat till ny bostad, k�pt nya m�bler, osv. �ven sm� f�r�ndringar i livet k�nns mycket st�rre och jobbigare f�r en katt som saknar grundtrygghet, de har sv�rt att st�lla om sig. De vill ha allt som det brukar vara, de gillar rutiner. St�r man den normala vardagsrytmen kan m�nga katter reagera starkt och visar detta p� olika s�tt, m�nga kissar i soffor och s�ngar. Att detta skulle bero p� att kattungen tagits f�r tidigt har m�nga �gare sv�rt att se, "det �r ju s� l�nge sedan och allt har ju g�tt s� bra f�rut".

Bild: Dorkiis

Aldrig f�r sent att reparera skadan!
"Problemkatter" som �r aggressiva eller har beteendest�rningar �r inte om�jliga att f� ordning p�. Men det kr�vs ofta mycket arbete och kunskap f�r att hj�lpa katten, �garen m�ste kunna h�va d�liga beteenden och hj�lpa sin katt och f� den att k�nna sig trygg igen. M�nga m�nniskor �r inte beredda att engagera sig s� mycket och tyv�rr avlivas ofta dessa katter. Det �r synd att det ska beh�va bli s�. Problemen beror kanske p� att �garen skulle ha l�tit ungen stanna hos sin mamma tiden ut. Det �r enkelt att undvika m�nga problem egentligen; en trygg och glad kattunge som �r redo f�r flytt och ser p� f�r�ndringar med nyfikenhet utvecklar oftast inte problembeteenden.

H�r �r en bra l�nk d�r ni kan l�sa mer om varf�r det �r s� viktigt att l�ta kattungen vara hos sin mamma till 12 veckors �lder: Artikel p� katter.nu

�

Bild: JessicaN

Tiden hos mamman -
en investering i en trygg och glad familjemedlem!
Detta �mne �r stort och man kan diskutera mycket och l�nge om konsekvenserna av att ta ungarna f�r tidigt. Det �r inte alltid det inneb�r problem, ibland har det g�tt bra. Men man kan ju inte veta i f�rv�g hur det ska g�, katter �r ju olika individer de ocks� och reagerar olika starkt p� situationer. D�rf�r b�r man ta det s�kra f�re det os�kra och l�ta ungen stanna hos mamman och syskonen tills de �r minst 12 veckor. En del kattungar �r inte mentalt stabila f�r flytt d� heller och kan beh�va �nnu mera tid hos mamman och kanske kan flytta f�rst vid 14-15 veckors �lder. Som k�pare �r man f�rst�s ot�lig och vill f� hem sin nya lilla kattunge s� fort som m�jligt, men man f�r f�rs�ka ha lite is i magen och v�nta tills ungen �r redo f�r flytt. Man ska ju trots allt leva tillsammans i m�nga �r fram�ver och n�gra veckor extra hos mamman kan g�ra en enorm skillnad p� den mentala h�lsan f�r kattungen. En stabil och trygg katt �r mer behaglig att leva med s� man f�r f�rs�ka ge sig till t�ls och l�ta naturen ha sin g�ng.

Ge din blivande familjemedlem b�sta m�jliga start i livet! L�t kattungen f� den tid de beh�ver f�r att bli stora nog att flytta hemifr�n. Det vinner alla p�!

Bild:Alexej

Artikeln �r skriven av KKS.nu

Kattkommando Syd startades i juli�2000 med hj�lp av Djurens R�tt. KKS har sedan dess hj�lpt och f�rmedlad tusendtals katter. Titta g�rna in p� deras hemsida!

L�psedelbild: Hilo

Sommarkatter

Thu, 13 Aug 2009 15:42:52 GMT

Sommarkatt �r ett begrepp som de flesta av oss k�nner till. Men begreppet h�ller p� att f�rsvinna. Inte f�r att det �r f�rre som skaffar en katt �ver sommaren och l�mnar den, utan f�r att �vergivande av katter �r n�got som sker under hela �ret, varje �rstid och varje dag.

SOMMARKATTEN

F�rra sommaren, en �rstid s� ljus

kom en familj till sitt sommarhus.

De skaffade en katt s� liten och go

natt och dag fick den inne bo

Han myste och trivdes i moderns famn

att matas, kramas och kallas vid namn.

Men sommaren tog slut och h�sten kom sen

semestern var �ver, familjen for hem.

Och katten den t�nkte: Vad gjorde jag f�r fel?

Vad h�nde med barnens lek och kel?

Jag st�r h�r vid d�rren och v�ntar p� er

s�g mig, �lskar ni mig inte mer?

D�r satt han p� trappan dag och natt

han var ju bara en sommarkatt

Kylan kr�p n�rmre och sn�n f�ll vit.

Varf�r kommer ni inte hit?

N�r v�ren och sommaren nalkas igen

kommer familjen tillbaka till sitt sommarhem.

Kom lilla kissen ropar de lent

men f�r han som blev l�mnad var det redan f�r sent.

Under en l�vh�g han ligger s� still

den k�rlek han fick d�, r�ckte ej till.

Av kyla och sv�lt ett kattliv dog ut

och detta p� grund av att sommaren tog slut.

- Joneta Belfrage

"Sommarkatt" �r ett begrepp som de flesta av oss k�nner till. "Den klarar sig!" eller "Det �r ju bara en katt!" s� resonerar tyv�rr m�nga n�r de skaffat sig en s�t liten kattunge inf�r semestern och l�mnat kvar den n�r de�farit hem. Men �ven om det finns solskenshistorier d�r dessa katter faktiskt klarat att �verleva p� egen hand s� �r verkligheten den att de flesta g�r en pl�gsam d�d tillm�tes. Dagens huskatter klarar inte av att uth�rda v�rt kalla klimat utan v�rme och skydd och om katten mot f�rmodan lyckas undvika att frysa ihj�l s� finns det m�nga andra hot - brist p� mat, andra djur, trafik, sjukdomar, skador, elaka m�nniskor och s� vidare.

Idag h�ller begreppet "sommarkatt" p� att f�rsvinna. Inte f�r att det �r f�rre som skaffar en katt �ver sommaren och l�mnar den, utan f�r att �vergivande av katter �r n�got som sker under hela �ret, varje �rstid och varje dag. F�rutom problemet att m�nniskor l�mnar sina katter vind f�r v�g s� �r det m�nga katt�gare som struntar i att kastrera och ID-m�rka sina katter. Detta bidrar till att o�nskade kattungar f�ds varje dag och att katter som rymmer hemifr�n inte kan sp�ras till sin �gare. Det skapas allts� nya, heml�sa katter hela tiden.

V�ra katthem och andra eldsj�lar g�r ett fantastiskt arbete, men problemen �r dem �verm�ktiga. Det finns 100.000-tals heml�sa katter i Sverige idag. Det g�r inte att f� kontroll �ver situationen s� l�nge det hela tiden g�rs fler heml�sa katter. D�rf�r m�ste vi alla som har eller t�nker skaffa katt ta v�rt ansvar! Att skaffa en katt �r ett livsl�ngt �tagande och man b�r t�nka efter ordentligt b�de en och tv� g�nger innan man best�mmer sig f�r att skaffa en katt. N�gra fr�gor man b�r st�lla sig �r:

Har jag tid och m�jlighet att ha katt?
Har jag r�d att ha katt? Det �r l�ngt fler utgifter �n bara ink�pet, som till exempel f�rs�kring, vaccinering, foder och�kattsand.
En katt kan leva upp till �ver 20-�rs �lder, �r�jag beredd att ta ansvar f�r en katt s� l�nge?
Vem �r det som vill ha katt? Om det �r barnen som tjatar, skaffa ingen katt om inte du sj�lv som vuxen �r beredd att ta ansvaret.
Vad g�r�jag om jag beh�ver �ka bort?
En katt kan "st�ka till" det en del i hemmet, kl�sa p� m�bler och v�ggar, ha ned saker och s� vidare, �r det ett problem f�r mig?
�r jag eller n�gon i familjen allergisk?

En kattunge ska vara minst 12 veckor n�r den flyttar. Ta g�rna en katt fr�n ett katthem, de kostar n�gra hundralappar men �r d� kastrerade, ID-m�rkta och vaccinerade och dessutom g�r du ju en god g�rning! Annat v�rt att fundera �ver �r om katten ska vara inne- eller utekatt, om man bor illa till med till exempel mycket trafik �r det kanske l�mpligast att ha en innekatt. Om man �r borta mycket om dagarna eller om katten verkar beh�va mer s�llskap �nd� kanske det �r bra att skaffa tv� katter.

N�r du har skaffat katt eller om du redan har katt �r det din skyldighet som katt�gare att se till att katten �r/blir:

ID-m�rkt
Kastrerad
F�rs�krad
Vaccinerad

GL�MDE DU KATTEN?

Det sitter en katt p� trappen till ett hus,
det �r tyst, allt som h�rs �r vindens sus.

Katten �r mager, bara skinn och ben,
p�lsen �r str�v, den som f�rr var s� len.

Blicken �r tom, det finns inget hopp,
l�ven har samlats kring hennes frusna kropp.

Missen somnar in och sv�var snart bort,
nu slipper hon lida, hennes liv blev kort.

Ligger du inte s�mnl�s om natten,
du som "r�kade" gl�mma katten.

Du bryr dig�v�l inte ett skvatt,
f�r dig var det ju bara en obetydlig liten katt.

Nu ligger hon d�r under iskall sn�,
hon var ditt ansvar och du l�t henne d�.

�

Tack till Gunilla (hawknestgrove) f�r hj�lpen med artikeln!

Den moderna tidens katter

Wed, 12 Aug 2009 11:01:16 GMT

Det har s� l�nge jag kan minnas har talats om de tv� kategorierna utekatt och innekatt. Det har f�rts o�ndliga diskussioner om vad som b�st, s�krast eller mest naturligt f�r katten. Men katten har utvecklats och l�rt sig att anpassa sig och det vi har tydliga bevis p� att en katt kan trivas b�de ut och inne. Men det �r kanske dags att �ven vi utvecklar oss lite.

Hur l�nge vi �n diskuterar vidare i all o�ndlighet s� finns det bevis f�r att b�de ute och innekatter kan f� ett bra liv och sina behov tillgodosedda. Men trots bevisen s� ligger �nd� �gare till katter i dessa olika kategorier, st�ndigt i luven p� varandra och verkar inte komma fram till n�got annat �n att b�da parter �r oansvariga eller g�r n�got fel.
Det tv� kategorierna som existerar idag �r just ute och innekatt.

�

Utekatt

Utekatt �r oftast en beteckning p� en katt som exempelvis lever vid ett stall eller som har m�jlighet att g� ute fritt. M�nga anser att utekatt �r det b�sta alternativet f�r en katt. Att det �r det mest naturliga. Och jag h�ller med; har man m�jlighet att ha utekatt s� det fantastiskt f�r katten. Men det finns annat man m�ste t�nka p� ocks�.

Du som �gare �r i f�rsta hand ansvarig f�r din katt, d�rmed ocks� att milj�n �r passande f�r din katt. Man b�r se sig omkring i omr�det f�r att avg�ra om det �r bra eller d�lig milj� f�r katten. Man b�r ha i �tanke om det finns n�gra v�gar i n�rheten som riskerar att din katt blir �verk�rd. Barn kan vara chockerande elaka emot djur. Du m�ste ocks� ta h�nsyn till dina grannar. Kommer katten kissa i sandl�dor, bajsa i rabatter eller kl�sa s�nder n�gon annans tillh�righeter?

Men viktigare att t�nka p� innan du sl�pper ut din katt �r kastrering; vi beh�ver inte fler okastrerade katter som bidrar till fortsatt l�g status hos katten. Vaccinering; alla katter beh�ver ett skydd emot de vanligaste sjukdomarna. Idm�rkning; om din katt v�l kommer bort s� kommer du vara evigt tacksam �ver att du m�rkte den. Det h�nder s� l�tt att en katt kan komma bort ( r�kar �ka med ett fordon, blir bortjagad av andra katter, blir r�dd m.m). En olycka h�nder s� l�tt, s� f�rs�kra �ven din katt!

�

Innekatt

Innekatt blir allt mer vanligt i Sverige, och kanske fr�mst i v�ra st�der. Inte s� konstigt med tanke p� att en stad �r en h�gst ol�mpligt milj� f�r en katt!
N�r man har innekatt s� ligger ansvaret f�r att kattens skall f� stimulans p� alla omr�de, p� dess �gare. Katten har ett behov av att kl�ttra och kl�sa. F�r en kattung kanske en liten pelare eller en kl�sbr�da r�cker, men f�r vuxna katter kan ett ordentligt tr�d vara en bra investering. Det finns dyra kl�str�d i djuraff�ren, men det finns ocks� billigare begagnat eller till exempel p� Ebay.

Lek �r en viktigt del f�r innekatten. M�ss, bollar eller varf�r inte en papperstuss eller en toarulle. Det finns mycket roliga leksaker och tips p� hur man kan leka med sin katt. Det beh�ver inte alls vara sv�rt. En katt som �r ensam en del kan beh�va en kompis, b�de som s�llskap och att leka med.

Precis som med en utekatt s� skall alla innekatter vara kastrerade; tomma l�p �r v�ldigt stressfullt och b�de hon och hankatter kan b�de kissa och bajsa fel p� grund av fertiliteten. Idm�rkning sj�lvklart i fall katten r�kar smita ut (tro mig, det h�nder oftare �n man tror). Vaccination �r n�got som en del innekatter inte f�r f�r att m�nga tror att det inte beh�vs men faktum �r att det �r extra viktigt f�r innekatterna. De blir k�nsligare eftersom de inte g�r ute och uts�tts f�r smittfaktorer. Du kan t.ex. enkelt dra med dig smitta p� dina skor. Sj�lvklart kan n�got h�nda inomhus ocks�, s� f�rs�kra din katt!

Den moderna katten

Idag s� finns det fler m�jligheter, framf�r allt f�r v�ra innekatter. Och f�r utekatterna, chanser att g� s�krare.

Man kan ta ut sin katt i sele; Man kan redan n�r katten �r kattunge v�nja den vid att b�ra sele och vistas utomhus i den. Oavsett om man har en vuxen eller kattunge som �r ovan s� �r det bra att t�nka i steg. Det allra f�rsta man skal g�ra �r att v�nja katten vid sj�lva selen; att ta av och p� och att ha den p� sig �r saker man b�rjar med, d� inomhus. Jag rekommenderar inte att ta ut en katt som �r r�dd, ovan eller som inte �r bekv�m i selen. De f�rsta g�ngerna s� kan det vara en f�rdel att ta med t.ex. en transport bur, som i sin tur blir en trygghet f�r katten.

�

N�ta in sin balkong/uteplats; Att n�ta in balkongen blir allt mer popul�rt. Jag vet sj�lv den underbara k�nslan av att kunna g� upp p� morgonen och bara �ppna balkongd�rren, i visshet om att mina katter �r s�kra. Det �r numera lag p� in�tning av balkonger d�r katter vistas, om den �r mer �n 5 meter �ver marken. Det �r en del tips och trix med att f� till det p� ett bra s�tt, men det �r helt klart v�rt det. Det finns olika typer av n�t man kan anv�nda sig av (h�nsn�t, svetsn�t, kompostgaller med flera) och det finns olika s�tt att g� till v�ga. Har man tur finns det n�got att f�sta n�tet i, annars f�r man bygga ramar. T�nk p� att n�ta in s� att katterna inte kan komma ut eller kl�ttra �ver n�tet, samt att inte l�mna dem utan tillsyn i b�rjan.
Nedan �r bildexempel p� hur det kan se ut:

Man kan n�ta in en hel tr�dg�rd.

�

Det finns bevis p� att det kan bli riktigt snyggt med balkonginn�tning.

�

Man kan bygg ramar om man har sv�rt att f�sta n�tet i n�got p� balkongen.

�

Semestra med katt; N�r jag skriver semester med katt s� menar jag inte att man kanske tar med sig katten till Spanien eller utomlands, utan snarare p� inlandssemester.M�nga tar med sig katter till stugor och ut p� landet. N�r det �r nya milj�er f�r katten s� skall man naturligtvis inte �ppna d�rren och sl�ppa den vind f�r v�g, utan jag tycker att sele �r ett m�ste i en ok�nd milj�. Man kan g� p� promenader med katten f�r att l�ta den l�ra k�nna omr�det.

Om man �ker bil l�ngt med katterna f�r man t�nka p� att rasta dem s� de f�r komma ut samt g� p� l�dan, och n�r man parkerar att inte g�ra det i solen.

Det finns ocks� de som tar med sig katterna och campar och d� kan det finnas en del man kan t�nka p�. Leta g�rna upp en plats d�r det finns lite skugga och buskar och eventuellt tr�d. Det kan vara bra att ha sele p� katten p� dagtid, i fall den skulle r�ka komma ut. N�r det �r fint v�der kan man naturligtvis ha l�plina utanf�r husvagnen/bilen men katten m�ste �llas under uppsikt och f� en chans att kunna g� in i fall n�got skr�mmer den. Saker som kan vara bra att ha med �r: klosax, selar, flexikoppel, kam, f�stingbortagare, kattl�da och en liten fl�kt om man inte har AC.

�

Det finns hopp

Ja, det finns allts� hopp f�r b�de inne och utekatter att m�tas n�gonstanns p� mitten i v�ra tider. Och framf�r allt �r det ju kattens s�kerhet och h�lsa som kommer i f�rsta hand.

//Mealyn

�

Tack till alla som har bidragit med bilder!

�

Ditt ansvar som medlem p� Katter iFokus

Sat, 08 Aug 2009 09:42:57 GMT

Katter iFokus blir vad vi alla g�r den till. Man kan s�ga att en sajt �r som ett pussel d�r alla aktiva medlemmar bidrar med sin bit. F�r att pusselbyggandet ska fungera finns det en del viktiga saker att t�nka p�. En grundregel som �r bra att ha i bakhuvudet �r att alltid behandla andra med samma respekt som du sj�lv f�rv�ntar dig att bli behandlad.

F�r att underl�tta kommunikationsprocessen p�sajterna har iFokus tagit fram ett antal Skriv- och Trivselregler. I den h�r artikeln tar vi upp vad som g�ller p� Katter iFokus, samt ger en�f�rklarning av vad de inneb�r.

Enligt skrivreglerna �r det�inte till�tet att:

Bryta mot svenska lagar och f�rordningar.
Kopiera upphovsr�ttsskyddat material.
Skriva inl�gg som r�jer eller antyder annan anv�ndares verkliga identitet.
�gna sig �t personangrepp.
Anv�nda svordomar eller annat ov�rdat spr�k.
Skriva inl�gg med inneh�ll av diskriminerande karakt�r.

Trivselreglerna

Katter ifokus ska vara en sajt d�r alla k�nner sig v�lkomna. Det betyder att alla som skriver och beh�ver r�d eller hj�lp ska f� det av andra medlemmar p� ett artig och h�vligt s�tt".
Vi vill att st�mningen i forumet ska vara positiv, l�rande och hj�lpande och det �r du som medlem som kan bidra till att denna st�mning h�lls kvar!
Forumet ska endast anv�ndas f�r att diskutera fr�gor av allm�ngiltig karakt�r.
Kontakta sajtv�rden eller n�gon av medarbetarna ifall n�gon medlem missk�ter sig eller om n�gon tr�d h�ller p� att sp�ra ut eller b�r l�sas.
Inl�gg med avlivninghot kommer att raderas.�
Det �r inte till�tet att annonsera p� forumet. Vill du s�lja/omplacera din/dina katter h�nvisas du ist�llet till Djurannonser iFokus.
Det �r inte till�tet att idka insamling via Katter iFokus

Andan p� forumet

Den vanligaste orsaken till�problem p� Katter iFokus �r att andan blir aningen f�r hetsk. �mnet�katter �r ofta k�nsloladdat, vilket bidrar till att det kan hetta till och skenar iv�g i diskussionerna. Det finns nog inget som kan st�lla till det s� mycket�som just uppr�rda k�nslor.�F�r att undvika att ol�mplig text�kommer p� pr�nt��r det en god vana�att du alltid l�ser igenom vad du skrivit en eller tv� g�nger innan du publicerar det.�

Missf�rst�nd

En annan orsak till att det g�r fel ute p� forumet �r�att vi�missf�rst�r varandra. Det �r l�tt h�nt eftersom vi�bara kommunicerar skriftligt. Om du alltid utg�r ifr�n att den som skrivit har ett gott upps�t kan m�nga bekymmer undvikas. �r det n�got som verkar underligt eller som du inte f�rst�r �r det b�ttre att fr�ga vederb�rande vad�han/hon menat. �r det av k�nslig karakt�r kan det vara l�mpligare att st�lla fr�gan via PM.�

Personliga konflikter

Om du blir osams med n�gon annan medlem ska du inte ta upp det��ppet p� forumet. L�s ist�llet detta privat via PM funktionen.��

PUL

Det �r oerh�rt viktigt att vi inte r�jjer n�gon annans identitet. Du f�r inte publicera n�gon annans namn, adress, telefonnummer, personnummer eller andra personliga uppgifter. Vi�f�r inte heller l�nka till andra sidor d�r s�dana uppgifter framkommer. (T.ex. l�nka till annonser med personuppgifter). Av� s�kerhetsk�l �r det inte heller�l�mpligt att du l�gger ut dina egna personuppgifter �ppet p� sajten.

Brott mot PUL kan leda till �tal med straffp�f�ljd.�

Upphovsr�tten (copyright)

Det �r inte till�tet att publicera n�got p� Katter iFokus som n�gon annan har upphovsr�tten till. Det f�r du bara g�ra om du har tillst�nd fr�n upphovsr�ttsinnehavaren. Du f�r t.ex. inte l�gga ut foton som n�gon annan tagit om du inte har fotografens tillst�nd. Det �r inte heller till�tet att kopiera artiklar fr�n tidningar och l�gga ut �ppet p� sajten. Om du vill diskutera en artikel ska du ist�llet l�nka till den, alternativt skriva ett referat av den med dina egna ord. Brott mot upphovsr�ttslagen kan leda till att du f�r betala skadest�nd. Det kan handla om mycket stora belopp.�

Yttrandefriheten

Ibland anklagas jag som sajtv�rd f�r att bryta mot yttrandefriheten. Det h�nder att medlemmar anser sig kr�nkta f�r att de inte till�ts skriva precis vad de sj�lva vill �ppet p� sajten. N�gon s�dan yttrandefrihet r�der dock inte p� iFokus. N�r n�gon f�r sina inl�gg redigerade eller borttagna beror det alltid p� att de brutit mot n�gon eller n�gra�av v�ra skriv- eller trivselregler. Man kan j�mf�ra en iFokussajt med en dagstidning. Ingen av oss kan best�mma vad t.ex. Dagens Nyheter ska publicera.

Det �r ganska vanligt att medlemmar blandar ihop skrivreglerna med �sikter. Du f�r inte�ditt inl�gg borttaget eller redigerat f�r att�du har�en annorlunda syn i en�sakfr�ga. Det �r s�ttet du yttrycker dig p� som�ligger till grund f�r eventuella �tg�rder fr�n moderator.��

Skrivf�rbud

Medlemmar som oavbrutet bryter mot v�ra regler f�r till sist skrivf�rbud. Det �r sajtv�rden som avg�r n�r skrivf�rbud ska tilldelas. H�r p� Katter iFokus sker det aldrig godtyckligt �ven om den som f�r skrivf�rbudet ibland upplever� det�s�.�Den vanligaste orsaken bakom ett skrivf�rbud��r�personangrepp mot andra medlemmar och/eller otrevligt bem�tande �verlag. Ingen f�r skrivf�rbud f�r en enstaka f�reseelse. Vi kontaktar alltid vederb�rande f�rst med information om vad de brutit mot och ber dem t�nka p� v�ra regler. Tyv�rr h�nder det att�enstaka medlemmar v�grar acceptera reglerna och ist�llet forts�tter att bryta mot dem. Det leder till sist till skrivf�rbud. Det kan �ven h�nda att en avst�ngd medlem �terkommer i nytt alias och forts�tter att br�ka. I s�dana fall blir det skrivf�rbud med omedelbar verkan.�

�

Olika ID-metoder!

Tue, 04 Aug 2009 23:51:32 GMT

�rontatuering: En bokstav och n�gra nummer tatueras in i kattens ena �ra med gr�n eller svart f�rg. Katten m�ste vara s�vd. Rikligt med f�rg fr�n en tub penslas p� en sorts t�ng, och sedan sticker veterin�ren taggarna igenom �rat. �verskottsf�rgen f�r vara kvar och torka in. Chipm�rkning: Ett litet chip som kan avl�sas injiceras in mellan kattens skuldror. Kanylen �r bara n�got st�rre �n vid vaccineringen och katten beh�ver ej s�vas.

�

1. Tatuering/t�ngm�rkning
Tatuering/t�ngm�rkning �r den vanligaste ID-m�rkningsmetoden f�r katter i Sverige men �ven m�nga hundar �r ID-m�rkta med en tatuering. Tatueringen/t�ngm�rkningen g�rs i v�nster �ra eller, mera ovanligt, i ljumsken.
Tatuering f�r sedan 2009-01-01 bara utf�ras av veterin�r. Djuret m�ste sederas (ges lugnande medel) f�r att id-m�rkning med tatuering/t�ngm�rkning ska till�tas.

ID-nummer (tatuering/t�ng-ID) hund: F�r hundar som �r stambokf�rda i SKKs register best�r id-numret vanligen av registreringsnumrets f�rsta fem siffror f�ljt av en bokstav som representerar registrerings�ret. Undantag fr�n denna regel f�rekommer dock.

ID-nummer (tatuering/t�ng-ID) katt: 4 eller 5 siffror och/eller bokst�ver blandade.

2. Microchipm�rkning
M�rkning med microchip �r den vanligaste ID-m�rkningsmetoden f�r hundar i Sverige. Hundar och katter kan microchipm�rkas fr�n sex veckors �lder och g�r d�refter att identifiera hela livet. B�de veterin�rer och utbildade id-m�rkare kan utf�ra id-m�rkning med microchip. Microchipet injiceras under huden p� djuret, normalt mellan skulderbladen. Ingreppet k�nns inte mer �n en vanlig vaccination och �r inte skadligt. Alla chip har ett unikt ID-nummer inprogrammerat och det �r det numret som registreras i �garregistret. F�r att s�v�l avl�sare som registrering skall fungera problemfritt skall endast chip som f�ljer ISO-standard anv�ndas.

F�r att kunna se ID-numret p� ett microchipm�rkt djur, kr�vs en speciell avl�sare. Avl�sare finns hos polisen, hos veterin�rer, djurhem samt p� de flesta brukshundklubbar och SKK l�nsklubbar.

Vilken ID-m�rkningsmetod �r b�st?
Vilken metod du ska v�lja n�r du ID-m�rker ditt djur beror p� flera faktorer. De b�da m�rkningstyperna har s� v�l f�r- som nackdelar.
Det �r l�tt att se att ett tatuerat/t�ngm�rkt djur �r ID-m�rkt. � andra sidan kan m�rkningen blekna med tiden och bli sv�r, eller i vissa fall om�jlig att tyda. Vistas man ofta med sin hund eller katt i glesbyggd m�ste man t�nka p� att det kan vara l�ngt till n�rmsta chipl�sare, i s�dana omr�den �r en tatuering ofta att f�redra.
Ett chipnummer �r l�tt att l�sa av och n�r det v�l sitter p� plats under huden �r det ytterst s�llsynt att det slutar att fungera. Men man kan inte se p� ett djur att det �r chipm�rkt och utan avl�sare kan man inte heller l�sa av id-numret. Ska du resa utomlands �r en chipm�rkning ofta det enda alternativet. Fr�n och med 2011 m�ste alla hundar och katter som ska resa inom EU vara chipm�rkta. N�gra l�nder (t.ex. Storbritannien och Nederl�nderna) kr�ver redan i dag att bes�kande djur ska vara chipm�rkta.

Chipstorlek:
Vilken metod du ska v�lja beror allts� p� m�nga faktorer. Prata g�rna med din veterin�r eller ID-m�rkare om vad som �r l�mpligt f�r just dig och ditt djur. Har du en hund har uppf�daren f�rmodligen redan gjort valet �t dig. Men du kan f�rst�s alltid komplettera med en chipm�rkning om ditt djur �r tatuerat eller vice versa. Med b�de tatuering och chipnummer ska det mycket till f�r att ditt djur inte ska kunna identifieras. Gl�m bara inte att uppdatera registret med det nya ID-numret om du v�ljer att komplettera med ett chip eller tatuering.

3. Halsband
Ett halsband p� en katt �r en v�ldigt os�ker metod. En halsband kan l�tt ramla av eller fastna t.ex. i en buske eller gren. Halsband utan�res�r kan vara farligt f�r en katt. En katt som f�r sitt framben inkl�md i halsbandet eller fastnar i en gren kan skadas allvarligt. K�p alltid ett kalsband i neonf�rger eller med reflex. K�p till en hylsa med adresslapp som h�nger i halsbandet.

Tar alltid bort pinglan p� halsbandet. Det �r v�ldigt stressande f�r en katt att j�mt tvingas h�ra pinglandet. Risken att en katt f�nga en f�gel �r inte stor. Efter norska unders�kningar �r det�mindre �n 0,5 % av�antalet f�glar som f�ngas av katter. De f�glar som�blir kattens byte �r dessutom ofta�sjuka eller skadade.

Det finns ID-brickor d�r kattens namn och adressuppgifter kan markeras. Brickan h�ngs sedan i halsbandet.

ID-brickor kan k�pas h�r.
S�kerhetsbrickor med registreringsnummer kan du best�lla p� Smart Safety.

F�rdelen �r att alla kan se att katten har en �gare.

4. Pejlutrustning f�r katter
Utrustningen best�r av en liten radios�ndare och en mottagare.

R�ckvidd: ca 1,5 - 2 km och priset ligger p� ca 3 000 kronor.

Finns att best�lla p� Pet.com.se

Recension av Petcom sm�djurspejl

�

Hur anm�ler jag vanv�rd?

Mon, 03 Aug 2009 22:34:48 GMT

Som djurv�nner borde vi aldrig tveka att anm�la en misst�nkt vanv�rd eller misshandel av djur. Djuren har bara oss och det �r bara vi som kan hj�lpa dem genom v�r insats. Det �r alltid b�ttre med en anm�lan f�r mycket �n en f�r lite. En anm�lan g�r alltid att g�ra anonymt. Ser det positiva i en anm�lan. Antingen kan du hj�lpa ett djur eller att den misst�nkta djurh�llaren f�r en bra djurh�llning bekr�ftat av djurskyddsinspekt�ren.

Om du misst�nker eller har k�nnedom om att n�gon vanv�rdar eller misshandlar ett djur m�ste du anm�la detta. Du kan l�mna din anm�lan till djurskyddsinspekt�ren via telefon, e-post eller personlig kontakt och du har r�tt att vara anonym. Men t�nk p� att�ofta tas anm�lan p� st�rre allvar om man kan st� f�r sina uppgifter.

Djurskyddsinspekt�ren hittar du�under�den ansvariga l�nsstyrelsen.

�

Alaforskatter

F�r en anm�lan�beh�ver du s� mycket fakta som m�jligt:

Namn och adress till den misst�nkta djurh�llaren. P� landet kan du beh�va fastighetsbeteckningen eller en v�gbeskrivning d�r djuren vistas.�Milj�kontoren l�gger upp sina arkiv efter fastighetsf�rteckning.
Vilken djurart det handlar om och hur m�nga djur som finns p� platsen.
Beskriv noga allt du vet om bakgrunden.�G�rna�namn och adresser till eventuella vittne.
Gl�m inte. De b�sta bevisen �r bilder. F�rs�k att ta� m�nga bra bilder med kameran eller mobilen.

Du b�r ocks� beg�ra en kopia av�l�nsstyrelsens utredning och beslut. Skriv upp n�r och vem du har kontaktat. Du har r�tt att f� ta del av handlingarna enligt offentlighetsprincipen och de ska utl�mnas utan dr�jsm�l.

D� en anm�lan kommit in g�r inspekt�ren en akutinspektion. Uppt�cks brister ska dessa r�ttas till genom i f�rsta hand r�dgivning. Om brister i djurh�llningen konstateras vid en kontroll underr�ttas djurh�llaren om detta och om de �tg�rder som ska vidtas, samt tidpunkten n�r detta ska vara �tg�rdat. D�refter sker en �terinspektion f�r att tillse att �tg�rderna vidtagits. Om missf�rh�llanden inte r�ttas till eller �r av allvarligare art kan djurh�llaren f� ett f�rel�ggande, d.v.s. ett skriftligt preciserat och tidsatt krav p� �tg�rd. Vid upprepade f�rel�gganden, eller om bristen som inte �tg�rdats �r av allvarligare art ska l�nsstyrelsen meddela djurf�rbud.

�

L�nsstyrelsen kan ta beslut om att omh�nderta djur, samt f�rbjuda n�gon att h�lla djur, eller ett visst slag av djur. Ett omh�ndertagande verkst�lls alltid av polismyndigheten, som d� ocks� blir ny �gare till djuret till dess att l�nsstyrelsen avgjort om djuret ska �terl�mnas, s�ljas eller �verl�tas p� annat s�tt eller avlivas.

L�nsstyrelsen�kan besluta om ett omedelbart omh�ndertagande av djur som �r utsatt f�r lidande och om lidandet inte g�r att avhj�lpa p� annat s�tt.

Omh�ndertagna katter och hundar placeras av polisen p� ett katt- eller hundpensionat. L�nsstyrelsen g�r en bed�mning av �garens l�mplighet f�r att i forts�ttningen ha hand om djur. Eftersom omh�ndertagandet oftast f�ranletts av brott mot djurskyddslagen �r det vanligaste att djuret inte l�mnas tillbaka till �garen. Ist�llet g�rs en v�rdering av djurets fysiska och psykiska h�lsa. Sjuka djur avlivas, men �r det ett friskt djur str�var man efter omplacering i ett nytt hem.

�

Man kan ocks� g�ra en anm�lan till�polisen, som d� vidarebefordrar denna till l�nsstyrelsen. Polisen kan �ven v�lja att utreda fallet sj�lva s�vida inte ett omh�ndertagande av djuret/en sker.

Polisen n�r du b�st genom�telefon 114 14.

En anm�lan via polis eller milj�n�mnden skickas vidare till �klagare som utreder om det finns grund f�r att v�cka �tal f�r brott. Om utredningen resulterar i att �tal kan v�ckas, �r det slutligen domstol som avg�r m�let.

�

Misshandel�
Misshandel �r ett brott enligt brottsbalken och ska anm�las till n�rmaste polismyndighet. Om polismyndigheten beslutar att ej �ka ut i �rendet s� beg�r att f� skriftligt p� det beslutet. D�refter har du m�jlighet att JO-anm�la polismyndigheten.

Straff
"F�r djurpl�geri kan den d�mas som upps�tligen eller av grov aktsamhet, otillb�rligen uts�tter djur f�r lidande, till b�ter eller f�ngelse i h�gst tv� �r. (Brottsbalkens 16 kap 13 �)" Det kan g�lla brott som till exempel �veranstr�ngning, misshandel eller vanv�rd.

I djurskyddslagstiftningen st�r hur djur ska v�rdas och behandlas. Djur ska bland annat behandlas v�l och skyddas mot on�digt lidande, ges tillr�ckligt med foder och vatten, h�llas i en god milj� som ger dem m�jlighet att utf�ra sina naturliga beteenden. Djur f�r inte �veranstr�ngas eller h�llas bundna p� ett pl�gsamt s�tt. En djur�gare som inte respekterar dessa regler kan d�mas f�r vanv�rd eller djurpl�geri.

F�r mer information om djurskyddslagen kan du g� in p� Jordbruksverkets hemsida www.sjv.se

�

S� vill ingen katt ha det:

�

Jag fick�ett bra exempel om

Skriftlig anm�lan om djur som far illa

skriven av Kurran

F�r att f� b�sta effekt p� en anm�lan om missf�rh�llanden som r�r djur �r skriftliga anm�lningar att rekommendera. Vill man vara anonym �r det bara att utesluta sitt eget namn. Dessutom �r det b�sta att skriva till polisen direkt och kalla det f�r polisanm�lan. �r det n�got som absolut inte �r ett polis�rende skickar de �ver anm�lan till djurskyddsinspekt�ren. Det kan vara id� att skicka b�de till polisen och till l�nsstyrelsen. N�gon dag efter att man skickat in anm�lan ringer man till polisen och/eller�l�nsstyrelsen och fr�gar efter anm�lan, diarienummer och namn p� handl�ggare. Har man gjort en anomym anm�lan kan man s�ga att man l�st om den p� ett kattforum. Kopia p� anm�lan kan man gott skicka till de lokaltidningar som finns. Sannolikheten att n�got h�nder �kar om n�gon journalist kontaktar myndigheten. Personnummer f�r man reda p� om man ringer 0771-567567 och trycker sig fram enligt anvisningarna.

Offentlighetsprincipen inneb�r att alla inkomna handlingar till en mydighet och alla av myndigheten uppr�ttade handlingar f�r l�sas av vem helst utan att man beh�ver tala om sitt namn eller varf�r man vill l�sa dem.

Kurran st�ller g�rna upp och hj�lper till med formulering av anm�lan om n�gon s� �nskar.

En anm�lan kan se ut som f�ljer:

�-stad 2008-09-27

Till
Polismyndigheten/l�nsstyrelsen i x-l�n

Anm�lan mot�xx ang�ende djur som (l�mplig beskrivning)

Djur�gare xx
personnummer
Landsv�gen 345
M-stad

Anm�lare - utesluts om man vill vara anonym

Vittnen
Kalle ... + adress
Stina ... + adress

Saken
Anm�lan enligt Djurskyddslagen/Jordbruksverkets f�reskrifter avseende (underl�tenhet att ge veterin�rv�rd, f�r sm� rastg�rdar, f�r lite mat, misshandel, f�r m�nga djur, underl�tenhet att h�lla utrymmen rena eller vad den nu kan vara men bara en kort sammanfattning)

Bakgrund
xx har�x st katter ... Sedan ett antal m�nader har jag observerat att ...Till�mpligt lagrum (Bra att ange om man vet vilken lag eller f�reskrift som djur�garen bryter mot)

Utveckling av orsaker till anm�lan:
xx har under den senaste m�naden ... D�rf�r ... Katterna ... I bilaga 1 finns bilder ...� Dvs skriv h�r i detalj vad det �r som du vill anm�la)

Vad jag h�r beskrivit strider mot g�llande regelverk betr�ffande djurskydd och missf�rh�llandena m�ste snarast �tg�rdas samt� r�ttliga �tg�rder s�ttas in mot djur�garen.

Detta brev skall diarief�ras hos er i vanlig ordning.

Med v�nliga h�lsningar
xxxxx

�

Bilder: Miranda Oude Tanke (G�teborgs Katthj�lp)�och det �r bl.a.katter fr�n Alafors. Mer om det kan du l�sa under Vanv�rdskatter.

F�stingar hos katter

Sun, 26 Jul 2009 22:49:52 GMT

F�stingar tillh�r djurgruppen kvalster och �r sm� vingl�sa spindeldjur. Det finns flera hundra f�stingarter i v�rlden och ett 15-tal i Sverige. De flesta f�stingar (95%) som angriper m�nniskor, men �ven hundar och katter, tillh�r arten vanlig f�sting, Ixodes ricinus.

Man tror att f�stingen har funnits p� jorden i 200 miljoner �r, men ingen vet till vilken nytta i det ekologiska systemet h�r i Sverige. Det finns inget djur som har f�stingen p� sin huvudmeny.

F�stingar �r aktiva i temperaturer �ver +4 och�t�l torka bra. De�kan �verleva utan ett v�rddjur ca 1 m�nad p� torrt underlag men hela 3 m�nader p� v�tt underlag.
De �r ocks� kylt�liga och kan �verleva i -10�C men inte under n�gon l�ngre period

Den vanliga f�stingen har en h�rd kitinpl�t som skyddar st�rsta delen av ryggen. Vid kitinpl�tens fr�mre kant sticker den starkt utvecklade snabeln fram och ser ut som ett huvud. F�stingar har en m�ngflikig mags�ck och stora spottk�rtlar vilka i samband med att den biter sig fast hos v�rden avger ett bed�vande sekret, n�got som minskar risken f�r uppt�ckt.�Saliven�cementerar �ven fast f�stingen i huden.

Inte heller har f�stingar�vare sig leder, hj�rta eller �gon men de uppfattar ljus och m�rker.

Man tror att den f�rlitar sig p� sin f�rm�ga att avk�nna r�relser i vegetationen, k�nna v�rmeutstr�lningen av sitt offer och den koldioxid som offret uts�ndrar via utandningsluften. F�stingen str�cker d� ut frambenen och griper tag i djuret eller m�nniskan.

F�stingar �r d�liga p� att kl�ttra men kan vara i upp till 1.5m h�jd.

F�stinghona�� F�stingshane

Livscykeln f�r�f�stingar, dvs fr�n det att �ggen l�ggs tills f�stingen �r k�nsmogen, best�r av fyra stadier och tar ca 3 �r. Men�f�stingar�kan bli upp till 20 �r.

F�rsta �ret l�gger honan tusentals �gg (normalt 2000-3000 men upp till 23.000 �gg!!!) och efter tre veckor kryper larverna ut.

Larver: ljusbrun, tre par ben och ca 0,3 mm. Beh�ver en blodm�ltid innan den kan bli nymf. N�r den sugit sig full med blod (3-5 dagar), sl�pper den taget och ramlar ner p� marken. H�r �msar den hud, och �verg�r till n�sta utvecklingsstadium-

Nymfen: lite m�rkare, har fyra par ben och ca 1,5 mm.

Efter att ha �tit ytterligare ett blodm�l det tredje �ret utvecklas nymfen till vuxen f�sting.

Vuxen f�sting: 2-4 mm, honorna �r r�da med en svart prick fram och hanarna �r helsvarta.

Parningen:

Parningen �ger rum p� v�rddjuret. N�r honan bitit sig fast, kryper hanen in under honan och befruktar henne. N�r honan �r befruktad och �tit sitt sista stora blodm�l, sl�pper hon taget och faller till marken d�r hon l�gger �ggen f�r att sedan d�. Om blodm�ltiden sker p� v�ren - sommaren, s� kl�cks �ggen inom en till tre m�nader. Om blodintaget sker p� sommaren - h�sten, s� �vervintrar honan, och �ggen l�ggs n�stf�ljande �r. Hanen d�remot "�ter" flera g�nger och parar sig dessutom flera g�nger.

Trots den l�nga livscykeln, s� suger inte f�stingen blod totalt mer �n knappt en m�nad under hela utvecklingsperioden. Alla f�stingar beh�ver tre olika v�rdar f�r att fullf�lja sin livscykel. Larven livn�r sig p� sm� reptiler, f�glar och mindre d�ggdjur. De vuxna f�stingarna parasiterar p� st�rre d�ggdjur och m�nniskor.

Problemer

Katter kan inte vaccineras mot sjukdomar. De kan f�:

Borrelios �r en f�stingburen sjukdom som orsakas av Borrelia och �behandlas med antibiotika.
Ehrlicia eller f�stingfeber som man s�ger i vanligt tal, kan ocks� smitta b�de m�nniskor och djur. Symtomen liknar influensa, men det CNS (centrala nervsystemet) kan ocks� p�verkas.

Sjukdomarna borrelios och ehrlichios ger en rad diffusa symptom fr�n ben och leder men �ven feber, nedsatt aptit och nedsatt allm�ntillst�nd kan f�rekomma.

Katter f�r inte TBE (tick-borne encephalitis).

Ett infekterat bettst�lle kan bli f�ljden om munpartiet sitter kvar efter borttagningen och d�rf�r �r det viktigt att anv�nda en f�stingplockare som tar bort hela f�stingen inkl. mundelarna

�

Vad kan jag g�ra?

F�r att undvika risken att djuret smittas via f�stingar �r det viktigt att s�ka igenom djurets p�ls regelbundet under f�stings�songen och plocka bort b�de f�stingar som sitter fast och de som kryper omkring. Det �r viktigt att fastsittande f�stingar plockas bort s� snabbt som m�jligt f�r att minska risken att ett eventuellt smitt�mne ska hinna f�ras �ver till djuret. F�stingar som kryper p� djuret kan ocks� vandra �ver till m�nniska vid n�rkontakt.

TBE anses smitta direkt vid sj�lva bettet, medan �verf�ring av mikroorganismerna Borrelia och Ehrlichia kan dr�ja upp till ett dygn.

N�r man ska ta bort en f�sting skall man ta tag om f�stingens mundelar, s� n�ra huden som m�jligt och dra rakt ut. L�ttast �r om man anv�nder en finspetsig pincett.
Det finns ocks� flera varianter p� f�stingborttagare att k�pa i handeln.

Kl�m inte p� den mjuka kroppen eftersom det kan medf�ra att de sjudomsframkallande mikroorganismer pressas ut ur f�stingen in i ditt djur.

Ibland blir en del av f�stingen kvar p� katten men den torkar och ramlar av efter n�gra dagar.

�

F�rebyggande medel

Det finns en del ogiftiga �rthalsband att k�pa.

Tiguspray (receptfritt, b�de f�r hund och katt) kan ha viss effekt mot f�stingar.

Frontline har mycket f� biverkningar och mycket l�g toxicitet (giftighet). Dessutom tr�nger det ner i talgk�rtlarna p� djuret s� att effekten inte f�rsvinner vid bad. Finns som spray och spot-on preparat som s�tts p� djuret. Nackdel; har ibland s�mre effekt, inte minst p� l�gh�riga djur. Frontline �r registrerat i 64 l�nder v�rlden �ver. Frontline spot-on och spray s�ljs receptfri p� apoteket.

Frontline vet skall inte anv�ndas p� sjuka djur eller djur under konvalescens.Kattungar yngre �n 8 veckor b�r ej behandlas eftersom inga unders�kningar �r utf�rda p� djur.

Frontline verkar som en lokal effekt i hud och h�rrem. F�stingar, loppor och l�ss som kommer i kontakt med Frontline p�verkas och avd�das inom 4-48 timmar.Vid behandling sprider sig Frontline till hudens och h�rremmens naturliga fett och lagras i bland annat talgk�rtlarna. Dessa utg�r sedan en dep� f�r substansen. Talg som inneh�ller Frontline uts�ndras kontinuerligt och t�cker det ytliga hudlagret och h�rstr�na. Tack vare denna unika mekanism verkar Frontline under mycket l�ng tid (ca 4veckor)�och medger �ven att hunden/katten kan bada utan att skyddet f�r f�stingar, loppor och l�ss f�r�ndras.Biverkning kan vara��verg�ende �kad salivering d� katten slickat sin p�ls.

Frontline spot-on vet, 100mg/ml, till katt 3x0,5 ml, dvs tre pipetter � 0,5 ml, en pipett per m�nad. Receptfri, 175,50 kr.

Hopp-off �r egentligen ett fodertill�gg tillverkat av enbart naturmedel, inga som helst kemiska tillsatser. En av de gamla huskurerna kommer f�r �vrigt till heders h�r, n�mligen vitl�ken.

Hop-Off blandas i fodret till djuren, till exempel f�r hundar, katter och h�star. Det �r verksamt mot loppor, f�stingar och andra blodsugande insekter. Genom att det blandas i maten kommer det ut i blodomloppet och effekten blir att de skadeinsekter som redan bitit sig fast, ramlar av och nya angriper inte.�Hop-Off har en mycket v�lg�rande effekt p� hud och p�ls. Medlet kan utan fara ges till djuren dag efter dag.

Vitl�k

Vitl�k och vanlig l�k kan orsaka anemi hos flera d�ggdjursarter bl.a. katter, hundar, h�star. �mnena i l�karna f�rst�r de r�da blodkropparna hos m�nga djur med hemolytisk anemi som f�ljd. Hos hundar l�r det framf�rallt vara mindre hundar som drabbas.

F�R HUND OCH KATT KAN H�GA DOSER, ELLER ETT L�NGVARIGT BRUK, AV VITL�K OCH L�K MEDF�RA D�DEN.

�nd� har vitl�k positiva effekter �ven hos dessa djur. I USA �r det vanligt att hundmatsfabrikanterna tills�tter vitl�k i hundfodret och h�r i Sverige kan vi k�pa h�lsoprodukter f�r djur som inneh�ller vitl�k.

Det �r m�nga som �r r�dda f�r vitl�k till hund -enligt Danska konglige Veterinaer og Landsbohojskole kan vitl�k vara farligt:
om en hund/katt under en l�ngre tid f�r m�ngder av vitl�k som �r mer �n 5% av hundens/kattens vikt.

Det betyder att en hund p� 10 kg ska ta 500 gram vitl�k/dag under en tid f�r att det ska vara farligt. Samma slutsats kan man summera a litteraturstudien 1999 av vet. med. dr. Gustav Bj�rck.

En hel vitl�kskn�l skalat och pressat v�ger ca 50 g. S� en katt p� 3 kg ska inte �ta mer �n 150 gram vitl�k/dagen, dvs 3 hela vitl�kskn�lar.

Fler f�stingsmedel

1 l vatten, 1 burk rosmarin eller timjan, 1 msk vitvinsvin�ger, 1 vitl�ksklyfta, citronsaft

Koka upp en liter vatten tillsammans med vitl�ksklyftan. Ta av fr�n kokplattan. H�ll i en kryddburk rosmarin eller timjan i vattnet och l�t dra i minst en timme. Sila bort kryddan och vitl�ken. Tills�tt en msk vitvinsvin�ger samt saften fr�n en citron. H�ll blandningen i en duschflaska och�f�rvara i kylsk�p.

Spraya er, s�rskilt djuren under magen!

�

VARNING!

Exspot spot-on� �r mot f�stingar men kan bara anv�ndas till hund. Flera fall d�r katter d�tt av medlet har rapporterats.

Samma med f�stingmedlet Zero Flea som s�ljs av Dogman. L�s h�r. Flera katter dog.

Foto: Bert Gustafsson/Lars-�ke Janzon.